tioners remitterande, hvarvid jag ger företräde åt den, som föreslår de personella skatternas afskaffande, nemligen skyddsafgift och mantalspenningar etce.; och will slutligen förklara, att om än landets ställning medgåfve de förhöjda anslagens beviljande, hvilket dock ingalunda är händelsen, vore det ändå icke rådligi lemna dem i närvarande Administratörers händer, så länge samma system fortgår som hittills, ty erfarenheten har lärt oss, att hushållning med Statens medel icke är nuvaraode vederbörandes svaga sida.n — Till Revisorer af Götheborgs och Malmö Diskontverk valdes: för Götheborgs Diskont, till Revisor, Eric Andersson i Nya Dahla och till Suppleant John Abrahamsson i Karlebo, Flo socken af Skaraborgs Län, samt för Malmöhus Län tll Revisor, Nils Svensson i Björkeryd och till Suppleant Mathias Larsson i Jemsunda. RÄTTEGANGSOCH POLISSAKER. — En förut för stöld tvenne gånger straffad person vid namn Sabelli ertappades sisslidne Fredag middagstiden, då han som bäst var sysselsatt med föröfvyande af stöld i Indebetouska huset vid Slottsbacken. Sabelli försökte sätta sig till motvärn och sårade några personer med en framdragen knif. Han blef dock slutligen fasttagen ech afförd i häkte. — Polisundersökningen angående den i Lördagsbladet omnämnde drunknade gardisten Klingberg har uppdagat, att, då ham upptogs ur sjön, han ännu varit varm och visat tecken till lif, hvarföre det är sannolikt, att han kunnat räddas, om icke de personer som buro henom, blifvit afviste på tvenne krogar, der de först sökte få honom in. Näringsidkerskorna på desse krogar, A. C. Oldberg vid Lilla Nygatan och S. Lund vid Saltmätaregränden, äro i dag till förhör uppkallade i polisen: — Från en krog vid hörnet af Tyska Brinken och Svartmansgatan, kallad Eldbrasan, tillgreps i går afton, medelst inbrott i em byrålåda, åtskilligt silfver och guld. samt 400 Rdr i penningar. — Det nämndes för några månader i detta blad bland förekommande polissaker, att en qvinsperson vid namn Lovisa Christna Julin vid ett förhör Inför poeliskammaren sprang fram och gaf t. f. polismästaren Hultberg en örfil. Julin ställdes för denna våldsamhet under tilltal i Svea Hofrätt, och har nu af denna domstol, på grund af 48 kap. 8 :n-Missgerningsbalken, och förordningen den 20 Januari 4779, blifvit dömd, att mista lifvet genom halshuggning, för det hon, såsom utslaget innehåller, vid det tillfälle då t.f. polismästaren, Hr Häradshöfding Hultberg uti poliskammaren, för henne afkunnat det beslut, att hon, till följd af Kongl. Moaj:ts utslag den 5 sistl. Augusti, skulle försändas till korrektionsinrättningen, gått fram till polismästaren och med knuten hand gifvit honom ett slag på venstra kindbenet, under det hon yttrade: ja så, jag får således icke min frihet., Såsom ett exempel på den märkvärdiga likgiltighet, hvarmed Julin betraktade sin bedröfliga belägenhet må nämnas följande: Då hon inställdes vid Norra Vestra Kämnersrätten för att undergå ransakning, erkände hon icke allenast, att hon öfverfallit polismästaren i harmen öfver att hon icke återfick friheten, utan förklarade sig äfven beredd, i händelse tillfälle dertill skulle yppas, att gilva Hr polismästaren ett slag jemväl å högra kindbenet, på det att, såsom hennes ord dervid föllo, Kansigtet icke alltid skulle förblifva snedt. Dä ett af vitinena i målet, polisuppsyningsmannen Tegnell, berättade, att Hr 1. f. polismästaren af det erhållna slaget fallit åt sidan, anmärkte Julin: det var strunt till karl, som icke kunde stå för en örfil af en flicka.n Julin berättas sedermera, vid emottagandet af Hofrättens dom, förklarat, att hon icke ämnade söka nåd ifrån lifsstraffet, men låter sannolikt förmå sig att ändra detta beslut.