hvarje serskildt fall efterse, huruvida rikets sann skyidiga gagn och bästa blifvit äfven uti des sa angeligna frågor eller befordringsmålen iakt taget, hvilket åliggande jag föreställer mig ick kommer att af Konstitiousutskottet åsidosättas Imedlertid torde andra utvägar äfven erbjud sig och böra begagnas för att erhålla ena dugli och aktad embeismannaklass, så att möjlighete alstänges för den inbillske lycksökaren att gör samhället till experimentalfält för sina omogs förslag, så att utsigterne åter må Öppnas fö den obemärkta förijensten, att, utan andra fö respråk, bana sig vägen till en vidgad verknings krets, oca på det att slutligen en ädel täflan detta hänseende må återlifva domningstillstån det och höja driften i alla allmänna verk oc inrättningar, till omedelbar inverkan och bela tenhet för alla samhällsklasser. Jag tager mi således, i afsigt att åstadkomma någon förbät tring härutinnar, frihsten vördsamt föreslå, de Rikets Ständer, medelst åflatande af underdå nig skrifvelse till Kongl. Maj:t, ville uttryck och snnäla landets, såsom jag förmodar, temli gen ailmänt del:de önskningar i följande afse eaden: 1:0 Att, sedan igenom flare serskilda författnin gar blifvit förordaadt att hvar och em, som söke inträda i något af rikets kollegier eller åtskillige an dre embetsverk, bör förut hafva undsrgåt examen föreskrifns ämnen vid något afrikets universiteter hädanefter äfven vid besättandet af högre civil embeten och befattningar, såsom civile statsråd, — Praosidentsoch Landshöfdingeplatser, m. fl., ick någon person bör komma i åtanka, som icke pre sterat de prof af skicklighet, hvilka för erhålian det af underordnade beställningar i samma em betsbana blifvit föreskrifna, och hvars förtjenst ie ke blifvit pröfvad under tjenstgöring i lägre gra den, samt derunder jemväl ågagalagdt oförvitlig uppförande, såvida icke Kongl. Maj:t af förekom mande synnerliga skäl, efter serskild ansökning derom, skulle finna för godt att härifrån bevilji eftergift. dsrföre att den sökarde ådagalagt skick lighet medelst utgifne skrifcer eller eljest unde bestridande af värf, som berott af allmänt förire ende, hvilket tilistånd likväl borde hafva erhållit: minst ett halft år förut, än den sålunda benådad. personen kunde komma i fråga vid omförmäld embetens besättande. 2:o Att enär 28 Reg. formen synes inskränkt Kongl. Maj:ts rättighet att förfoga om tjensters be sättande, efter deras egenskap, hvarmed ingen aa naa lärer kuuna förstås, än hvad de af ålder in nehaft, Kongi. Maj:t ville återgifya åt de serskil de embetsverken den rättigket, som i sednare ti der hlifvit dem betagen, att förordna om åtskilli ge lägre tjenstebefattningars fyllande, helst osiri digt är, att desse bäst äro i tillfälle att bedöma de sökandes skicklighet och förtjenst, samt Ko nungen är i alla fall förbehållet att utibesvärsväf meddela de rättelser, som omständigheterna någor gårg kurde påkalla ; och sluteligen: 3:o Att som flere vigtige och ansvarsfulle sysslors besättande medelst nådige förordnanden till: vidare icke kunnat undgå att medföra en vacklan. de och osammanhängande behandling af allmänn: ärenden, Konungen icke måtta förordna någon per son till bestridande ef en syssla på obestämd tic utöfver ett balft år, hvarunder tillräcklig erfaren: het säkerligen torde inhemtas, buruvida sammt person besute alla nödiga egenskaper att till Kongl Maj:ts och rikets sanskyldiga båtnad uppfylla sin vigtige åligganden. G. F. Ekhoim.