att utgå till ifrågavarande ändamål, borde alla soek- ;
nar blifva deraf åelaktige, äfven de som redan haf-
va duglige fasta skoler och att särskilt låneunder-
stöd borde meddelas de kommuner, som ännu ej
hafva skolor, men gå att anlägga sådane; att kloc-
kare- och skollärare- -tjensterna borde förenas; att
ett skolmästare- seminarium, fonderadt hufvudsak-
ligen på enskildas donationer, redan finnes i Skå- :
ne; att det af Kongl. Maj:t äskade anslag vore allt-
för ringa 0. s. Vv.
Sven Heurlin från Kronobergs Län yttrade skrift-
ligen: att, i afseende på det äskade anslaget till
skollärare-seminarier, syntes honom de så kallade :
föreståndarne alldeles öfverflödiga, helst den egent-
liga undervisningen i allt fall skulle bestridas af
särskilde lärare, samt föreståndaretjensten under
sådana omständigheter, såsom ailenast en inspek-
tions-syssla, troligen komme att betraktas som ett
beqvämt bihang till andra. Domkapitlen kunde.
utöfva em slik inspektion. Att föreskrifva viss tid l
för vistandet på seminariet, vore olämpligt och den
af regeringen fordrade årliga fond 9000 Rår till
skollärare-elever mindre ändsmålsenlig. Hvar och
en borde få undergå det erforderliga förhöret när
han det förmådde Beträffande det af regeringen
begärda kreditivet till hjelp åt de församlingar,
som ej förmådde löna folklärare, insåg Heurlin vis-:
serligen behofvet af sådana understöd, men yrka-!
de att, vid beviljande af ett slikt anslag, det ut-
tryckeliga vilkor måtte fästas. att förvaltningen af
medlen öfverlemnas åt Riksgäldskontoret, som skul-
le äga att, på församlingens till Landsböfdingen in-
sända och fån honom vidare fortskaffade ansök-
ning, utbetala det belopp, hvilket anses böra be-
stämmas såsom bidrag till aflönande afläraren samt
till byggnadshjelp vid skolkusets uppförande. I
hvad den Kongl. Propositionen eljest skiljer sig
från Heurlins motion i ämnet, hänvisade han till
denna sistnämnda.
Hans Jansson från Elsborgs Län: aDå jag vid
både denna och nästföregående Riksdag hört Stån-
dets röst böjas för dem tanke, att Staten, åtmin-
stone för en del, borde bekosta sina mindre väl
Jottade medborgares undervisning, förefaller det
mig cväntadt, att i ringaste mån förmärka obenä-
genohet för statsanslag, till sådant ändamål begärda.
Jag suspenderar i öfrigt mitt omdöme om den Kongl.
propositionen, intill dess Utskottet afgifvit sitt be-
tänkande, men vill bedja Ståndets Medlemmar, från
de orter, som äro så lycklige att redan ega sko-
lor, aflärsna all afvuadsjuka, beträffande anslag åt
de socknar, som ännu icke haft tillfälle att inrätta
sådana. Det är icke do helbregda, som behöfva
läkare, utan endast ds kranke. Jug torde derjemte
få erinra, att det af Koogl. Maj:t begärda kreditiv
på Riksgäldkontoret icke kan lyftas för annat än-
dsmål, än det, hvartill det blifvit äskadt och be-
stämdt. De flesta församlingar i Riket hafva inga!
tjenliga skoler. Jag förenar mig med dem, som
avse det af Kongl. Maj:t i Nåder begärda anstag)
otillräckligt.
Flera af Ståndet talade i samma syftning.
Den Koogl propositionen, åföljd af Sv. Heur-
lins motion om folkundervisningen, Nils Jeppssons
om. helgonskylden och Widegrens om inrättande af
arbetshus vid folkskolorna, remitterades till Stiats-
utskottet.
Derefter förekom Kongl. Maj:ts nådiga proposi-
tion om Calmare Läns fördelning i 2 Län.
Hans Jansson ville ej bestrida nyttan af en så-
dan delning, men ansåg det olämpligt, att fö-j
retaga den annorlunda, än ij sammanhang medi
en länge önskad ny reglering af bela landets in-
delning i Län och Härader. Flera Län i Riket
finnas folkrikare, än Calmare, t. ex. Elfsborgs.
Dessutom skulle den föreslagaa klyfningen föran-!
leda tillökning i Embetspersonalen, utan mnäågraj:!
motsvarande fördelar för landet. Talaren afstyrktel.
derföre bifall till propositionen.
En stor del af Ståndet hördes dela denna mening.
Jonas Kylander från Wermland: Calmare Län
ipnehäller 96 qvadratmil, med en fulkmängd afl:
174,000 invånare. Wermland deremot har ee ytal.
af 458 qvadratmil, och en befolkning af 486,700.
Från norska gränsen til! Clarelfven, till Carlstad,
är 2 mil längre, än från norra ärdan af Calmare
Län till dess bufvudstad. Oaktadt Wermland är 21
qvadratmil större, än Calmare och Westerås Län
sammanlagda, samt Wermland har 43,000 invånare .
mera, är Calmare Län, skulls Talaren dock anse
orimligt, att vilja klyfva förstvämnde provins i två
landshöfdingedömen. Stetsutgifterna komme att
ökas genom den föreslagna delningen, hvilken der-
före Talaren, för sin del afstyrkte. Han skule hel-
dre vilja se flera af de hittillsvarande Länen sam-
manslagne, och uppgaf nu ett förslag härtill.
Vicetslmannen Per Eriksson samt Per Hansson
från Wermland förenade sig härmed.
Sven Heurlin talade för inskränkning af embets-
mannaperscnalen, i stället för tillökning deraf, och .
fruktade, att vid ett kommande riksmöte skulle, l;
derest nu det begärda anslaget beviljades, Regerin-
gen se sig nödsakad begära tillökning, såsons till-
förene of:a sket.
TrysÅn skulle, i stället för att klyfva Cilmare
Län till två, villja tfredela det; nätmligen på det
sätt, att en del deraf förenades med Blekinge, en
innan med Jönköpings, och den återstående med
st ergöthlands Lärn.
Mins Månsson från Calmare Län hade ett långt,
ikrifiligt anförande, deri han framställde, huru-j!
iom, efter hers tanka, alla de i Kong Maj:ts fö-s
revarande proposition omnämnda olägenbeteraa c
skulle kunna afhjelpas, genom inrättande af ett
fronobekte i Westervik, samt derigenom, att, så-!
om fallet vore i Götheborg, Landshördingens rätt
i handläggning och verkställighet af utsökning 8-1
nål öfverflyttades på Moagistraterne i West för vik I I
ch Wimmarby. Anförandet i detta ämne slutade;
ned, att tala om aresultatet af de val till repre-
entanter vid detta Riksmöte, som skett inom Bar-
are- och Bondestånden, eller den del af landets i
efolkning, som egentligen utgör nationen,; om iF
lins Janssons adress-förslag; om de Styrande och la
tyrelsesystemet; om den skattdrarande menighe-,
ens nöd; om hofvets glans; om bufsudstadens TAN
ch mera sådant. -
Johannes Andersson från Calmare Län hade, eå-!
om Ledamot i en Kommittc, hvilken varit ned-!g
Att. flin mes mL TE om od alning sf Hiltm RF än avtåm I
c