AMAGIRUAA 2 PY SV9LTid0g SEC VITA öh VM HYIe
med bevakningen och rymma. — Friherrn trod-
de, att man borde afvakta Konungens proposition
i ämnet.
Grefve Frölich, David, hade fattat friherre
Cederströms framställning så, att han önskade
en speciel-lagstiftning för fängelserne. Hvar-
före finge man ej kriminal-lagförslaget i sin
helhet? Det skulie lösa äfven denna fråga.
Talaren afstyrkte all partiell lagstiftning, hvil-
ken blott skulle göra våra gamla lagar ännu
mera vandaliska. Då Ständerna saknade all
ledning af Styrelsen, ansåg han dem ej böra
gå in i special-lagstiftning. Denna riksdags
kraft låg i att åstadkomma korrektiver för hvad
som skett, och ej att fördjupa sig i detaljfrå-
gor, utan ledning af utarbetade förslag. — Fri-
herre Sprengtporten, J. W., ansåg diskussionen
hafva fått större omfång än den bordt. Friå-
gan huru häktena borde vara organiserade,
borde föregå frågan om speciel lagstiftning för
fångvården. Innan korrektionssystemets infö-
rande räknades 4 förbrytare på 4300 perso-
ner; nu 4 på 600. Det var en verklig olycka
för Stocxholm, då en korrektions-inrättning för-
lades i dess grannskap. Friherren förenade sig
med grefve Frölich, att det torde bli svårt för
Ständerna att uppställa ett förslag, utan annan
ledning än propositionen om de 230,000 R:dr
till fängelsebyggnader. Frågor af maktpålig-
gande art, hvilka innefattade principen för alla
förbättringar, borde visserligen utgöra hufvud-
föremålet för denna riksdags verksamhet; men
det finnes äfven praktiska fråger, som förtje-
nade uppmärksamhet. Friherren ansåg ej i
den förevarande besparingar vara på sitt ställe,
då man ville komma till något verkligt och
gagnande resultat. Onskade att Ekonomi-ut-
skottet, i afseende på denna fråga, måtte sätta
sig i beröring med Stats-utskottet. Y
(Slutet följer.)
Bondeståndet.
Plenum den 42 Februari, e. m.
I detta Plenum remitterades Justitieombudsman-
nens embetsberättelse till Lagutskottet.
Derefter föredrogos protokollsutdrag från Rid-
darhuset, åtföljde af Grefve Anckarsvärds bekanta
motioner JA 1, 2, 3, 4, 5, af hvilka 3 sistnämnde
Ridderskapet och Adeln vägrat remittera till Uti-
skott, och hvilka alla nu med Bondeståndet kom-
munricerades. I sammanhang med Grefve Anckar-
svärds motion JM A1, inlemnade von Zweigbergk ett
förslag til statsreglering, hufvudsakligen öfverens-
stämmande med det, som bemälte Grefre afgifvit
och återtagit på Riddarhuset. — MHeurlin från Kro-
nobergs Län, Peter Jönsson från Jönköpings Län
och Kihlblom från Södermanland förenade sig med
vor Zweigbergk, och yttrade Kihlblom, att han så
mycket bellre med nöje omfattade dennes statsre-
gleringsförslag, som detta sympatiserar med de i
Kongl. Maj:ts throntal till Rikets Ständer gifnma,
nådiga löften, och visar möjligheten, huru landet
må kunna erhålla någon nedsättning i de för bögt
uppdrifna statsutgifterna.
Grefve Anckarsvärds motioner blefvo, i Jikhet
med hvad Risderskapet och Adeln derom beslutat,
remitterade till Utskott,
Då samme Grefves motion M 3 föredrogs, yt-
trade Hans Jansson från Elfborgs Län: aJag har
med serdeles uppmärksamhet åhört den nu ifråga-
varande motionen, utan att deruti hafva funnit
den ringaste anledning till Ridderskapets och Adelns
åtgärd, då samma Stånd vägrat, att derå meddela
remiss. I afseende på beskattningssättet i Sverge,
instämmer jag helt och hållet uti Grefve Anckar-
svärds åsigter, ehuru jag anser det åsyftade ända-
målet säkrare kunna vinnas genom personella be-
villningens sfskaffande. Att Ridderskapet och
Adeln imedlertid behandlat Grefve Anckarsvärds
motion på sätt som skett, kan jag ej förklara an-j
norlunda, än att det föreslagna korrektivet mot
Regeringens möjliga vägran, att verkställa Stän-!
dernas beslut, försatt vederbörande i förskräckelse.
Vid sådana tillfällen sluta sig Regeringens kämpar i
starkt tillsamman, för att åt densamma förvara:
rättigheter, hvika ingalunda tillkomma den. Bland!
dessa kämpar har Hr von Hartmansdorff ända från
sitt inträde i Styrelsen serdeles utmärkt sig, Hans;
yttrande på Riddarhuset, just i följd af Grefve Anc-
karsvärds motion, nämligen att landet ej vore i!
behof af någon skattelindring, karakteriserar ho-
nom. Hen har i sanning handlat konseqvent, då,
han äfven i denna fråga sökt qväfva yttranderät-
ten. Det bör ej förundra oss... Men jag hoppas,
att ej någon Rädf inom detta Stånd finnes, som
försvarar slika förderflige åsigter. Jag yrkar, att
Ståndet må bevilja remiss till vederbörligt Utskott
af ifrågavarande motion.,
De fleste af Ständet hördes med serdeles lifflig-
het instämma häri. t
Johannes Andersson från Calmarö Län och Sven
Heurlin från Småland hemburo åt Grefve Anckar-
svärd, Hans Jansson och von Zweigbergk sin tack-
samhet för deras patriotiska tänkesätt ech bemö-!
danden. - Sven Heurlin ansåg Ridderskapet och!
Aden ej hafva handlat i öfverensstämmelse med
grundlagen, då den vägrat remissen. — Peler Pers-
son från Jönköpings Län, Anders Andersson och
Anders Jonsson i Tuna, Östergöthlands Län, Nils
Magnusson i Calmare Län och Johannes Christo-
phersson från) Kronobergs: Län talade i öfverenss
gtämmelse med Hans Jansson.
Ola Jeppsson hade ej gemomläst ifrågavarande
motion och begärde den på bordet. Vid sådant
förhållande sade sig Strindlund vilja dröja med
något yttrande deröfver. Motionen lades på ber-
det. Deremot remitterades Grefve Anckarsvärds
motioner JG 4 och 3. Sh
Följande motioner väcktes Jå detta Plenum: