kan bland annat slutas af den ofvannämnde fem; årsberättelsen, till hvilken jag äfven i detta afseende hänvisar. (pag. 6.) I En betydlig del af Daljorden äger en så svag produktiv förmåga, att den, i likhet med den närmast Norrige belägna socken Särna, borde vara; från skatter befriad. Det ligger ett icke ringa statsekonomiskt misstag deruti, att böga skatter utpressas, till och med af dem, som i ett hårdt klimat odla en, icke sällan ofruktbar jordmån. Nu utgå, enligt hvad i berörde femårsberättelse finnes upplyst, skatter och allmänna onera i Dalarne vanligtvis efier hvarje innevånares andel i roteringen, Lima socken, som år 4822 hade en folkmängd af blott 2363 personer, underhåller icke mindre än 40 soldater, oaktadt socknen, såsom invid fjeilen belägen, är utsatt för täta missvexter. För eget försvar bar det egentliga Dalarne intet ringaste behof af indeld trupp. Beväringen är dertill mer än tillräcklig, helst landets belägenhet gör det, snsrt sagdt, ointagligt. Ingen åtgärd förekommer således mer ändamålsenlig, billig och verkställbar, än Dalarnes befrielse från underhållandet af ett dyrt regemente, genem hvars upplösning möj!ighet skulJe uppkomma, dels att för betryckte jordägare lindra beskattningen, dels ock att åstadkomma Dalbeväringens fullständiga organisation. Enligt hvad ofvan åberopade femårsberättelse ordagrannt förmäler och sakkunnige personer nogsamt hafva sig bekant, måste Dalallmogen efter missvexter söka att genom en sparsamhet, som gränsar till svält, återställa det rubbade förhållandet mellan tillgång och behof af säd. Säden, sä-! ger Hr Järta, cafbryter då eller minskar bränvinskonsumtionen öfrer hela länet och 20.000 tunpner spannmäl besparas säkerligen endast derigenrom. Men vida betydligare är besparingen af säd till föda. Utan att derom hafva förvissat sig genom en högst ebehaglig erfarenhet, har man svårt att tro, med hvilken ringa qvantitet af god säd, i synnerhvilken åter är till den grad tryckande, att t. ex. : bet af råg, ett hushåll i Österoch Vesterdalarne kan i nödens tid vara belåten. Med detta vittnesbörd från Kronans egne organer borde styrelsens väl bekanta!sorglöshet för landets industriella förkofran hafva åtminstone någon gång lemnat rum för undersökning om beskaffenheten af Dalarnes odling, hälst det är en temligen allmär mening, att denna previns allena är öfverbefolkad, och såleges mer än någon annan i behof af en hög produktion. Huru främmande styrelsen är för detta ämne, bevises bland annat deraf, att stotistiska underrättelser om Dalsocknsrne ännu äro så efullständiga, att de väsentliga skiljaktigheter, som mellan dessa socknar förefinnas, blott till ringa del äro kände. Imedlertid förtjenar anmärkas, att framlidne agkgronemen Stephens, efter en, icke till följd af regeringens förerdnande, men af egen impuls, år 18358 verkställd ress genem Da larng, yttrade att han före ankomsten dit gjort sig om jordbruket derstädes en vida bättre föreställning, samt att kan der fumnit på flere ställen förträfliga edlingslägerheter ohegagnade. I Herr Järtes femårsberättelse heter det ock, catt den öfverdrifra folkmängdens behbof af säd och den ellmännaste jordmänens naturliga otjenlighet för gräsväxt hafva förorsakat ett, inom de flesta sockoar af Stora Kopparbergs län synbart missförbällande emellan åkerbruk och boskapsskötsel. Det lider intet tvifvel, att ställningen i Dalarne är förtjent att taga riksens Ständers uppmärksatmhet i anspråk. Allmäcna besvärsoch ekonomiutskottet finner, uti bemödandet för missgynnade lendsmäns hjelp, ett värdigt föremål för sin verksamhet. Hjelpen bör dock icke vara af en hastigt försvinnende art, utan sökas uti ingripande ätgärder, fruktgifvande äfven uti sednaste framtid. De frågor, hvilka jag på grnnd af min här ofvan gjorda framställning anhåller, att utskottet bufvudsakligen behagade bewrbeta och utreda, äro: 4:o Hvilka kommunikationer äro för Dalarne ds vigtigaste och såsom sådane företrädesvis förtjente ef understöd från statens sida; isammanhang hvarmed utskottet icke bör förbise, buruledes den enskilda industriem hade, enligt 1822 års femårsberättelse, inom en kort tidrymd, allena åstadkommit nya kommunikationer öfver eländig, stenbun den mark till en väglängd af 8 !; mil, och huru densamma, under sednare åren, tagit första ste ge till förbättring af kommunikationen mellan Dal ar ne och Wermland. 92:0 Hvi!ka delar af Dalarne äro förnämligast i behof att åtnjuta antingen befrielse från skatten eller licdring i densamma; hvartill hörer den af mig väckta frågan om upphäfvande af Dalregementet; åtminstone bvad det egentliga Dalarne angår. Från synpunkten af Dalarnes delaktighet i Sveriges statsskick lärer icke kunna försvaras, att en betydlig del af Dalorten ruineras, för att till det öfriga landets tjenst hålla en indeldt trupp, som med hänsigt till ortens egna lokalförbållanden är, och i tidernas tider måste blifva, för densamma öfverflödig; och 3:0 Hvilka åtgärder förekomma lämpligast, till befrämjande af Dalarnes uppodling och till erhållande af en fullständig Sockenstatistik för denna provins. Onekligen har Hr Järta i sin femårsberättelse rätt deruti, catt skiftesverkets fortgång är ett bufvudsakligt vilkor för ett förbättradt jordbruk; men då Hr Järta derjemte erkänt, att Delallmogen, med flere veckors tidsförlust och våda för lif och helsa, nu måste ibopsamla en ändock knapp och otillräcklig fodertillgång, som ytterligare ökas med löf, samt med renmossa och barkmjöl, eamt i öfrigt visat, att det största missförhållande äger rum mellan åker och äng, så inser man lätteligen, att! förbättringen i jordbruket icke ankommer på skiftesverket allena, utan att detsamma, som enligt Hr Stephens egna ord, äfven i Dalarne ännu befinner sig i sina barndomsdeagar, icke är så organiseradt. att man, i anseende till skiftesverkets fortgång, må anse sig hafva derföre gjort nog. Jemte min vördsamma anhållan om denna motions remitterande till ofvanbemälde utskott. får jag ödmjukast anmäla, det jag uti en annan motion, ämnad att af Statsutskottet handläggas, begär, att af de medel, som komma att på nionde bufvudtiteln anvisas, en summa af minst Tiotusen Rdr årligen skola intill nästa riksdag uttryckeligen ordnas, till befrämjande af sådane för Dalarne statsekonomiskt nyttiga företag, som Regeringen, af-er föresårgan nräfnine finner vara företrädesvis