MaddepK UCISdCEtb alllalt.
RAD NEKTAR SATANS LETAR
ÖN S:T BARTHELEMY
(Ur den nyligen utkomna sednare delen af skrif-
ten: Bidrag till Svcrijes historia efter den ö
November 14810.) )
Vå ha redan i första delen sid. 489 omtalt,
att Regeringen, då hoa 18142 begärde de Uitra-
marinska besittain:arnas afskiljande från Sver-
ges Styrelse och Grundlagar samt deras admi-
nistrations öfverlemnande åt ett serskildt de-
partement, dervid lufvade, att Svenska stats-
verket ej skulle betungas med deras utgifter,
samt att hon förband sig, att vid hvarje Riks-
dag underrätta Ständerna om hvad som dem
rörde, och aflamna det möjliga öfverskottet af
deras inkomster. Nagot öfverskott har ej hörts
af, äfvensom ingen ordentlig redovisniog, uan
endast helt summariska bejätelser. Redan år
4823 h.de Regeringen klag.t öfver minskale
inkowster af ön och balans i dess kassor, hvil-
ken man sökte afhjelpa genom besparingar och
embetens indragning. Icke desto mindre bade
inkomsterna varit oill:etliga och år 4829
uppgilves, att ie förskott Kongl. Maj:t bestridt
ech som äro dess fordringar på kassans blif-
vande tillgångar, utgjorde den 4 sistlidne Ok-
tober en summa af 492 339 Rdr 32 sk. 4 rst.
— 4832 års skrifvelse talar ingenting om ko-
loniens förvaltning mer än att Regeringer aden
31 Mars 4831 uppbäft den skillnad i borger-
liga rättigheter, som i vissa delar ännu ägde
rum emellan de hvita och de så kallade frie
kulörte,, och förnyar den gamla klagan öfver
inkomsternas otillräcklighet till Styrel:ens och
.garnisonens aflöning, hvarföre Kongl. Majst nöd-
gats för detta ändamål af egna medel förskjuta
betydliga summor.
u Till minskning i denna balans lärer man ha
gjort åtskilliga indragningar af embeten och öf-
verflödiga utgifter, bland annat förenat Guver-
nörs- och Placemajors-tjensterna. Man vet huru
mycket våra Ständer yrkat på besparingar och
indragningar af embeten, men alltid mötts af
det svaret, att sådant vore omöjligt för stats-
tjenstens bestridande, för platsens värdighet o.
s. v. Isynnerhet har detta varit fallet vid frå-
gor om statens representation hos u ländska
makter. Och likväl äro indragningsr möjliga,
när S atsverket ej bestrider aflöniogen, ja, det
går till och med an, att midt ibland det öfriga
) Utom den fortgående ö!versigt af den inre
riksstyrelsen i dess olika grenar, som ofvan-
stående arbete i sednare delen innehåller,
och som i närvarande ögonblick äger intresse
för hvar och en, som ifrån fakta vill bilda
sig ett omdöme öfver statsmannagrundsat-
serna eller det s. k. systemet hos Styrelsen,
träffar man äfven en mängd episoder, som
utgöra ett helt för sig. En ibland dessa,
som hittills varit nästan alldeles okänd, men
onekligen förtjenar att blifva känd, för att
det tvetydiga7deri må med tiden närmare
upplysas, är hvad som förekommer angående
Öa S:t Barthelemy, och hvaraf ett utdrag
här meddelas. Den, som läser innehållet af
de åberopade handlingarne med uppmärk-
samhet, finner också, hvilket omdöme han
deröfver bör bilda sig. För Regeringen sjelf
till och med synes det vara af vigt, att upp-
märksamheten blifvit riktad härpå, på det
upplysning må kunna lemnas, hvilka åtgärder
Regeringen här vidtagit, för att antingen ve-
derlägga så grofva misstankar mot guverne-
mentet på ön, eller bestraffa en så grof
förbrytelse hos autoriteterna som gynnandet
af sjöröfverier. Visst kommer historien väl
i alla fall att fullständigt utreda detta, men
det vore intressant, om ej dess utslag be-
höfde afvaktas.
