ge, hvilken också tillvägabragtes d. 4 Nov. 1814.
Af dessa fecta kan man bedömma i hvad mås
Konung Caristian VII af Danmark är konsti-
tutionellt smaad. Uader den korta tid han re-
gerade här i landet, kränkte han icke sin ed,
och det enda som men hade att invända emot
hborom var hans hag för törströelser och hans
mÅvtvilja att begagna och leda Norrmäsnens
krigiska stämning, festän det alldeles icke tyck-
tes brista honom theoretiska insigter 1 krigs-
konsten. Såsom högste befälhsfvare träff.de
ban idel anstalter att göra hvarje kraftigt mot-
stånd omöjligt och att undvika all blodsutgju
telise. Detta gick så långt, att ban vil åsynen
af den förste sårade Norske krigare, som bars
förbi honom, med synbart uttryck af ubenag
väinde bort ansigiet.
HOLLAND.
Andra Kammaren har, med 35 röster emot
14, beviljat budgeten på sex måneder, för av
icxe bringa statsaachineriet tll stillestånd. Fi-
naasministern var icke närvarende i Kemma-
ren, då ssken afgjordes, utan bade låvt anmäla
sjukdomsförfall. Ea af de andre miaistrarne
företrädde hans ställe, och yttrade, att hv.d
Kammaren nu beviljade, icke kunde anses i nå-
gon mån binda hennes händer i afseende på
andra vota, utan vore hiott att betrakta såsom
en hjelp för ögonblicket och för att uppräit-
hålla statskrediten.
ITA LIEN.
Det stora tvisteäpplet mellan den heliga sto-
len ech Frankrike håller nu på att lyckligen
mskas ur vägen. Hertigen af Bordeaux skulle
lagarne före jul lemna Rom och företaga en
resa till Neapel. Der ämnade han stanna qvar
till slutet af Januari, hvarefter ban skulle å-
tervända till Görz. l
ORIENTEN.
On underhandlingarnes gång emellan Porten
och Mcehemed Ali ionehålla tidningarne med
deana posten ingenting. Deremot fortfar be-
rättelsen, att det varit Fransyske amiralen La-
lande, som hufvudsakligen bestämt Capudan Pa-
scha till beslutet, att med Turkiska flottan segla
sill Alexandria. Tvenne af de tulkar, som be-
gapnades vid samtalet em-llan de bida amira-
lerne, och hvilka rymt från Alexandria, barät-
ta, att amiral Lalande föreställt Capudan Pa-
sceha, att nans fiender, Storviziren och Haii!
Pascha, umgingos med den planen, att i före-
ning med Esgelsmännen (?) utleverera Tarkiska
flottan åt Ryssarne. Detta amiral Lalandes
yttrande hade så verkat på Capudsen Paeschas
sinne, att han, mera följande den impuls bas
fått, än hvad en lugn öfverläggning bordt råda
honor, styrde med flottan mot Alexandria. Den
Fransyske amiralen hade förstått att ytterligare
påskynda detta Crpudan Paschas steg genom
den förespeglingen, att i fall hsn icke oför-
dröjligen ginge under segel, så vore han förlo
rad, emedan Eagelska flottan bvarja ögonblick
väntades. Man kan föreställa sig, i hvilken o-
behaglig belägemhet de båda tolkarnes uppgifter
försatt Fransyska diplomatien i Konstantinopel,
jynnerhet som dessa uppgilter allinävt antagas
för sanningsenliga.
Starka stormar rasade i hörjan af Dacember
på Svarta hafvet, och i Konstantinopel gick det
rykte, att den ångbåt, som med Fransyske am-
hassadören till Persien, grefve Sercey, om bord
afgått derifrån d. 2, förulyckas, utan att någon
enda menniska blifvit räddad. De fatalistiske Tur-
kirne voro så mycket mera benägne att tro
denna olyckshändelse verkligen hafva inträffat,
som den förefö!l dem såsom ett rältvist straff
af Försynen för Fransmännens trolösa förfaran-
de, i afseende på Capudan Paschas flotta.
Från Syrien berättas, att insurrektion åter
utbrustit i distriktet Horan. Ibrabim Pascha
bade icxe företagit någon förändring i sin ar-
mås ställning.
— Det börjar starkt omtalas, att fråga för