a lsterna al ångbåatsiarten med mer än 25 CO:
a francs. Totala öfverskottet af inkomsterna un
ti der första halfåret el 4839, öfver dem fö
tlsamma pariod det Jföregiende året, stiger til
il mer än 206 000 francs.
1) Några fakta, som bafva afseende på bandeln
- I bevisa ännu tydligare de stora framsteg. välmå
il gan inom kolonien gjort. Ar 2832 hade ina
tiifrån våra besittningar exporterst lider till et
- värde af 422745 fr. DPeona exportartikel ba
Ipå de första sex minaderra af år 4839 ökat
I med 400,000 fr. Uuucr samma tid har utför.
Iseln af koppar uppgå til 4 396497 fr., er
artikel, som icke, under bela året 4838, hade
ii kunrat uppdrilvas högre än till 746,000 fr
Onsättvingen uti ulibandeln bar under sam:
tid varit åtta gånger lilligare än under en liks
lång föregående tid. Ända till artikeln blodigla
finnes intet, som icke i ea viss mån icgår ut
våra Afrikanska exportartiklar. Vi bafva deit
lår exporterat mer än tre millioner deraf. Al:
källor äro så fullsat!a dermed, att de genocrc
sitt öfverflöd ofta blifva farliga för munniskol
joch hästar. Vi finna af andra statistiska do-
kumenter af samma slag, att den allmänna väl-
migan uti Algier är uti ständigt aftagande.
och likväl är den stora svårighet, som förorsa-
kar detta aftagande, ännu icke häfven sedan er-
fjöfringen dera Vi vilja nämna om det verkligen
hieroglyfiska tillståndet utaf förmögenheten i Al.
gter Och om de besynnerliga och ärda hittills
nästan outredliga förhållanden, som Lbäraf äro en
följd. Styrelsen, privata personer och lagkloks
hafva gjort fåfänga försök att reda sig derur.
Kolonisationen är träff:d dera uti hjeriat oct
iikasom uttorkad till sin källa; den allmänrs
moralen har deraf fått mere än ett anfall; alla
lida deraf, och imedålertid fortar deta oer-
hörda förhållande ännu oa brutet.
SULTAN ABDUL MENDSCPIOS NYASTE
HATTISCOERIT.
Vi omnämnde i kortbet i girdsgsbladet den
stora högtidlighet, som ägt rum i Konstantino-
pel d. 3 i förra månaden, gevom promwulge-
I rande al en kejserlig författning socd åtskilliga
j vigtiga stadganden rörande personliga och egen-
j domstäkerheten, heskatinirgen och rebryterin-
gen. Denna battischerif innehåller flera sunda
statsmaximer, och gör onekligen sin uppbos-
man beder. De genom densemima annonserade
ieformer äro ve räligen af större vigt, än Snl
ten Mahmuds edikter emot turbaner, tobaks-
pipor ete. ete. Är det möjligt stt regenerera
ett så sönderfallet rike som Turkiet, så äro
visserligen dylika stadganden, som dessa, fram-
förallt nödvändiga; och att de ännu återstodo
att vidtaga, oaktadt allt hvad Mehmud refor-
merat hela långa tiden bortåt, visar att hane
reformer föga gått på djupet... Vi meddela här
nedanföre sjelva hattiseberifen i sin helhet,
lydande som följer:
cHela verlden kärner, att i Osmanniska mo-
narkiens första tider Korans beröndliga föreskrif-
ter och rikets lagar alltid tjenade till ett ak-
tadt rättesnöre. I följd deraf tilltog riket i
makt och storhet, och alla undetrsåtare, utan
undantag, hade i högsta grad förvärfvat väl-
måga och välstånd. Sedan 150 år har en ke-
dja af händelser och åtskilliga orsaker gjort,
alt man upphört lefva enligt lagarnes heliga
codex och de förordningar, som härleda sig
derifrån, och den foråna makten och lyckan
hafva blifvit förvardlsde i svaghet och fatrig-
dom; detta skedde, emedan ett rike i sjelfva
verket förlorar al fasthet, så snart det upp-
hörer att elterlefva lagarne. — Dessa betrak-
telser bafva utan återvändo varit närvarende
för vårt sinne, och sedan den deg, vi bestego
thronen, har tankan på det allmänna bista,
I förbättringen 2f provinsernas tillständ och fol-
kets understödiande icke upphört att uteslu-
tan nade sysselsätta oss. Om man öfeerväger de
Osmenniska provinsernas geografiska läge, jor-
I dens fruktbarhet, invånsrnes naturliga anlag
(och insigter, så skall msn komma till den öf-
vertygelsen, att om man söker utfinna de verk-
sammasta medel, det resultat, som vi med
Guds bjelp beppas uppnå, skal! kunna vinnas
under en rtidrycd af några år. Vi anse derföre.
lämpligt, fulle af tillförsigt till den Allsmåktiges
bistånd och stödde på vår profets bemedling, att
genom nya inrättningar söka förskaffa de provinser,
hvilka utgöra det Osmanniska riket, fördelen af
en god förvaltning. — Dessa inrättningar skola
hufvudsakligen riktas åt trehne punkter, nemli- i
gen 4) de garantier, som trygga våra underså-
tare om en fullkomlig säkerhet, så väl för de-!
ras lif, som deras ära och egendonm; 2) ett re-!
gelmessigt sät för skatternas pålärgande och
uppbärande; och 53) ett likaledes regelmescigt:
sätt för soldaternas utskrifning och bestäminan-
de af deras tjenstetid. Och äro väl icke lif
och ära de dyrbaraste , ägodelar, som finnas?
Hvilken menniska skall väl. hurn mveket än;