svären hufvudsakligen grundats derpå, att frälsehemmains egare ieke skola funnits upptagne i förteesaringen på de väljande, och således ej behörigen fått deltaga i valet. I anledning häraf har den från nämnde ort valde riksdag:mannen förevisat oss valprotokollet, och anmodat Red. vitsorda, att till och med bland elektorerne funnos frälsehem nan; egare, hvilket också är enligt med sanningen, i följd hvaraf något misstag lärer ligga till grund för artikela i Jönköpiogs tidning. Besvårea lära också ej blifvit 2f Högita domstolen upptagne. ——— AA — En skriftvexhog bar i Aftonbladet företommit i aniedning af en ur Ciimarbladet rep-oducerad artikel angående kadetten Håkans sors död. Det upptais först i Calmarbiadet, att detta skett efier adragen förkylning vid tjeastgöringen i och för trofternas bärande tll Riddarholmskyrkan, dervid alla truppern2, oaktadt flere graders köld, mödgades stå hela för middagen utan öfverruckar. Härpå lemnis tjesstörande Majoren vid Krizsatademien Hr C. Stål en replik i Aftonbladet för den 42 dennes, ianehillande åtskilliga upplysningar i sammainhang med detta änne. I anledning bäraf har Col oarbadsts redaktion åter svaret följande, som den begärt få upptaget i vårt blad: aRodaktionen får till svar härå blott nämna, att anmärkningen i Calmarbladet infördes på begäran af den afiidne kadetten Håkanssons äldste broder. Redaktionen hade intet skäl att betvifla uppgiftens sanning, men försäkrar, att om ofvanstående, af Major Stå! lemnade upplysningar, som å:agalägga den berömliga vård Krigsakademiens s:yrelse haft om kadetterne, varit för Red. bekante, skulle anmärkningen uteblifvit. Emellertid har Red. af en yngre broder till den aflidae, då den äldre för närvarande icke finnes i staden, begärt och erhållit följande upplysningar om sakens förhållande efter den aflidnes egen berävelse: eCalmarebledet för den 4 dennes inneköll en uppsats, rörande min aflidne broder kadetten Erik Håkansson, uppgifvande såsom nästan påtaglig, att hars död häcflöt från en förkylning, den han ådrog sig vid trofernes flyttande i S:ockholm den 30 November nästlidet år. I Aftonbladet finnes en sorts vederläggning på nämnde uppgift, införd af Hr Majoren S:ål och grundad på utsego af den aflidnes kamrater. För oss ef.erlefvande lärer vara svårt att igenfinna bestämda orsaken till bans död, mena i detta fall må man låta den aflidnes egna ord före sin död tjena till någon slags upplysning. Han omtalade neml. ofta, huruledes kadetterne ef ter inmarcben från Carlberg, deraf varma, fingo på Kong!. Borggården siå uppställda nära två timmar, de:under han frös; huruledes hans urvexta uni orm ej tillät homom bruka ens väst, således mycket mindre två skjortor och vileiifstycke: att han ofta derefter kände sig illamående; att ban till denna ohälsas häfvande tog sig hvarje dag den starkaste motior såväl genom gymnastik som promenader, och att hans ögen en gång derefter voro nära igensvullna. Audra dagen efter hars ankomst till sin svåger på sStensryd, var vänstra foten något svullen, (något sår fanns ej) då barns dervarande slägtingar på eget bevåg anbragte iglar å det sjuka stället, hvilket, såsom nyttigt, sedermera af Läkare godkändes. Under resan från Stensryd till Calmar, dit ban åtföljdes af sina slägtingar, kunde köld ej komma i foten, ty den var väl omslagen med ludna fårskinn och väderleken var regnig och blid. Att han emedlertid ännu varit i lifyet, så framt han ej afrest från Stockholm, är hvad aila tro, ty denna resa påskyndade beklagligen och förvärrade utbrottet af hans i faggorne varand2 sjukdom. Han dog af rheumsatisk feber.a a På begäran af Red. af Calmarebladet har jag ej ansett mig böra vägra dessa sanningsenliga upplysniagar. Calmar den 214 Januari 1840. Gustaf Håkansson.