I 5dSUllN Hd ICAL Hauc KURDaL Uycd JHUIL sSIUL cl
sigte, tog hon honom för den rätta och hör-
jade intressera sig för en person, som så gerna
I ville se hennes moster. Så följdes de åt på
Nygatan och veko slutligen af in i Kåkbrinken.
I (Slutet följer.)
(Insåndt).
I Nyårsgåfva till Frih. Ludvig Johansson Boije.
Jag tsckar Gud att jag blir
klokare för hvarje dag.
I Yttrande af Frih. Boije till Ridd.
och Adelns Prot. år 1834.
I De flesta känna, huru de lyckliga anlag, som
(utmärka Friherre Ludvig Johansson Boije, un-
der en lefnad af 44 lustrer, varit i progressift
stigande, och numera visa sin fullkomliga ut-
veckling och mognad i produktioner, hvilkas
värde måste erkäsnas och beundras äfven af
den mest förhärdade tviflare. Vi åberopa till
Istöd för behörigheten al detta omdöme ett af
Herr Friherren nyligen framlagdt juridiskt sni!le-
alster, hvarmed Svenska lagstiftningen blifvit
riktadt. Ibland författningar som åstadkommit
mycken oreda till borgenärers förfång, är såsom
bekant Kongl. Förordningen den 9 Maj 18353,
som handlar om hvad köpare af lösören kar
att iakttaga, om han låter dem förblifva i sälja-
rens vård, emedan den ofta gifvit anledning
till bedrägerier under skydd af fingerade köp.
Fråga har ock derföre uti de till Just. Stats-
ministern från domstolarna i Riket inkomna
berättelser, blifvit väekt om upphäfvande eller
förändring af denna författning. Kongl. Maj:t
har ock befallt den så kallade åtgärdskommitten
som uti Friherre Boije vördar sia ordförande,
att pröfva om och hvilka förändringar i nämde
Förordning må anses nödiga, ssmt, i senare fal-
let, med förslag dertill inkomma. Åtgärdskommit-
ten ställde sig modest under Lagkommittens egid,
och fann ati bemälde kommit: funnit det rätta
samt föreslog alltså, att 48335 års Förordning
borde upphäfvas, ansvar utsättas, då man ge-
väsen för borgenär, stt erhålla utmätning bos
pöldenär, och att mellaukommande avspråk på
egendom, som utmätas skuile, borde fullföljas
genom stämning icom viss utsatt tid, å den,
hvilken utmälningen sökt, samt egendomen emed-
lertid med qvarstad beläggas.
Friherre Boje var sf annan tanka, som innefeat-
tas i följande utaf honom afgifaa yttrande:
Då jag lika med herrar kommitterade, snser
(1734 års lagbok icke lägga hinder i vagen för be-
ståndet af köp, angående lösören, ehvad traditio-
anen följt eller icke; elier hindra köpare af lösö-
ren att låta dem qvarstanna hos gäijjaren, för att
caf honem, på längre eller kortare tid, begegnars;
aså kan jag, för min del, icke betrakta 4835 års
cFörordning apnorlunda, än såsom till sitt ända-
amål med lagen fullkomligt öfverensstämmande; och
jag kan altså icke heller tillstyrka dess upphäf-
avande. Till de missbruk, om bvilka erfarenheten
aalltför mycket vittnar, ligger, efter min öfvertg-.
gelse, orsaken, icke, hvarken i sjelfva den til!åtel-
c3e till så beskeffade köp, som deri gifvas; eller i
cde formaliteter, som deri föreskrifvas, uten deri,
att de senare icke varit af natur, att ensamt ut-
cgöra correctiver, tillräckliga att afskräcka från
amissbruken; Och jag förestäler mig, att denna
abrist kan afhjeipas genom en förklaring om hvad
avid tillämpning af 4835 års Förordnirg iskuttagas
abör; så vågar jag, i sådant afseexds undeidånigst
aföreslå följande stadgande, att deri intagas, så-
asom, i min tanka, innebärande den återhållan-
ad2 kraft, som föro:dnigen saknar, nemligen:
a1:o At köparen förpligies, att, sedan han, på sätt
aförordningena bjuder, till behörig embetsmyndighet
cingifvit köpafrandlingsm och den derefter blifvit
apåtecknad, låta kungorelse om köpet uppläsas från
predikstolarne i den stad eller härad, der sälja-
ren är boeude, samt uppspikas på rådstugans eiler
aTingshuseis dörr, i likhet med hvad om tagfart af
fast egendom är stadgadt, och der vid äfventyr,
aalt om köparen sådaut försummar, köpet varder
aogildi; 2:o et då, till hinder för utmatning för
skuld hos säljaren, så beskaffadt köp af i boat
abefintlige lösören åberopas, execuiorn frå äga
amakt att egendomen genast med qvarstad belägga;
abvarefter den fodringsägare, som utmätningen be-
i gärt, skulle hafva öppet, att inom 3:ne raånader
cifeån den dag då qvarstdaen meddeludes, göra sitt
cklander å köpet emot köparen vid domstol an-
abängigt, i hvilket fall gvartalen skulle fortfara, ia-
atill dess domaren i målet sig ulåtit; men att i
ahändelse köparen icke inom berörde tid blifvit i
cämnet stämd, gvarstsden också upphörde; 30 att
aköpare, som sålunda vore uppkallad, att sin ät-
ckomst värja, skuils vara pligtig att, derest sådant
ayrkades, med sjolf sins ed, vita och erhålla, att
cban köpet i god tro uppgjort, och säledes icke
aför att derigenom, till andra kreditorers förfång,
betäcka egen fordren hos säljaren, eller egendom
dför hans eller andras räkning undanhålla, samt
catt, der köparen icke gittade en sådan ed gå, kö-
apet förkiarades ogildt, och egendomen hänfsllen
att gå i mät för säljarens skulder.
cMed lagstifiarens pligt att vidmakthålla helg-
adden af all laglig åtkomst, äfvensom med den rät-
aighet hvarje innebafvare af sådan åtkomst måi-
cste åga, att densamma gäller såsom ärlig handling,
cintill dess motsatsen varder bevisad, kan jag, för
amin del, icke förena något tvifvel derom, avt Kä-
crande skyldigheten måste tillhöra den som, en-
dligt klandrets egen natur, i frågan derom, är Sva-
crande part. Att för det fall, då köpeafkandlin-
cgen ogillas, föreslå straffbestämmelser, såsom för
abedrägeri, anser jag betänkligt; och mina skäl der-
atill äro, dels, att, genom köpets ogillande, är ska-
dan afböjd, och då återstår blott det misslyckade
FR Flat In - Avlat mt tt et Straff
-