CHR Lå VILLA KIELI IFERIPMUNPIAV SFUDEILLg SKSYRLN Bi
er sedan räntan i jordeböckerne var intagen ech
ålunda på god tro ansågs sog ständig, ej heller R
beropandet af gammal bäfd, har kunnat rubba min m
ivertygelse, att endast de skatter äro lofliga, som ki
f Rikets Stiänder behörigen äro beslutade, äfven- sk
om att Rikets Ständer äro förpligtade, att full- ha
tändigt utreda verkliga förhållandet, om ock h så
genom Kronans, så kallade Ordinarie, Statsinkom- Bj:
ter skuile förminskas. Icke helier har det undfal- IE:
iv mig, att vid tillämpningen svärigheior skola In
ppstå, dels derigenom att mantalsräntan är, till Oj!
ågon del; anvisad Militien eler QCivil-Siaterne, E
jels Kronan afhänd och numera i enskild mens
go. Härvid har det synts mig, att om al Kronan,
under en tid, då räntan på god tro utgick, den blif- ..
it till visst ändamål anvisad, så måste af Stals-j
Verket ersättning lemnas till Militien eller Civil-
;taterne, antingen i penningar, eller i sådane räa-:
or, som Kronan lagligen eger att disponera, utan;
tt sådant kan inverka på jordegaren och dess rät-
ighet, att blifva befriad från ett skattebidrag, som:
aknar laglig grund för dess tillvaro. Krenars en-;
ak är det ock, att ersätta dem, som med egande,
ätt nu ienebafva några af dessa räntor, hvarvid,
lock torde böra utredas, huruvida alla nu till en-;
kild man utgående räntor verkeligen förefunnos, ,.
å Kronan afhände sig äganderätten. ev
Olika meningar hafva vid föregående Riksdegar di
elat göra sig gällande i afseende å Rikets Stän-:de
jers allena besluiande-rätt öfver de så kallade or- de
liparie Statsinkomsterne; och ehuru Grundlagarnes Pp
;rdalydelse, men icke föregående prejudikater böra C
jena till efterrättelse, har jag dock trott mig böra B
;vinra, att hvad tydning man än velat gifva åt 39
ch 64 8 Regeringsformen, så bör denna menings- R
strid icke kunna utsträckas ända derhän, att hvad;
if misstag origtigt blifvit till ordinarie Statsinkom- 5
sterne hänfördt, icke bör och kan rättas af den:
statsmakt, som har Rikets beskatining sig uppdra-!
sen. En behanäling stridande emot min här ytt-!
ade öfvertygelse, bör väl icke kunna förmodas, K
såvida 57 Regeringsformen skall äga någon verk-
ig betydelse, men jag har dock trott mig böra fä-:
sta StatsUiskottets uppmärksamhet derå, att Rikets
Stärder allena tillkommer att utreda och afgöra;
lsana, för Sveriges jordägare, så vigtiga fräga.
GREFVE ANCKARSVÄRDS FÖRSLAG TILL
NY STATSREGLERING.
Regeringsformens 409 föreskrifver: att Riks-;
dag icke må räcka längre än tre och efier avmä-s
jan hos Konungen högst fyra månader, hvarefier
Konungen äger rättighet att Ständerna åtskilja. !s
Den stadgar: att förra bevillningen skall fortfara!,
intill nästa riksdag, om Rikteis Ständer icko åtagit!
sig någon ny bevillning till bestämdt belopp, in-g
nom Konungen, efter dessa fyra mänaders utgång, ,
u:öfrar sin nämnda rätt. f
Det är således Rikets Ständers pligt, att före-!,
komma hvarje öfverraskning, som Kunde för natio- ;
nen medföra den gamla bevillningens fortfarande, j
i
i
Å
i
j
-
j
j
SS Öh mA mm
på samma gång alla öfriga beskauniugar qvarsto-
då; ty folkets ekonomiska ställning fordrar skatte-
bördornas förminskande, och de nu utgjorda sktat-
tebidragan äro större än de någonsin varit; slörra
än ätminstono jordbrukets krafter tilläta, på hvilka
de lixväl hufvudsas isen grundas, och större än de
närvarande st ven, så öfverårifnå dessa än
äro: hvilket syne ge betydliga öfverskotten.
Så skyndsamt, som våra inveeklade former det
I tillåta, böra RiksStänvden alltså öfverenskomma om
lett nytt bevillnisgsbelupp, lämpadt efter represen-
itanternas öfveriygelss om statens nödvändigaste
behof, folkets förmåga att dem uppfylla, samt den
grad af förtroende, som regeringsmakten ingifver,
vid betraktandet af den förra förvaltningens resul-
tater. Men för detta ändamål är nödigt, att Be-!
viliningsUtskottet, så snart ske kan, underrättas
om den statsbrist-summä, hvilken genom allmän
bevillning bör fyllas; och denna summas uppgif-
vande tillhör StatsUtskottet, sedan med ledning af
dess betänkande RiksStånden afgjort åtats-reyle-
ringen.
Häraf inses nödvändigheten, att denna reglering
skyndsamt behandlas, och jag vågar alltså icke en-
dast fästa RiksStånders uppmärksamhet derpå, utan
äfven utbedja mig StatsUtskoitets skyndsamma pröf-
ning af det Förslag till Svals-reglering, som jag
härmed får öfverlemna, och om hvars remitterande
till StatsUtskottet jag vördsamt anhåller.
Förslag till beräkning af Stats-inkomsterna.
(Medei-markegångsprisen äro tagna hufvudsakli-
gen efter 4837 ärs bokslut, såsom icke stegrade
I genom missväxt-årens förhöjda priser. Likaså be-
räknicgsgrundernpa.)
S Ordinarit Stalsinkomster.
Ordinarie eller Jordboksränta Bko Rir 2.500,000.
Anm. Extra ordinarie eller Hemmantals-ränlan
föreslås till upphäfvande: på sätt, aw uppbörden
skulle upphöra från och med är 4844. Stulie ott
sådant Rikets Ständers boslut icke af vederböran-
de sättas i verkställighet, kommer deremet allmän- i
sa bevillningen att.i samma mån mnedsättas; ifalll
Siats- och BevillningsUtskottens förberedande
jätgärder Rikets Ständer bifalla de derom gjorda
I motioner.
LÅ Afrads-spanmål . - - - eo s 250,000.
ii Tionde-spammål oo. sc. soc so 200,080.
tl Tionde-spatmäls-lösen . - - . 4500.
Arrende-medel . . ss - so - s e 120.000.
el Silfver-tionde, Mygtare-lön och Slagskatt 7,300.
ce (Förslagsvis 2,625 Rdr i fiifrer, som uUut-
r föres a 498 Rdr i Bankosediar.)
a !Koppar-ränta och Slagskatt . . - . . 42,000.
sg) (Förslagsvis 300 Skepgutid å 450 Rir.)
Avesta Koppar- och Msnufaktur-tull . . 5000.
I Tionde- och Mammarskatts-jern .- - - 200,000.
-lAlun-tionde . . , - ss 0 so s 2000.
a Svafvelbruks-tionde : . er. so 20060,
h) Mantslspenningarne semt Legmans- och Härads-
I böfdinge-räntan, hu beräknad till omkring 393,000
alRdr Beo, utgöra inkomst-titlar, hvilka väl egent-
ligen tillhöra de personliga skatterna, men som då
n! dessa, i alla fall utgöras af husbönder och femilje-
d feder, drabba isynnerbet de mindre jordbrukare,
handtverks- klasserna och dagarbetare: Upphäl-
Il uvande ef dossa skattebeiopp har vid flere riksda-