kännas Hade skjutsen OCh skjutspenningarne, och
stadgandet blef åter af Konung Johan upphäfvet.
Dessa kastningar af utfärdade och återtagna för-
fattningar alstrade, som vanligt, under dylika för-
hållanden, oordningar och den svagares förtryck.
Skjuts- och gästningsskyldigheten började ånyo att
anses såsom ett allmogens naturliga eller. medfödda
äliggande, hvaraf en och hvar, som reste. i egna
äreader, tog tillfållet i akt, att fordra fri skjuts och
fordenskåp, under förevändning, att så väl den
ene som den andre kunde åberopa skyddet af Kongl.
nåd. Konung Johan fann sig likväl föranlåten,
att åter, hämma den tilltagande oordningen genom
dess patent om skjutsning och taverner, af den 22
Februari 4569, hyarigenom, med undantag af dem,
som med Konungens bref voro förpassade, eller
hade Konungens vapen, och de, hvilka af Konun-
gens: befallningshafvande voro förskickade af Ko-
nungen-med bref, samt med deras pass voro för-
sedde; äfvensom de, hvilka förde Konungens egna
forslor, alla öfriga, Riksens Råd icke undantagne,
borde betala den gästning och skjuts de begagnade;
och blefvo dessa stadganden ytteriigare bekräftade
af de efterföljande regenterne, Konung Carl IX
(Norrköpings beslut 4604), Gustaf Ado!f (Kongl.
Brefvet af den 3 Februari 4615), samt Drottning
Christina (Förordningen den 9 Januari 4636, samt
Beslutet af 4638).
Omsider blef, emot erläggande af de ibland våra
jordeboksräntor ännu bekante skjutsfårdspenningar,
alla fria skjutsfärder: och gästningar afskaffade och
upphäfne, så för Konungen sjelf, som för dess be-
tjente, undantagandes det, som bestås vid krigs-
manskapets af-- och antågande, regements- eller
fänicketals, hvarom besluten af 1642 och 4649,
äfvensom 4649 års försäkran och ytterligare gäst-
gifveristedganderne af 4649, 4651 samt 4664 om-
ständligen handla; och är det ifrån denna tidpunkt
den ordnade gästgifveriskjutsen egentligen utgår.
De författsingar, som efter denna tiden ut-
kommit, ec efter hvilka gästgifveri-inrättnin-
garne ännu styras, äro allmänneligen kände. In-
seendet öfver dem äligger i synnerhet Landshöf-
dingarne, hvilka, i kraft af deras instruktion; ega
att, med tillämpning af allmänna lagen, 1734 års
gästgifveri-förordning samt 4766 års förklaring
såsom hufvudsakliga, jemte några Kotgl. bref och
påbud rörande mindre hetydande omständigheter,
derom efter hvarje orts särskilda förhållanden samt
efier menighetens hörande, att i samråd med dem
vid Häradsrätierne förordna. Man torde häraf fin-
na, att vi för omkring 200 år tillbaka icke uti lan-:
det hade något erdamadt skjutsväsende, och jag är
ganska öfyertygad, att. .de maktägande samhällsklas-
sor, hvilka den tiden drogo nyita och fördelar af
den fria gästningen och af den fria skjutsningen,
ansågo såsom en stor orättvisa när den bältre ord-
ningen infördes. Det har tillhört alla tider, och
kommer säkerligen att alltid tillhöra dem, att men-
niskorna sällan ifrån rättsgruader bötrakta sina li-
kars åligganden. Skjutsbesväret hvilar: för näryva-
rande hufvudsakligast på skatteallmogen. Till de
flesta städer är landsbygden anslagen både såsom
håll- deW teservskjutsskyldige (1734 års BästgiNve-
ristadga 12): rSäterierna äro från deltagande i
skjutsningsbesväret alldeles fritagne.
.
Presterskapet har genom 1723 års privilegier
art. åinjutit befrielse fråa skjutsningsskyldighet för
alla ståndet tillhörande boställen och embetsgår-
dar, stommar och klåckarebord, och på rund afj
förenings: och -säkerhetsskten af den 21 Febsuari
4789 äro jeraväl alla boställen från skjutsningsskyl:
digheten undantagne, så att numera endast, den er j
gentliga jordbrukaren åligger att besörja resandes:
fortskaffning; Och syras således äfven sednare ti-
ders författningar häfva syftat till återupplifvande
af den i fordna tider rådande grundsatsen; att bon:
dens naturliga åligganden: och skyldighet vore att
skjutsa. Kongl. Circulairbrefvet vill Landshöfdin-
garne af den 8 December 4773, som upphäfver den
i 1766 års förordning 8 af Riksens Ständer sig
förbehållna gransknidgsrävt öfver skjutsregleringar-
ne, har återfört dessa under den ekonomiska lag-
stiftningen; och har försatt Rikets Svänder, uti den
obehagliga nödvändighetenatt behböfva framföra önsk-
ningar till afbjelpande af skjulsningsbesväret, som
utgör en af jordbrukets tyngsta, förderfligaste och
mest ojemnt fördelade skattetungor. .- Regeringsmak-
tens allena-besittning af den ekoromiska legstift-
nisgen synes efter vanligt förnuftslut hafva bordt
ålägga regeringen, att i denna maktpåliggande an-
gelägenhet åtminstone ådagalägga någon tanke till
förbättring eller afbjelpande af ett ondt, hvilket,
på ewt så hårdt, så ojemnt, eå orättvist, och för den
fria medborgaren så förnedrande sätt, belastar sven-
ska jordbruket.
Skjutsningsbesväret delar sig för närvarande uti
håll,-. reserv,- krono- och kungsskjuts.. Hållskjut-
sen, sam åligger bonden. eller hemmansbrukaren, :
att inom den socken jag bebor på fem mils afstånd
ifrån gästgilvaregården, till de resandes förtskaffan-
de på vissa bestämda tider hålla ett visst antal hä-
star eller genom ackord med andra närboende, ge-
rom dryg betalning lösa. sig ifrån dewta äliggande,
är en i.sina följder så skadlig anstalt, att det nära
nog icke kan förkiaras, att regeringsmakten. ännu
aldrig -vidtagit någon åtgärd till förebyggande af
bållstugans. menliga inverkan på den skjutsande
allmogens sedlighet och moralitet; men så länge
reseryvskjutsen skall bestå såsom ett åliggande, så för-
blifver hållskjutsen ett nödvändighetsondt, emedan,
detta biträde förutan, de reseryskjutsskyldige skulle
alldeles gå under, hvadan det också blifver en 0-
undgängiig. nödvändighet, att. skjutsningsbesväret
upphör på en gång: och då man i vårt land icke
synes vara böjd att ifrån, den ekonomiska lagstift-
ningens sida .sjelfkraft påminna om rikets rätt
och bästa, genom införandet af andra länders fort-
skaffningsanstalter, genom gästgifveriernas förening
med postinrättningen, så gifves visserligen icke
någon annan. utväg än att i önskningsväg begära
skjutslegans förhöjning, och till hvilken ända jag
icke allenast understödjer Hr Hammarskjölds. mo-
tion, utan begär en ytterligare förhöjning af 4 Rdr
bko milen såsom skjutslega. för en -häst., Jag mö-
ter de inkast som härvid göras i afszende a in-
verkningarne häraf på den lägre tjenstemannaper-
sonalönå resor Vid förrättningar, torpsyner och me-
ra dylikt; men ingenting är lättare än afhjelpandet
—. a OO LJLD STA h tar - då Aas DT ERNER RR At DO