ålaga genom tillförordnad aktor vid behörig dom-
tol, så vore en anmälan, sådan som 4777 års bref
öreskrifver, både ändamålslös och öfverflödig; li-
casom ej eller anledning vore till den föreställ-
ning, att, under iakttagande af sålunda föreskrifna
imbetsätgärder af Hofkansleren och Justitiekan-
sleren, skulle varda åsidosatt något Kongl. Maj:ts
prerogativ; att något sådant imedlertid icke vore
beroende af ifrågasatta anmälnivgsåtgärd, enär vid
stiftande af tryckfrihetslagen, Kongl. Maj:t icke
förbehållit sig någon föregående pröfning rörande
åtal af ifrågavarande beskaffenhet; hvilket tillika
styrktes deraf, att, uti ett annat mål rörande åta
för majestätsbrott i tryckt skrift, Kongl. Maj:t,
anledning af gjord så beskaffad anmälan, som
4777 års bref omförmäles, den 5 Okt. sistlidet å
4838 ansett annat svar derå ej böra meddelas, är
att Kongl. Maj:t, vid granskning af de angåendi
tryckfriheten, dess öfverträdelser och missbruk ut
tryckfrihetslagen förekommande stadganden, fupni
derna grundlag innehålla de föreskrifter, som vi
behandling af så beskaffade mål, som det ifråga
komna, borde iakttagas, och att i följd deraf, ve
derbörande tillkomme, att ställa sig densamma til
noggrann efterrättelse; att tryckfrihetstörordningen
som i vissa fall stadgade, att, och huruledes frågo
om tryckta skrifter, emot hvilka anmärkning fö
rekommit, skola hos Kongl. Maj:t i underdå
nighet anmälas, deremot icke ianehöll något e
get påbud eller hänvisning till andre stadganden
som föranleder dertill, att, i fråga om majestäts
brott i tryckt skrift, åtalet bör till Kongl Maj:
inberättas: att sådan anmälan alltid skulle våll
uppehåll i åtalets lagliga besandling vid domsto
hvaremot tryckfeihetslagen på flere ställen bjuder
att de böra utan dröjsmål fortgå och uti 5 S 4
mom. stadgar, att alla sådane mål, vid ansvar fö
domare och embetsmän, med största skyndsamhe
böra sfgöras: att sådan anmälan icke skulle kun
na stå tillsammans med efterlefaaden af föreskrif
ten i 8 momentet al nyssåberopade 5 , att d
ätalad skrift vore med qvarstad belagd, domstoler
hos hvilken åtalet var anhängigt, borde inom 8 da
gar, efter det målet blifvit dit hänvist, pröfva or
qvarstaden skall äga bestånd, hvilken pröfning t
lämpligen borde företagas innan domstolen erhål
lit del af Kongl. Maj:ts nådiga yttrande, huruvid
åtalet borde fortsättas eller nedläggas, hvarom, e!
ter det beslutet om hemställan fattades, svar in
om en tidrymd af 8 dagar knappsst i hufvudsta
den och dess omgifning, men omöjligen i landsor
terne kunde komma domstolen tillhanda.c
(Forts. e. a. g.)
FR