AMAGIRUAA 2 PY SV9LTid0g SEC VITA öh VM HYIe med bevakningen och rymma. — Friherrn trodde, att man borde afvakta Konungens proposition i ämnet. Grefve Frölich, David, hade fattat friherre Cederströms framställning så, att han önskade en speciel-lagstiftning för fängelserne. Hvarföre finge man ej kriminal-lagförslaget i sin helhet? Det skulie lösa äfven denna fråga. Talaren afstyrkte all partiell lagstiftning, hvilken blott skulle göra våra gamla lagar ännu mera vandaliska. Då Ständerna saknade all ledning af Styrelsen, ansåg han dem ej böra gå in i special-lagstiftning. Denna riksdags kraft låg i att åstadkomma korrektiver för hvad som skett, och ej att fördjupa sig i detaljfrågor, utan ledning af utarbetade förslag. — Friherre Sprengtporten, J. W., ansåg diskussionen hafva fått större omfång än den bordt. Friågan huru häktena borde vara organiserade, borde föregå frågan om speciel lagstiftning för fångvården. Innan korrektionssystemets införande räknades 4 förbrytare på 4300 personer; nu 4 på 600. Det var en verklig olycka för Stocxholm, då en korrektions-inrättning förlades i dess grannskap. Friherren förenade sig med grefve Frölich, att det torde bli svårt för Ständerna att uppställa ett förslag, utan annan ledning än propositionen om de 230,000 R:dr till fängelsebyggnader. Frågor af maktpåliggande art, hvilka innefattade principen för alla förbättringar, borde visserligen utgöra hufvudföremålet för denna riksdags verksamhet; men det finnes äfven praktiska fråger, som förtjenade uppmärksamhet. Friherren ansåg ej i den förevarande besparingar vara på sitt ställe, då man ville komma till något verkligt och gagnande resultat. Onskade att Ekonomi-utskottet, i afseende på denna fråga, måtte sätta sig i beröring med Stats-utskottet. Y (Slutet följer.) Bondeståndet. Plenum den 42 Februari, e. m. I detta Plenum remitterades Justitieombudsmannens embetsberättelse till Lagutskottet. Derefter föredrogos protokollsutdrag från Riddarhuset, åtföljde af Grefve Anckarsvärds bekanta motioner JA 1, 2, 3, 4, 5, af hvilka 3 sistnämnde Ridderskapet och Adeln vägrat remittera till Utiskott, och hvilka alla nu med Bondeståndet kommunricerades. I sammanhang med Grefve Anckarsvärds motion JM A1, inlemnade von Zweigbergk ett förslag til statsreglering, hufvudsakligen öfverensstämmande med det, som bemälte Grefre afgifvit och återtagit på Riddarhuset. — MHeurlin från Kronobergs Län, Peter Jönsson från Jönköpings Län och Kihlblom från Södermanland förenade sig med vor Zweigbergk, och yttrade Kihlblom, att han så mycket bellre med nöje omfattade dennes statsregleringsförslag, som detta sympatiserar med de i Kongl. Maj:ts throntal till Rikets Ständer gifnma, nådiga löften, och visar möjligheten, huru landet må kunna erhålla någon nedsättning i de för bögt uppdrifna statsutgifterna. Grefve Anckarsvärds motioner blefvo, i Jikhet med hvad Risderskapet och Adeln derom beslutat, remitterade till Utskott, Då samme Grefves motion M 3 föredrogs, yttrade Hans Jansson från Elfborgs Län: aJag har med serdeles uppmärksamhet åhört den nu ifrågavarande motionen, utan att deruti hafva funnit den ringaste anledning till Ridderskapets och Adelns åtgärd, då samma Stånd vägrat, att derå meddela remiss. I afseende på beskattningssättet i Sverge, instämmer jag helt och hållet uti Grefve Anckarsvärds åsigter, ehuru jag anser det åsyftade ändamålet säkrare kunna vinnas genom personella bevillningens sfskaffande. Att Ridderskapet och Adeln imedlertid behandlat Grefve Anckarsvärds motion på sätt som skett, kan jag ej förklara an-j norlunda, än att det föreslagna korrektivet mot Regeringens möjliga vägran, att verkställa Stän-! dernas beslut, försatt vederbörande i förskräckelse. Vid sådana tillfällen sluta sig Regeringens kämpar i starkt tillsamman, för att åt densamma förvara: rättigheter, hvika ingalunda tillkomma den. Bland! dessa kämpar har Hr von Hartmansdorff ända från sitt inträde i Styrelsen serdeles utmärkt sig, Hans; yttrande på Riddarhuset, just i följd af Grefve Anckarsvärds motion, nämligen att landet ej vore i! behof af någon skattelindring, karakteriserar honom. Hen har i sanning handlat konseqvent, då, han äfven i denna fråga sökt qväfva yttranderätten. Det bör ej förundra oss... Men jag hoppas, att ej någon Rädf inom detta Stånd finnes, som försvarar slika förderflige åsigter. Jag yrkar, att Ståndet må bevilja remiss till vederbörligt Utskott af ifrågavarande motion., De fleste af Ständet hördes med serdeles lifflighet instämma häri. t Johannes Andersson från Calmarö Län och Sven Heurlin från Småland hemburo åt Grefve Anckarsvärd, Hans Jansson och von Zweigbergk sin tacksamhet för deras patriotiska tänkesätt ech bemö-! danden. Sven Heurlin ansåg Ridderskapet och! Aden ej hafva handlat i öfverensstämmelse med grundlagen, då den vägrat remissen. — Peler Persson från Jönköpings Län, Anders Andersson och Anders Jonsson i Tuna, Östergöthlands Län, Nils Magnusson i Calmare Län och Johannes Christophersson från) Kronobergs: Län talade i öfverenss gtämmelse med Hans Jansson. Ola Jeppsson hade ej gemomläst ifrågavarande motion och begärde den på bordet. Vid sådant förhållande sade sig Strindlund vilja dröja med något yttrande deröfver. Motionen lades på berdet. Deremot remitterades Grefve Anckarsvärds motioner JG 4 och 3. Sh Följande motioner väcktes Jå detta Plenum: