TRE 2 AA AVR MV VI vVA UM VI SEUVVAR 38 EI LAS I LARSA
staden. — De gåfvor, som kunna inflyta, emotta
as i Hr Isbergs boklåda.
LANDSORTS-NYHETER:.
— Över det förut i korthet omnämnd:
grofva rånet vid Östra Harås i Bohus Län, hbai
egaren, Hr Gistedt meddelat Bohus Läns tid.
ning följande berättelse, sym är ganska märk.
värdig och ytterligare utvisar, hvilken ovanlig
rådighat och mod vid detta tillfälle blifvit åda-
galagda, såväl af hoaom sjelf, som hans frun-
timmer:
aNatten emellan den 48 och 49 innevarande No-
vember månad kl. !V, till 4, inträffade följande för-
skräckliga och fasansvärda händelse, då jag och
min hustru, som samma natt, förmedelst repara
tion i sängkammaren, lågo uti ett nästgränsande
rum, väcktes ur sömnen af ett förskräckligt buller;
äcke vetandes hvarutaf, springer jag på ögonblic-
ket upp ur sängen, öppnar dörren intill sängkam-
maren; men — hvilkea fasa stod mig för ögonen,
då jag ser nedra dörrspegeln till min sängkam-
mare vara utslagen och utanför en hop med men-
niskor, med tändt ljus, skjutgevär och yxcr, med
hvilka sednare allt jemt höggs och sönderspliltra-
des nämnde dörr, och under denna sysselsättning
utforo de i de gröfsta svordomar och hotelser. Vid
mitt inträde i nämnde rum hade jag intet ögon-
blick att förlora, — ropade genast: Jesus Chri-
stus, Guds Son! röfvare och tjufvar äro här: —
Huggniogen så väl å dörren som å fyra serskildta
fönsterluckor fortfor. Jag tilitalade röfrarne uti
hårda ordalag, att upphöra, men i stället för det,
utlöstes på nytt en hop grofva eder, och en bössa
inräcktes igenom nämnde dörrspegel emot mig.
Jag var försedd med tvenne laddade gevär, men
hvilka jag icke kunde komma åt med mindre än
jag lägger mitt venstra knä emot den inräckta
bösspipan, i ändamål! att afhålla skottet, att det
ej skulle skada mig, räckte mig öfver posten der
mina tvenne laddade bössor stodo, bemägtigade
mig dem, steg ett halft steg tillbaka, under det
att röfvaren sigtade på mig; men som försynen så
ville, klickade hans gevär. I samma ögonblick
tog jag ett halft steg framåt, lägger an och skju-.
ter, och vid skottets aflossande slockaade röfrar-
nes ljus, bvarmed de voro försedde. I samma ö-
gonbiick hörde jag af åtskillige personer nämnas:
träffade det dig? hvarpå intet svar gafs, utan en
bössa inrigtades ånyo emot mig; jag, som var rädA
om mitt öfiiga skott, slår i samma ögorblick tiil
den inräckta bössan med min afskjutna, och träf-
fade så lyckligt, att jag afslog bössan vid kolfven,
då jag märkte det, buckade jag mig gesast ned
och nappade tag uti den inräckta afslagna bössan,
ryckte den intill mig och kastade på golfvet, hvar-
vid jag bekom i venstra handen trenne mindre
blessyrer; emellertid uppstod en villervalla uviför-
stugan; anledningen dertill viste jag då icke, be-
tjente mig straxt deraf, att efterse min hustru och!
mitt tjenstefolk, hvilsa alla voro i lifsfara; jag:
träflade dem i 4:de rummet derifrån, försedd med
mina båda bössor, dea ena Jadd, den andra afskju-
ten, och för att skrämma röfrarne från deras ännn ;
fortfarande huggning å luckorne, skrufvade jag
upp de som voro till det rummet, der vi befunnos,
i ändamäl att träffa mine bansmän eller döden,
ty på lifvet var icke mer att tänka. I denna s:äll-
ning förblef jag ungefär i två minuter, då min hu-
stru frågade mig, om jag icke möjligtvis kunde
praktisera mig upp i andra våningen, och ropa på
bjelp af grannarne; men vägen till denna våning
måste passeras genom förstugan, der röfrarne yvo-
ro sysselsatte att plundra min sängkammare; u-
tan att svara min hustru, nappade jag uti en:
af bössorne, begifver mig på vägen; komman-
de i förstuzan, ser jag fyra stycken af röfrarne,
som voro sysselsatte att emottaga åtskilliga effek-
ter, utgifna från min särgkammare. Icke desto
mindre iyckades det mig, att oförmärkt komma
röfrarne förbi uppför trappan till andra våningen;!
men hvilken fasa stod för mig, då jag fioner en
elltid stängd dörr öppnad, och midt emot dörren
ena hälften af fönstret utslaget och öppnadt, och
stora brandstegen uppställd till fönstret, hvilken
annars låg under en loge, ett godt böss-skott der-
ifrån. Jeg resolverade mig då, gick straxt in uti
ett annat rum, tog ur nyckeln och låste mig der-
icne, och derifrån till en sal, hvarest jag på sam-
ma sätt fortfor. Inkommen dit, öppnade jag ge
nast fönstren ät 3:ne väderstreck, och ropade med
stark stämma, än åt det ena, än åt det andra hål-
let: hjelp! hjelp! röfvare, mördare och tjufvar äro:
här. Under samma mitt rop hotades jag nesifrån!
af röfrarre, anläggande bössan emot mig, så snart
jag visade mig i fönstret. En skarf-yxa blef 6 å;
7 gånger kastad upp emot mig, vid hvilzet tilifåliol;
jag lade an på röfrarre med min oladdade bössa, I
hvilken jag i misstag hade medtegit i stallet för g
den laddade. I denna förskräckliga belägenhet var (
jag uti bara lintyget öfver en timmes tid, icke ve- I
tande, hvad med min hustru och tjenstebjon i un- j
dra våningen föregick. Då jag omsider börde mi- !
Då grannars svar på mina rop, bad jag dem ytter-,
1
l
1
ligare skynda, ty röfrarne äro ännu här; men det
mordiska partiet lät icke afskräcka sig, förrän hjeil-
pen var på 50 å 60 alnars afstånd, då de begåfrvo
sig ganska makligt sin våg. Så snart bjelpen kom
mig i ögonsigte, gick jag ned och fann min bustru
och tjenstefolk, hvilka gömt sig uti en skrubb på
ugnen, alla med den Högstes hjelp oskadade. Un-
der samma tid plundringen pågick i sängkamma-
ren och buggningen å åtskilliga luckor, smyger
min bustru sig genom alla rummen, uti rummet
näst intill det, hvari röfrarne voro, hvaremellan
dörren stod öppen, tager sitt nipperskrin, läser in
det uti en dervarande byrå-låda och medtager nyc-
keln, begifver sig åter derifrån genom alla rum-
men, till det förenämnda gömstället.
Under hela denna tid visste jag icke med säker-
het, att någon utaf röfrarne hvarken var blesserad
TT a