Sp.) och för var 4 Stäöver, oaktadt den 4701 års!
traktat vidfogade bilaga uttryckligen säger, att Si-
gilltryckaren (nu kallad Stämpelförvaltare) skall för
det honom anslagna arfvode sjelf anskaffafstämpel-
papper.
d) Till en så kallad Löpare erlägges ; Rdr. Sp.
af svenska fartyg. Sedan det arfvode, som 4701
anslogs ett Tuldbodbud, numera utgår till en kas-!
sörens passkrifvare, utan att denne förrättar något
af de uppdrag, hvarför nämnde arfvode bevilja-
des, så har förutnämnde afgift tillkommit för ett.
bud, som i stället aflemnar pass o. 8. V.
e) Till befälhafvaren å Kongl Danska vaktskep-!
pet utgår !; Rdr Sp.).
f) Så kallade ordinarie fattijpenningar V, Rdr
Sp. utgå af alla fartyg, utom svenske under 43 lä-:
ster och danska under 5.
g) Extraordinariv fattigpenningar (1 Riksdalers :
afgiften) nigöres vid många flere tillfällen än 4704
års traktat medgifver ).
4:0 Godtyckligt förfarande i öfrigt af Tullkam-
maren i Helsingör.
Det är genom åsidosättande af de säkerbetsmått,
traktaterne, med tillkännagifven afsigt att skydda
godsägaren emot olaga behandiing, stadgat, som )
det varit möjligt att under en så läng tid och till
en sådan höjd kunna utbilda ett system af trak-
tatsstridiga pålegor. Undanhållande från de trafi-
kerande af de upplysningar, de ägde rätt att for-
dra; deras ombuds försättande i en af tullkamma-
ren beroende ställning, och farbågan för uppehåll
vid klareriogen, oaktadt traktaterne försäkra om
en skyndsam expedition, hafva varit medlen, som
härtill begagnats.
Sålunda, ehuru traktaterne bjuda, att tullräk-
ningarne skola vara specificierade, på det man
deraf måtte kunna se, om tullen blifvit uttagen
efter fördragens bokstaf, lemnas dock sådane spe-
cifikationer endast, då skepparen sjelf klarerar
och uttryckligen begär det. Vanligen ser gods-
egaren aldrig någon tullkammarens eriginalräkning,
utan erhåller endast kommissionärens, som meren-
dels är något i Helsiogör upprättadt klareringshus,
hvars räkningar med tullkammaren lära uppgöras
månatligen. Godsegaren erhåller sålunda icke nå-
got sådant fullkomligt autentikt dokument, hvarpå
han kan grunda de besvär öfver obehöriga afgif-
tess påläggande, hvartill traktaterne berättiga ho-
nom och för hvilka de stadga stränga ansvar å:
tulltjenstemännen. Lika är förhållandet i afseende
på skeppsumgälderne, till hvilka räknas alla utgå- I
ende sportler och fattigafgifter, och då vid deres!
uppförande kommissionärsbusen vanligen samman-
blanda icke endast olika till tullkammaren er-
lagda afgifter, utan ock med vissa af dessa sin egen :
ersättning för besväret, stundom med påförande af!
en viss procent provision för hela summan och I
således äfven å deras egen, redan upptagna ersätt-
ning, så sakmar redaren all !edning, för att kunra
bedöma, om bonom vederfarits rätt af tullkamma-
ren och billighet af hans ombud.
Sålunda, ehuru traktaterne garanterat den be-
talandes rätt, ett kunna bedöma, om ban betalt:
för mycket, och första vilkoret för ett sådant!
omdöme är, att. äga tillfälle inhemta, hvad man ;
skall betala. har ei endast allt sedan 4704-års
traktat afslöts aldrig någon officielt erkänd tarif
för Öresundska uppbörden utkommit, utan äfven,
när Kongl. svenska och norska Konsuln, eller just
den Kommissarie, 4720 års fredstraktat erkänt vara
nödig, för att tillse expedierandet af sin nations
fartyg, af Kongl. danska autoriteterne begärt at;
få veta, efter hvilka grunder detta expedierande
verkställdes, har man nekat att meddela honom
denna upplysning, endast lofvande, att, om Korgl.
svenska och norska regeringen derom framställde
sersktldt begäran, man till dess enskilta upplysning
ville göra ett sådant meddelande. Men ehuru denna
serskilda begäran blifvit framställd, bar dock med-
delandet på sedermera förflutne flers månader icke
ägt rum.
Sålunda har man i de lagda svårigheterne för!
andra, än de så kallade klareringshusen, att om-
besörja tull- och skeppsexpeditionerne, hvilka hus
både såsom danska undersåtare och genom den
dem beviljade månadskredit, som när som heldst
kan äterkallss, äro fullkomligt beroende af tullkam-
mesren, beröfvat de trafikerande den naturliga ka-
nalen för nödiga upplysningar om deras räst och
huruvida denna blifvit iakttagen. l
Sålunda bar man på hvarjehanda sätt sökt före-
komma, att de främmande konsulerne, eller de kom-
missarier, som skola bevaka lagenligheten af tull-
klareringen af deras nationers fartyg, dertill egt till
fålle, så vida de ej idkat klareringsrörelse hvartill!
fordrats att vara dansk undersåte, i hvilket fall både
deras enskilta intressen (i afseende på provisions-
beloppet, vanligen för varor, bestämdt efter pro-
cent) och deras undersiåtliga förhållanden stått i
strid med deras pligter såsom konsul. i
Under de tider, då sundska tullen erlades med:
låg kursförvandling i ett försämradt mynt, samt,
derigenom, i afseende på de genom Christtianopel- :
ska tarifen bestämda afgifter, en verklig tullindring
egds rum, kändes mindre det godtyckliga förfa-
randet med tullen å de öfriga varorna, men sedan
numera det mynt, hvari tullen erlägges (riksbank-
penningar) uppgått till pari, under det att tullaf ;
gifterne blifvit oförändrade, och på samma tid pri- ,
sen, räknadt i metalliskt mynt å de vigtigaste kolo-:
pial- och äfven manufakturvaror högst betydligt fal- ;
lit, har bördan af detta traktatsstridiga förfarande
för handeln i Östersjön blifvit så tryckande, att deri,
ligger förklaringsgrunden, hvarföre just nu så tal-
rika klegomål från flere orter och länder blifvit
till respektive regeringar framburna 4 (Forts.;
) Icke utan skäl har man gjort den anmärkning,
att, under det en ökad rörelse mångdubblat tull-
inkomsten i Öresund, och endast de traktats-
enliga sportlerne uppstigit till omkring 235 000!
Rår Spe., en tillräcklig summa, för att rikligen
aflöna en för de sjöfarandes skyndsamma expe-
dierande nödig persenal, har man ickeökat den
för 440 år sedan anställda ordinarie tjensteman-