VT RO ÖA OP 1 Fe SPANN en tå a EA NE
tullafgifterna på ett sätt, alt i samma mån span-
målen steg i värde inom landet, skulle införsel-
tullen förminskas och tvärtom ökas, då priser-
na voro i fallande. Denna åsigt, en imitation
af det system, hvarigenom man i England för
ögonblicket trott sig förlika jord aristokratiens
intresse med Engelska nationens, innebär likväl
ett misstag, i samma mon kännbarare för Sveri-
ge än for England, som handels-kommuuika-
tionerna här äro långsammare, obestämdare, me-
ra beroende af kredit, än af kontanta betalnin-
gar och nästan alltid i behof af de långa kre-
dit-tider, som våra inländska bruk gjort så i allt
eftersträfvade, i stället för Englands snabba och!
regelbundna liquidationer. Regeringen tycktes
for ett. ogvublick antaga detta system (se för-
ordningen d. 20 Feb. 1830) och kan på visst!
sätt sågas hafva följt det till 1834. Endast
några derunder infallande missvextår gjorde
deruii brådstörtade undantag, emedan tulstån-
det isyunerhet i norra orterna föranledde till
förändring. Följderna hafva emedlertid blifvit
hvad de måste blifva, dåt systemet: grundas på
en enda årsväxts resultaer, i ett land, hvilket,
på sätt vi redan antydt, aldrig bör eller kan
blifva i ordets egentliga bemärkelse åkerbrukan-
de; heldst då folket redan, genom konstlade åt-
gårder, allt för mycket riktat sin jordbruksin-
dustri, mera på sädesproduktionen, hvilken ge-
nom sin enkelhet, sin tilifälliga vinst och mnu-
mera egentligen -brännvinstillverkningen, lemnar
beqvämligare ehuru långt mindre behållningar,
än på det slags jordbruk, som naturligast läm-
par sig till vårt klimat och våre egentliga be-
hof, soch hvilket bordt sökas i en rigtig pro-
portion emellan ängen, betesmarken, ladugården
och åkern, och hvilket sednare lemnar åt hus-
flitem vida större tillfällen till förtjenst, och till
ett sundt och uppmuntrande lit, och gjorde
den olycksbringande sysselsättningen med mäsk-
ningen och lyftpannan umbärliga. Det är blott
laaugärdsskötseln, med sina uwillverkuingar, nu-
mera i andra länder underlättade genom förbät-
trade .methoder, men i Sverige tillintetgjorde
genom hbandelstvånget och reglementeringssyste-
met; som kan återföra husfliten till en annan
fabiikation, an Braånvinets; icke endast derföre,
att den erbjuder större vinster, men äfven der-
före, att den ger en, bättre foda, gör bränvinet
mindre behofligt, eller, hvarföre ej säga det, 0-
skadligt; ty öfverdriften i bruket blfver il
alla fall undantag. l
Läsaren måste ursakta 0ss denna utflygt ifrån
den föresatta stråten för Vår granskning, som
egeutligen skulle afse en jemförelse mellan Stän-
dernas och regeringens praktiska åsigter öfver
de allmänna ärenderna och behofven. . Det hö-
res ännu hos oss en röst, som ingifvit hoppet,
att ikrafterna kinna återlifvas, alt. modet, kan
ålerväxa, att manli het åter kan blifva Sveas ä-
ra;. och, att all en tillvällad makts försof-
fande; och förlamande inflytelse på nationen,
skall tillintetgöras af national-kraften, då en
gång friheten uppväckes; det må nu ske af
folkets höga klagolåt eller af våldets jubel.
Men det bgger hos hvar ech en en viss in-
stinkt, som säger, att det är i nationens närings -
If, .-- dess euklaste och : vigtigaste behof och
anordningar, som det finnes någonting hindran-
de - och nedtryckande, hvilket måste, bort,
måste undanrodjas, och satt detta just. är sty
randet, eller rättare störandet af arbets- och
bytes-, närings- och handels-friheten, dermed icke
endast menadt våra obetydliga fattiga städer,
som icke. rönt. något godt af tvånget, utan he-
la landet och kärnan af dess näringslif,
Vi vilja nu återgå till det hufvudsakliga före-
målet för denna afhandling. - Vi hafva visat
Ständernas åsigter; vi tillögga, att vid sista riks-
dag Rikets Ständer på följande sätt uttryckt
sig:r ammnet:
aSerskildt hafva vi fästat vår uppmärksamhet på
vigten deraf att inom landet en så beskaffad spann-
måtshbandel måtte bildas; som beredde på en gång
en säker spanmåls-tillgång och nödigt skydd emot
samma varas fallande i vanpris, samt i sådant afse-
ende hos Kongl. Maj:t anhällit, att-å Spannimålen, un-
der ex tidrywmd af fem år, oförändrad och stadig-
varande införsel-tull måtte bestämmas, så beräk-
nad, att den å ena sidan utgör tillräckligt skydd
mot utländsk medtäfflan och att den å andra under
möjligen inträffande missvext-år eller mindre gyn-
nande skördar icke så fördyrar spannroålen, att
brist och nöd derigenom uppkomma; hvarvid vi til-
lika, uti förslaget till tull-taxa, uppgifvit den in-
kommande tull å spanmål, vi trott för ett. sådant
syftemål vara den lämpligaste. Då vid denna tull-
bestämmelse icke är afsedt, att inbringa någon stör-
re inkomst: för Statsverket, hafva Vi ansett :oss till
Kongl. Maj:ts disposition böra öfverlemna hvad tul-
len för inkommande utländsk spanmål inbringar,
att endast och framför andra medel användas till
understöd i de orter af landet, som hårdast tryckte
af missväxt, i öfrigt befinnas vara i behof af ned-
sättning; börandes hvad af dessa medel det ena å-
ret icke användes, till ett annat reseryeras för ena-
handa behof.
Rikets Ständers tulltaxa utvisar följande tull-
afgifter:
Hvete 3 Rdr
Råg 2 .N
Korn 4. OZ