för Norska konstitutionen, fiana att E. M. ickt anser densamma fullt passande för Danmark, si utesluta dock dessa E. M:ts höga yttranden ick boppet, att en i någon måtto liknande, landets vä mera motsvarande, fri författning måtte blifva vår fådernesland beskärd under E. M:ts regering. Me detta hopp smickrar sig Danska nationen, derpi gå dess innersta önskningar ut, antingen de ligg förborgade i hjertat, eller, såsom här, öppet träd i dagen., Konungens svar lydde på följande sätt: aJ vänden eder med förtroende till mig, och ja; vill svara eder med uppriktighet. Jag ser af ede adress, att J väl uppfattat både hvad jag i mit öppna bref och i mina svar på några aflåtna adres ser förklarat; men icke desto mindre framställer J önskningar om ändringar i statsförfattningen, lik som om sådana voro nödvändiga för folkets lycka En vis regent grundar denna på lagar, som skyd: da äganderätten, på en lagbunden tryckfrihet, på väl ordnade finanser, och på inrättningen af pro: vincial-ständer, genom hvilka folket kan uitala si na önskningar för konungen, och han skall då all tid med uppmärksamhet lyssna dertill. Men orm en enskild kommun uppträder såsom tolk för hele folkets önskningar, och hennes adress till uttryck och innehåll fullkomligt liknar andra långt ifrån henne aflägsna städers, då frestas man att förklara likheten härleda sig från ett gemensamt ursprung, och att tro, att de samtliga utgå från ena och samma källa, för att utströmma i sådan mängd, att de måtte se ut såsom uttryck afönskningar hos en stor del af folket, fastän de blott utgå från enskilda, och man således icke kan fästa serdeles vigt vwid dylika yttranden. För öfrigt misskänner jag icke eder goda afsigt; vänden eder alltid med förtroende till mig, så ofta J hafven att framställa edra egna önskningar och känslor. Det skall vara mig kärt, om jag kan göra något till fördel för eder stad, och jag beder eder, att försäkra Korsörs goda borgare om min kungliga nåd., Det skall blifva intressant att se, om Holstein, som aldrig afsagt sig sin urgamla sjelfbeskattningsrätt, ehuru den blifvit landet fråntagen, och, såsom integrerande del af Tyska förbundet, i Wienerkongress-akten fått försäkran om en representatil författning, låter sig nöja med att dessa obestridliga rättigheter fortfarande sättes å sido genom regeringens godtycke. Vore Tyska förbunds-församlingen i Frankfurt någonting annat än blott och bart exekuter af hvad de caallerdurchblauchtigste och cgrosmächtigste, i sin vishet finna för godt, så hade Holstein för längesedan återfått både sin beskattningsrätt och den, att kunna besluta i sina angelägenheter, ej blott framställa cunderdåniga önskningar. HOLLAND. Handelsb!adet, som alltid visat sig såsom organ för allmänna tänmkesättet, berömmer det stora lugn och den hofsamhået i uttryck, som oppositionen i andra kammaren visat under de märkliga diskussionerna rörande statslånet. Detta bevisar, i bladets tanka, at en god anda råder inom kammafen; det tjenar nationen till beröm, och regeringen till — varning! Hon skall icke vara döf för denna varnande röst, som generalstaterna höjt med så mycken välmening ech dock med så mycket allvar. Förtroendet till styrelsens löften och försäkringar har lidit en känbar stöt, det kan icke bestridas. Men det beror af styrelsen ensam att återställa detta förtroende, och att på nytt befästa det. Man vill gerna kasta kärlekens mantel öfver det förflutna, och i svårigheten af utomordentliga händelser, som icke kunnat förutses, finna, om också icke skäl till rättfärdigande, dock till ursäkt; men man vill tillika, och denna fordran skall med hvarje dag blifva allmännare och högljuddare, att stadganden införas i grundlagen, hvilka gifva en bättre garanti än en ministers välljudande löften, att de första och heligaste grundsatserna för eat representatift styrelsesätt hädanefter af regeringen målte anses för något mera än blotta ljud. De, som fordra detta och oaflåtligt yrka härpå, mena bäst mot konungen och hans hus, med hvars bibehållaande Nederlands lycka är så nära förenad. Vi hafva oupphörligen upprepat detta; nu ser man att äfven i denna punkt Handelsbladet blott varit organ af nationens önskningar, och — gifve Gud att vi snart måtte kunna tillägga — äfven af regeringens afsigter! SCHWEITZ. Varnad af revolutionerna i Zärich och Tessin, har stora rådet i kanton Aargau beslutit att underkasta kantonens grundlag en revision. Regeringsrådet har föreslagit bildamdet af en kommission, som skall sysselsätta sig med detta ärende, och stora rådet har gillat förslaget. Det blifvande koastitutions-projektet kommer sedermera att underkastas omröstning i menighets-församlingarna.