märka någon enskild tilldragelse omnämnd, så be-
gärde han, att Hr Frih. och Landtmarskalken täck-
tes ur R. F. eller R. O. låta uppläsa den , som!
kunde gifva Hr Landtmarskalken rätt att, på sätt
som skett, afklippa en talares yttranderätt. I
Hr v. Troil, som, innan Landimarskalkens ytt-
rande, begärt ordet, erinrade nu, att Hr v. Hart-
mansdorff misstagit sig om hans mening, angående
talets uppläsarde, hvilken icke var, att det öfver-
lemnades i Landtmarskalkens godtfinnande; utan
säge han helst att talet icke blefve uppläst.
Riddarhus-sekreteraren uppläste imedlertid nu
förslaget till det tal, hvarom diskuterades, och vid
hvilket Ridd. och Adeln ej hade någon erinran att
göra. .
I anledning af Hr Hjertas begäran, lät Lendt-
marskalken uppläsa 90 R, F.; hvarefter Hr Dal-j
man, W. F., anhöll få till protokollet anteck-
nadt, att han icke furne denna tillämplig på
ifrågavnrande fall. Hr Rosenqvists yttrandep, fort-
for Hr Dalman, aafsåg ej att bringa under öfver-
läggning och pröfning några beslut eller enskilda
förhållanden, hvarom hamrdlas i 90 R. F., utan
det angick allmänt kända tilldragelser, och att om-
nämna dessa, lärer icke kunna i grundlagen för-
bjudas.
I detta yttrande instämde Hr Hjerta, och diskus-
sionen var slut.
Bondeståndet.
Plenum den 8 Februari.
(Forts. och slut.)
89:0) Åf Johannes Johansson fr. Göteb. och Bo-
hus län: att då, efter sluad exercis, en större del
af krigsmanskapet permitteras, noggrann efterfrå-
gan må ske, huruvida den permitierade karlen kan,
i den ort, till hvilken han ämnar begifva sig, med
säkerhet påräkna arbetsförtjenst eller annan ut-
korost under permissionstiden, samt att i annan
händelse den socken, dit ham önskar färdas, måt-
te vid behörigea pälyst sockenstämma varda hörd,
om den vill emottaga honom under permissionsti-
den samt om arbete för honom kan vara att på-
räkna.
90:0) Af Magnus Pehrsson fr. Vermlands län:
att lagens föreskrift, det gästgifvaregårdarne ej få
vara än två mil från hvarandra aflägsna, måtte
sättas i verkställighet, åtminstone i det närmaste.
91:0) Af Anders Nilsson fr. Östergötland: att der-
est någon författeing fianes, (det motionären dock
betrviflade, ehuru flera af Kammarkellegii Advo-
katfiskalsembete gjorde anmärkningar sistlidet år
synas föru!sätta sådant), hvilken författning för-
bjöde qgvarnägare att, i samma hus der de haf-
va tullqvarnstenar, inhysa och begagna ett par ste-!.
nar för husbehofsmäldens förmalning, — en slik!
författning måtte, såsom obillig och ändamålslös.
upphäfvas. )
92:0) Johannes Petersson fr. Eifsborgs län ingaf,
såsom bihang till den i sista plenum väckta mo-
tion om gesällers ställande under tjensiebjonsstad-
gan, ett betyg som styrkte att, under loppet af år;
4839, håde 387 kringsirykande gesäller efter hvar-
andra besökt en prestgård i Redevägs härad af
Eifsborgs län. -
93:0) Af samtclige riksdagsmännen från Upsala
län: Genom knektekontraktet den 4 November
4725, 4 punkten, hafva rotehållarne vid Uplands
regemente bland annat åtagit sig att till knektens
beklädnad årligen utbetala fem daler kopparmynt,
som efter 4776 års myntvalvation -utgår med 26 sk.
8 rst. bko af hvarje rote, under namn af soldat-
klädspenningar. Sedan, i anledning af R. St:s
skrifvelse, Kongl. Mai:t år 1819 reglerat soldatens
beklädnad på ett nytt och från knektekontraktet
afvikande sätt, hvarigenom stadgas hurusom bekläd-
naden skell besörjas af beklädnadsdirektioner, hvar-
vid jemväl bestämmes, hurlänge beklädnaden bör
räcka, samt att kostnaden derefter fördelas på de
bestämda åren, och Kongl. Maj:t och Kronaa der-
af betalar hälften, samt rothållaren andra hälften;
så hade häraf bordt vara en naturlig följd, att ro-
iehållere icke vidare borde debiteras för knekte-
clädpenningar, utan endast för det bidrag till be-
klädnaden, som, i följd af 48149 års beklädnadsför-
fattning, årligen utgår efter riksmarkegångspris till
hälften emot Kongl: Maj:t och Kronan, för att af
Beklädnadsdirektionen disponeras. Men som först-
omförmälta afgift imedledtid i 20 år fortfarit, samt
rotehåliare vid Uplands regemente derigenom o-
billigt betungas med 665 Räår 32 sk bko utöfver
hvad de rätteligen böra bidraga till denza bekläd-
nad i likhet med andra indelta Infanteri-regemen-
ten; så anhålles om befrielse från denna utgift,
som redan utgått med 43,333 Rdr 46 sk bko från
dea tid, den borde hafva upphört.
g40) Af Olof Pehrsson fr. Stockholms län; att
tiondegifvarne af Börstils socken, Stockholms län,
må tillåtas utgöra sin Kronotionde till pastor i Ö-
regruad, och tiondegifvarne ji Lena och Åkerby
försaraliugar i Upsala Jän må tillåtas lemna sin
Eroootionde i Upsala till derstädes varande pen-
sionsinrättning för fattige prestenkor.
93:05 Af Magnus Pehrsson fr. Vermlands län: att
nationalbeväringers ärliga exercis i fredstid måt-
te inställas. Motionären förklarade sig derjemte
icke kunna biträda Videgrens motion om halfva
indelta armeens ställande på vakansfot.
96:0) Jon Olsson fr. Gefleborgs län: om liksto-
len8 upphörande.
97:0) Pehr Sahlström fr. Stockholms län: om
skjutslegans förhöjning och skjutsniegsskyldighe-
tens ställande på entreprenad.
98:0: Pehr Pettersson fr. Vestra härad, Jönköp.
län: om afskaffande afgäldstuguhäkten m.m. Den-
na motion blef, med Ståndets begifvande, åter-
tagen.
98:0) Af Henrik Hansson fr. Elfsborgs län: att
förbrytare under ransakningstiden måtte hållas för-
varade i häradets eller stadens fängelse. och ej fö-
ras till länshäktet under derna tid.
400:9) Af Didrik Veström fr. Dalarne: a) att år-
ligt anslag af 25,000 Rdr Bio måtte beviljas för an-
läggning af vägar och sjökommunikationer i Då-
larne; b) de behöfvamde, under missvextår, anvi-
ses arbetsförtjemst vid sådana allmänna företag; c)
att Lima socken må, i anseende till bevillning och
öfrige utskylder, njuta samma förmåner som Särna.