hommunikation med Engelska flottan, i händelse ban skulle möta den. Redan morgonen efter, sedan beslutet blifvit fattadt, sattes det i verkställighet; flottan gick till segels, och kapten Waiker afhölls, under någon obetydlig förevändning, ifrån att, enligt den förra öfverenskommeisen, gifva Eagelske embassadören underrättelse om det förut fattade beslutet, eller att ens sätta sig i kommunikation med Engelska linieskeppet aVanguard,, som låg helt nära Turkiska flottan. Den Fransyska brigg, som amiral Lalande lofvat skicka med Capudan Pascha, träffade först tillsammans med Turkiska flottan på höjden af Rbodos; befälhafvaren på densamma hade särskildt uppdrag af amiral Lalande, att å hans vägnar säga Capudan Paseha, att han ännu alltid forifor att hysa den åsigten, att flottan måste föras till Alexandria, och denna den Fransyske amiralens åter upprepade förklaring verkade också så mycket, att Mustapha Pascha, den tredje i befälet på Turkiska flottan, hvilken dittills varit tvekande i sitt beslut huru han skulle handla, helt och hållet ingick på C2pudan Paschas afsigter. Den Fransyska briggen lemnrade straxt derefter åter flottan, hvilken derpå, utan dröjsmål, afseglade till Alexandria. — Morning Chronicles korrespondeat tror, att den Fransyske amiralen vid detta tillfälle ursprungligen måste hafva handlat på eget ansvar, emedan ingen kunnat förutse att de omständigheter skulle sammanträffa, som verkligen gjorde det. Men Fransyska regeringens stillatigande visar imedlertidj: icke blott att hon fullkomligt gillat amiralens förfarande, utan äfven att, redan då, Frankrikes politik i de Orientaliska angeligenheterna var noga utstakad, sådan den sedermera visade sig, och att amiralen varit follkomligt underrättad om dess verkliga väsen. — Den skriftliga berättelse, Hr Awendick uppsatt om hela denna märkliga händelse, har af Lord Ponsouby blifvit afsänd till Eagelska ministern den 2 December.