böraet Dbelägne försiugudörren, förföljde de angripande
våidsverkarne, hvarvid A. P. Wennerlund lärer blifvit så-
rad; Löjtnant Holming befallte de närmast dörren anryc-
kande 4 Konstapel och 35 man att genast draga sig till-
baka, hvilken befallning af mig upprepades, då jag hann
ankorama cch fann gatan tom; hvarefter piketen återvän-
de till högvakter.
Med denna folksamling har förhållandet varit enahan-
da, som med den vid Bergströms hus församlade, och
bar, enligt åberopade delar af tjenstgörings-reglementels
föreskrifter, blifvit lagligen behandlad, i det att väld blif-
vit med våld bemött, och bör, enligt ofvan åberopade 8
409 mom. 7 af detsamma, vid båda dessa tillfällen så
väl befål som trupp vara frie från ansvar för skada till
lif eller lem, om sådan skada bade inträffat.
Denna, af sielfva folkupploppet föranledda och i jem-
förelse dermed obetydliga, tilldrageise, har man, genom
särskilta hårda anklagelser mot individer af militären,
sökt att lösrycka från undersökning afsaken i sin belhet,
bkvarifrån den dock ej lärer kunna lagligen skiljss. Man
har äfven använd: tidningarne, för att nedsätta militärens
förfarande såsom vildsint och obehörigt, i synnerhet å be-
fälets sida, bvaribland mitt handlingssätt särskildt varit
föremål för klander. Mina i villfället vidtagne tjensteåt-
gärder hafva likväl varit påkallade af min piigt, att så
vidt det kunde på mig ankomma, återföra en del af en
upprorisk menigbet till aktning för den lag, som den allt-
för länge trotsat, och att hämma ett upplopp, som, vida-
ro utveckladt, kunde för allmän och enskild säkerhet ha fi
de vådligaste följder.
: Om det vore behöfligt, att lagligen styrka de här an-
förde, allmänt kände, olika tilldragelser inom foikupp-
loppet, för att sålunda visa, att detta i dess flere afdel-
ningar urarlat till den ytterlighet, att strängare militäråt-
gärder måste användas, så finnes tillräcklig tillgång på
I vittnen inom följande personal, som vid olika tillfalien å-
I sedt händelserne, nemligen:
af Kongl. Götba Ariilleri-Regementes befäll och trupp
218;
af Eronprinsens Husar-Regementes d:o d:o 20;
af tjenstgörande polis 20,
tom enskilta personer, hvars hörande särskilta omstän-
digheter kunna föranieda
I I öfrigt tror jag mig böra hafva äran anmäla, att Re-
gements-Krigsrätten icke till undersökning upptagit målet,
i röraovde den af Handlanden Bergström anklagade Artille-
risten Fält.
Fullt öfvertygad, att de mot mig gjorda angifvelser äro
helt och hållet obefogade och att jag vid tillfället ändamåls
enligt fullgjort min pligt, återstår mig endast att öfverlem-
na målet till högvederbörlig Domares pröfning och åter-
fogar i all ödmjukhet de mig meddelade handlingar.
Götheborg den S1:ste Januari 4840.
K. BILDT,
Major vid Kongl. Göta Artil-
leri-Regimentet.
LiTT. ÅA.
På begäran lemnas den upplysning, att vid det obehag-
liga folkuppträdet, som bär inträffade den 46 sistlidne
Hecember, hörde jag, sedan folket om aftonen börjat att
I kasta stenar på den på Torget stående militärstyrkan, ett
besynnerligt buller eller brakaade vid Bergströmska hu-
set på Östra Hamngatan, då cet äfven gafs mig tillkänna,
att folket började barikadera sig på gatan vid nämnde
I hus samt bryta upp stenar i dess portgång, hvarföre jag
I genast beordrade Lieutenanten Friherre Bennet, att med
en patrul! Husarer begifra sig dit, för att hindra ett dy-
lukt förbåliande. Kor: derefier återkom nämnde Lieute-
nant och tillkännagef, att patrullen derstädes ingenting
karde uträtia, emedan cen del af folkmassan vid patrul-
lens ankorast drog sis in i porien och på gården, hvar-
est var för trångt för Cavaleri att röra sig, utar före-
slog, alt i stället en infanteri-patrull måtie bbfva dit-
komraenderad. Jag befallde derföre, att en del af Artil-
lari-piqueten skulle ditmarchera, med iakttagande af
samma instruktion, som var lemnad Lieutenanten Fri-
herre Benret.
Då Artilleri-patrullen afmarcherade, blef jag varse Ma-
joren och Riddaren Bildt, hvarföre jag befalide honom åt-
följa patrullen, för att på det nogaste tillse, att patrullen
hindrade så väl barikaderiog som stenbrytrirg, och at
den på eu ändamålsenligt sött uppfyllde sina milära skyi-
digheter. Götheborg den 8 Januari 4840.
G. EDENHJELM.
Det kan icke nekas, att denna förklaring är
ganska fintligt uppställd och jemväl skulle vara
tillfyllestgörande, om blott de deri uppställda
satserna hvar för sig finge antagas. Vi tvifla
likväl, att detta kan låta sig göra, så vida den
enskilde skall anses äga något skydd af lag och
medborgares lif och egendom icke helt ech
hållet bero af den beväpnade styrkans råd eller
behaget hos en bhbefälbafvare. Herr Majoren
Bildt nekar icke till de af Handlanden Berg-
I ström gjorda anklagelser angående inträngandet
i ben; gård och våldet derstädes, men försva-
rar detia förfarande dermed att Kordningens
vidmaktbållare måste viga allt för att hålla la-
gen i helgd., Men måste de äfven för detta
ändamål sjelfve bryta lagen, på ett så våld-
lsamt sätt som här inträffat? Och äro de
då längre ordningshållare? Hr Majoren ytirar
läfven, stt vid ett sådant uppträde, som det
li Götheborg, måste aden allmänna anda,
I asom röjer sig hos folket, bestämma de
ordningshållandes handlingssätt., Det är just
lgenom att lemna ett så vidsträckt spelrum åt
de aordningshållande,, och endast derigenom,
Isom secener, lika med dem hos Hr Bergström,
I kunea uppstå, och som de ordningshållande se-
I dermera få det obehaget, att stå till räta inför
domstol, för det de gått för långt i tydningen
af den allmänna andan. Men Hr Majoren går
ännu längre: adet bör, säger hen, atill och
lamed ej kunna aniagas såsom tilibörligt eller
larimligt, att en eller annan, möjligen icke
I cbrottslig, som får dela den brottstiges öde,
letill streff för sin nyfikenhet, (att befinna sig
inne på en instängd gård!!) askulle kunna en-
askildt ställa individer af verkställapde makten
cill ansvarighet, eller yrka deras bestraffaing,
legå vida det icke derjemte kan bevisas, att en
I cordningshåilande baft till uppsåt, att utan an-
aledning anfalla en tydligen oskyldig, hvilket
aalltid måste blifva straffbart., Logiken och
slutföljderna af detta resonnemang äro ganska
klara, På en punkt i en stid inträffar, t. ex,,
såsom här i Stockholm, vid scenen på jern-
- torget sommaren år 4838, ett oväsen. En mi-
fl litärtrupp rycker ut och börjar, utanfatt någo
våld ännu är begånget, med en chock på folk.
massan, såsom det skedde i Bankogränden
je I
NK a