hommunikation med Engelska flottan, i händelse
ban skulle möta den. Redan morgonen efter,
sedan beslutet blifvit fattadt, sattes det i verk-
ställighet; flottan gick till segels, och kapten
Waiker afhölls, under någon obetydlig före-
vändning, ifrån att, enligt den förra öfverens-
kommeisen, gifva Eagelske embassadören un-
derrättelse om det förut fattade beslutet, eller
att ens sätta sig i kommunikation med Engel-
ska linieskeppet aVanguard,, som låg helt nära
Turkiska flottan. Den Fransyska brigg, som a-
miral Lalande lofvat skicka med Capudan Pas-
cha, träffade först tillsammans med Turkiska
flottan på höjden af Rbodos; befälhafvaren på
densamma hade särskildt uppdrag af amiral
Lalande, att å hans vägnar säga Capudan Pas-
eha, att han ännu alltid forifor att hysa den
åsigten, att flottan måste föras till Alexandria,
och denna den Fransyske amiralens åter upp-
repade förklaring verkade också så mycket, att
Mustapha Pascha, den tredje i befälet på Tur-
kiska flottan, hvilken dittills varit tvekande i
sitt beslut huru han skulle handla, helt och hål-
let ingick på C2pudan Paschas afsigter. Den Fran-
syska briggen lemnrade straxt derefter åter flot-
tan, hvilken derpå, utan dröjsmål, afseglade till
Alexandria. — Morning Chronicles korrespon-
deat tror, att den Fransyske amiralen vid detta
tillfälle ursprungligen måste hafva handlat på
eget ansvar, emedan ingen kunnat förutse att
de omständigheter skulle sammanträffa, som
verkligen gjorde det. Men Fransyska regerin-
gens stillatigande visar imedlertidj: icke blott
att hon fullkomligt gillat amiralens förfarande,
utan äfven att, redan då, Frankrikes politik i
de Orientaliska angeligenheterna var noga ut-
stakad, sådan den sedermera visade sig, och att
amiralen varit follkomligt underrättad om dess
verkliga väsen. — Den skriftliga berättelse, Hr
Awendick uppsatt om hela denna märkliga hän-
delse, har af Lord Ponsouby blifvit afsänd till
Eagelska ministern den 2 December.