TISVOTgS Lal, DOFTC:ägee IHULIVHN, ViN Aa erisratt för dotter som för son, hade en mängd af Ständets Ledamöter ordet, och flera skriftliga anföranden ingåfvos, i hvilka bifall yrkades till motionen, hufvudsakligen på de skäl, som stå att läsa i motiverna till civillagförslaget. Hans Jansson från Eifsborgs Lär, delande motionärens mening i sjelfva saken, ansåg inga partiella legförändringar nu böra ifrågakomma, enär hela nya lagförslaget möjligen vid denna Riksdag blifver föremål för Ståndens pröfaing. I samma anda talade Rutberg fi:ån Norrbottens Län, Peter Jönsson från Jönköpings Län, Johan Andersson från Upsala Län m. fl. Riksdagsmännen från det så kallade Wärendslandet i Småland intygade, att deras hemort aldrig haft någon olägenhet af den derstädes från urminnes tider gällande lika arfsrätten, utan tveriom befunnit sig väl deraf, samt att närbelägne orter hade nästan allmänneligen vedertagit samma rätt, dymedelst, att de genom testamentariska dispositioner tillade dotter lika arfsandel, som son. Nils Persson från Södermanland yrkade bifall till motionen, men derjemte, att, på samma gång arfsrätten bief lika, morgongåfva och fördel måtte försvinna, samt son blifva berättigad till lösen af fast egendom framför dotter, i de fall fastighet ej tålde klyfoing. Nils Magnusson från Calmare Län och Nils Persson från Örebro Län instämde häri. För bifall till motionen talade vidare: Anders Andersson från Skaraborgs Län, Anders Jonsson från Östergöthland, Matts Persson fiån Stockholms Län, David Andersson från Hallands Län, Sven Isaksson, Johannes Andersson och Måns Månsson från Cslmare Län, Lars Rasmusson från Bohus! Län, Ephraim Larsson från Eifsborgs Län, Sonel Persson från Skåne m. fl. Deremet, och under åberopande af de gamla skälen: cökad hemmansklyfning, mannens vidsträck. tare verkniogskrets m. m., samt med tillkännagifvande, att de hårutinnan förde icke sin egen, utan Kommittenternas talan i hemorten, förklarade l sig följande ej kunna tillstyrka bifall till motionen, nämligen: Per Jönsson från skåne, Hans Perssonl: från Gefleborgs Län (serdeies i afseende på fastighetsarf), Anders Mirtensson från Jemtland, Johan Erik Jansson från Wermland, Erik Jansson från Stockholms Län, Stephan Andersson från samma Län, Lars Boöthius fcån Dalarne, Dahlberg från Wester Norrlands Län m. dl. Hans Jansson erinrade, att man i denna fråga ej borde ensidigt se på de ekonomiske fördelarne, utan fastmer taga i betraktande qvinnans naturliga rättigheter. Motionen remitterades till L-gutskottet. Plenum samma dag klockan , 7 eftermidda;en.)! Af Fredrik von Zweiybergk från Skaraborgs Län! anmäldes anledning till anmärkning mot Statsrådet samt Föredraganden för Handelsoch Fisansärender, Hr Presidenten Skogman. Remitterades till Konstitutionsutskottet. Föredrogs Statsutskottets memorial 27 4, medi anmälan om anledning till anmärkning mot Statsrådet och Föredraganderne för Kammar-, Krigs-,j samt Handelsoch Finansärenderna. HRemitlterades likaledes till Konstitutionsutskottat. Då derefter förekom Konstitutions-Utskottets memoriel, hvarigenom Utskottet ogillat Talmannens vägran af proposition på omedelbart bifall till Hans Janssons s. k. adressförsleg, blef nu en sådan proposition framställd, samt Hans Janssons förslag enhälligt af Ståndet antaget; hvarjemte beslöts inbjudning genom deputation till resp. Medstånden att i berörde skrifvelse deltaga. Följande motioner väcktes under detta plenum: 418:0 Af Sren Jonsson från Herjeådalan om befrielse för vissa svaga gästgifverier i Herjeådalen att erlägga afgift för näring och rörelse. 419:0 Af Bankofullmäktigen Johan Olofsson från Stockholms län: att R. St. måtte hos H. M. KoDungen göra den hemställan, aatt för de fall, då en fortfarande militärisk bevakning på någon vissl ort (såsom vid korrektionsinrättningar, fästningar Oo. S. Vv.) kan anses nödig, värfvad trupp måtte dertill begegnas; samt alt, derest indelt manskap nyttjas, Konungens Befallningshafvande i hvarje län måtte iopfordra Taxerings-kommitteernas yttrande, till hvad belopp de anse rusthållets eller rotensg kostnader ökade genom sådana kommenderingar i fredlig tid, så alt en ersättvihg per månad i slika fall må bli rustoch rotehållare tillerkänd. 4120:0 Af Johan Persson, biträdd af öfrige full-: mäktige för Upsala län: ati rusthållare för Lifreg:s Dragonkorps måtte få ersättning för beklådnads-!, och utredningspersedlarnes öfverdrifaa slitning under garnisonstjenstgöringen i Stockholm 4838; hverjemte motionären instämde i Johan Olofssons under !! Je 119 usptagna försiag. s 421:0 Af Bankofullmäktigen Johan Olofsson från i E Stockholms ; lån: om ersättning åt rusthållarne för den förlust dem blifvit tillskyndad derigenom, att två esqvadroner af Lifreg:s Dragonkorps voro kom-! menderade till tjenstgöring i hufvudstaden år 1858, ! cunder den så kallade rabulistoch dragonade-tiden. l 422: Af Johannes Johansson från Götheborgs! och Bohus lan: att ränteafbetalningar å bankolån må af låntogarne få verkställas uti Landt-ränterierna. 4925:0-Af Erik Nilsson från Jemtland: om anslag till förbättring af kyrkornas byggnad. 424:0 Af Didrik Weström från St. Kopparbergs Jän: om 2mortissementslån af banken för de socknar i Dalarne, som redan äro skiftade eller framdeles storskiftas. 425:0 Af Nils Jeppsson från Malmöhus län: om landsfiskalstjensternas indragning. . 426:0) Af Christen Sojdeby och Per Båtelsson Burge från Gottland: om nödige ändringar i den så kallade Konventionsstadgan, af år 41648, emelJan allmogen och presterskapet på Gottland. 427:0) Af Appelqvist, biträdd af Lars Pettersson från Biekinge: om indragning af Jägerioch Skogsbetjening. 428:0) Alf Lars Rasmusson från Bohus län: att der båtsmän ej kunna sjöledes vid kommenderingar transporteras, de må, liksom soldaten, marchera till fots, och endast trossen med skjuts fortskaffas. oe: Af Per Pellersson från Westra härad Tän.