Bergareståndets Plenum d. 15 Februari. säk Efter det protokollet för förmiddags Plenum a.!h 12 dennes bifvit justerad:, uppläste Hr Lindström ett skriftligt anförands, innefattande tillstyrkan till P ifall å Kongl. Maj:ts proposition, angående anslag af allmänna medel för uttappning af myror u!I e, å try på Gottiand. t I anledning härefter af Hr Hallings på bordet : bvilande motion, angående inbjudning till de öfrial ge Riksstånden att besöka Borgareståndets klubb, uppstod diskussion, hufvudsakligen förd af Hrr Helsingius, Falling, och de Mare; Och beslöt Ståndet, efter diskussionens slut, att genom Hr talmanpen unde-rätta de öfriga Ståndens Talmän, att k Borgareståndet till klubb erhå:lit utvidgad och rymlig lokal, samt att Ståndet med nöje der skulla h emottaga besök af Ledamöter från de andra Stånden. Härefier företogs Ridderskapets och Adelas sista Pienum bordlagde Protokollsutdrag, innefattaade beslut om vägrad remiss å 3 utaf Grefve Auvckarsvärd väckte motioner. Härefter yttrade EPetre, hvars anförande vidock för ögonblicket ej äre i tillfälie att återgifva. Härefier företogs Hr Wallens bordlagda motion, pr tri i D be st fr gå engående upphörande af rättigheten för tullbetje-lte nisg till anställande af husvisitationer; och uppläfr ste härvid Hre Lagerqvist ett skriftligt anförande, hvaruti han bestred, att tullagarne äro konventioti pelle, och ansåg dem vara af en positif natur, samt lat deras upprätthållande och handhafvande vara lika! K nödigt för samhället, som andra lagar. Tullför-d snillaren förtjenade icke mera medlidande än an-st dre lagbrytare. Så väl för den ene, som den anfr dre kunde dock mildrande omständigheter förefc komma, men i brottet fåge ingenting, som kunde H påkalla undseende. Ailmänna lagen tilläte husvi-g sitationer 4:0 vid ransakan efier stulet gods; 2:05 vid uadersökning om falskt mål, mått och vigt;si och 3:0 i alimänhet för åstadkommande af bevisp ning, angående ett föröfvadt brott af gröfre slag. De begge förstnämnda vera fullkomligen lika med undersökning efter olofl. iafördt gods; ty de företagas på blotta misstankar eller på angifvelse, och mannen i ansvar. Den 3:dje arten hade äfven sitt motiverade moment i tullagarna, neml. undersökning efter gods, som bevisligen inom 48 timmar förut blifvit inpraktiseradt. Således utgöra husvisitationerne ej något undantag eiler afvikelse från det j öfriga lagsystemet i brottmål. Hemmet vore visVv t: M h om något gods ej träffas, stannar undersöknings!g s k N k I serligen en borg eller helgedom, men detta ut-ly e tryck saknade numera tillämpning i allmänna lifvets vanliga oskyldiga förhållanden, t. ex. utmätningar, e pantningar, ty äfven vid dessa tillfällen skulle man a kunna säga, att husfreden störes genom lagens hand; men man har icke derföre hört någon om j dessa lagbud yttra aitsde äro konventionella eller I imaoraliska. Så framt man ej ville stifta lagar, utan medel till deras handbafvande, så måste man sg metgifva, att husvisitarioner efter olofligen infördt f gods äro nödvändiga. för att betrygga våra tulla-!g gars verkställighet. Våra långsträckta kuster, och t den derigenom försvärade tullbevakningen gjorde ( dom oundgänglige. Husvisitation vore, efier hvad :g Hr; L trodde, tillåten i alla lånder, äfven Eng; land; och att bortitaga den här i Sverige, skulle vara ett nytt steg framåt på den bana af öppen fiendtiighet emot all inhemsk slöjd och konsiflit, som en del sskallade Statsekonomer med obegriplist sjelfförtroende beträda. Hr Foenander hade med ledsnad hört framstäl-. las begynnelsen till en serie af prohibitiva grundsatser, och att man velat åberopa England såsom exempel på länder, der dylika grundsatser hyllades. Trodde att Hr Lagerqvists anförande ej komme att särdeles gouteras, ty för 9 år tillbaka, då förordningen om husvisitationer blifvit vidtagen, hade, vid ett tillfälle, då en deputation från de södra städerne till Kongl. Maj:t ingifvit en petition om de ras upphäfvande, alla Statsrådets ledamöter, med undantag af Grefve Rosenbiad, insett behofvet deraf, men Konungen ändock gifvit afslag på petilionen, under förklarande, ati 4830 års Riksens Ständer hyst en annan åsigt, och att Kongl. Maj:t derföre ej ville borttaga visitationsrätten; men Kongl. Maj:t hade ock, vid ett sednare tillfälle, förklarat att, om folket i grundlagsenlig väg vände sig till honom med en dylik begäran, skulle kan göra allt för uppfyllande af dess önskan. Derpå grundade talaren bopp, att Kongl. Maj:t nu skulle gå Ständernes önskan till mötes, derest de framställde begäran om husvisitationernes upphörande. Hr Halling: ifråa hvilken synpunkt man betraktade tull-lagstiftningen, måste man medge, att den vore konventionell. Talaren önskade husvisitationers afskafende. Naturen af våra tullförfattningar är sådan, att den måste reta till lagbrott, och bevis derpå är att t. ex. kläde är förbudet till införsel, oaktadt det är bevist, att våra inhemske fabriker ej kunna fylla landets behof. Han biträdde derföre motionen, dock under förutsättning att det prohibitiva tullsystemet hädanefter komme att fortfara, men Om liberalare tullförfattningar stiftades, skulle han vara den förste att raedge de strängaste kontroller för dessas efterlefnad, vare sig husvisitationer eller hvad annat medel som hällst. Hr Helsingius var af samma tanka som Hr Lagerqvisl. Att denna ej gouterats af de södra städernes handlande, vore lätt att förstå, ty husvisitationerne strede mot deras intresse. Det förundrade honom, att man kallat våra tullförfattningar prohibitiva, då, utan kläde, nästan alla andra varor voro till införsel tillåtna. Tullagarne kunde ingalunda anses för konventionella, synnerligast i afseende på tullförsnillaren, hvilken vore en brottsliog, en dubbel och farlig tjuf, som stule tullen från kronan och minskade dess på-äknade inkomstef, utan att besinna att andra fattiga måste få vidkännas hvad ben undandroge kronan. — Man hade åberopat Englands exempel, hvilket talaren ej ansåg tillämpligt. Om man, å ena sidan, med: gaf, att husvisitationerne ingalunda utgöra grundideen i Englaeds tull-lagstiftning, så måste, å den andra, äfven medgifvas, att Englands tull-lagar innefattade skydd för inhemske tillverkare. Der YOre väl ingen vara till införsel förbjuden, men endast på vissa ställen fingo vissa varor införas, och mm ör oo i sms nå andra ställen ära då färhrtutJ j