SaKCEPL SKUUC INCUlvVIA UECRVIVEL all UldlUytCia CL
helt kontraförslag; 3:o att under tiden hvarken
Regering eller Ständer skulle kunna göra ett slut
på det obestämda skick, hvari alit, som har
sammanhang med lagväsendet, måste under en
sådan ställning befinna sig, och hvaraf vi redan
ertarit följderna under landets 20:åriga proviso-
riska tillstånd; 4:o att deremot antagandet af
de begge lagförslagen, i deras helhet, skulle ga-
rantera nationen, att åter en gång få en helgju-
ten, symmetrisk och enkel Lagbok, Om denna
sedan finnes hehäftad med detaljfel, så kunna
dessa genast vid nästblifvande riksdag blifva fö-
remål för Regeringens och Högsta domaremak-
teas propositioner till Rikets Swänder, som då
icke hade att befara, att de under tiden med
omsorg pröfvade förslagen till detaljförändringar
skulle lösrycka det hela. 5:o Om Rikets Stän-
der begärde, att Konungen ett år före nästa riks-
dag täcktes låta offentliggöra de förslag till än-
dringar, som Regeringen, efter Högsta domsto-
lens hörande, kunde finna för godt att föreslå
Ständerna, satte detta nationen i tillfalle, att vid
den riksdagen yttra sitt allmänna tänkesätt i des-
sa delar, genom sina ombud. Härigenom finge
den nya lagen genast en bestämd utveckling till
hvad Regering och Ständer kunna finna fullt
betryggande för framtiden.
Emot denna method kan göras den invänd-
ningen, att det är för mycket begärdt att vilja
förmå Ständerna på sådant sätt medelst ackla-
mation antaga en hel lagbok. Vi medgifva, att
det äfven så vore , om denna lagboks principer vo-
re antingen oriktige eller vacklande, och om såle-
des det i sjelfva verket vore att befara , att icke en -
dast :detaljbristerna kunde för ett ögonblick vål-
la mindre olägenheter, utan äfven andan aflag-
bestämmelserna inveckla uti fortfarande större
svårigheter. För att visa, det vi likväl icke o-
betänksamt framställt denna åsigt, vilje vi här
lemna exempel på principer, i hvilka den nya
lagen skiljer sig från den gamla. De skola öf-
vertyga hvarje fördomsfritt granskande medbor-
gare om den förras bestämda företräde. Se här
hvilka dessa principer äro i civil lagen:
1:o att, fästning till äktenskap icke har nå-
gon juridisk verkan, utan hvilar på ära och
tro allena hos fästehjonen, innan den blifvit of-
fentliggjord genom anmälan till lysning;
2:o att skilnad i äktenskap kan vinnas hos
domstol, i vissa fall der den antingen alls icke
varit tillåten, eller skolat sökas i nådeväg;
3:o att bustru och man pnjua lika gifterätt
i samfäldt bo, utan skillnad emellan lands- och
stadsrätt ;
4:0 att son och dotter ärfva lika;
5:0o att hela det såkallade arfvejords-syste-
met försvioner, i afseende på arfs- och testa-
mentsrätten ;
6:0 att testamentsfriheten således sträcker sig.
till all slags egendom å landet, likasom i stad,
och inskränkes endast till bibehållande af en viss-
del för bröstarfvinge;
7:o att qvinna är myndig, likasåväl som man,
vid en viss ålder (23 år för den förre) utan mel-
lankomst af kunglig nåd.
8:0o att all rätt till fast egendom skall offent:
liggöras, ägande rätt genom lagfart och nyu-
janderätt genom inteckning, för att gälla mot
tredje man, på det att ingen må kunna bedra-
gas genom hemliga afhandlingar, fiderkommiss-
siftelser, undantags-öfverenskommelser , och me-
ra dylikt;
9:0 att räntefoten beror på fritt aftal;
10:o att bolagsfirma ej må begagna andra
namn än de verkliga bolagsmännens;
11:o att ansökan om egendoms afträde, utan
bouppteckning eller andra formaliteter , afvärjer
bysältning, att förut bysatt gäldenär är fri,
så snart bouppteckning skett och han beswvuri
densamma ; och att bysättoing ej äger rum fö
fordran, som blifvit bevakad i konkurs, de
ej skäl visas, att gäldenären, efter konkursen:
slut, undardöljer tillgång från utmätning,
42:0 Att alla priviligierade domstolar oc
priviligierade utsökningsauktoriteter skola för
svinna;
43:o att domstolarne å landet skola blifv
mera permanenta, det vill säga nio gånger or
året i stället för tre;
14:o att Lagmansrätt å landet och ena in
stansen i städerna skola upphöra;
15:o att andra, än bönder, kunna sitta
nämnd på landet;
16:0 att protokoll skall kontrolleras geno
ordentlig justering; - i
17:0 att man ej skall hindras atl söka Tä
visa, genom vad och revisionsskäillingen,
mindre såsom nu, derigenom att man från Ho
Rätterne nödgas köpa tillbaka de samma han
lingar man sjelf ingifvit och hvilka man för
löst vid underrätterna;
18:0o att offentlig och till en del äfven mun
lig rättegång skall föras äfven inför Öfverrö
terne och Högsta Domstolen;
19:0 att åtskilliga tvister skola afgöras geno
serskild nämnd (Jury);
20.0 att rältegångskostnad ej skall qvitta
i de många fall der sådant förut kunnat sk