lan med Förf:s beskrifning, rörande denna märk.
värdighet.
aBöjligt glas har ansetts endast tillhöra dikten:
eller önskningarpas område, till dess man i vår
dagar fick höra, omtalas väfnader af detta ämne
Men äfven detta var icke tillräckligt; man ville ic-
ke gerna tro det man ansåg vara omöjligt, och
man räknade den nya uppfinningen till ae många
som stadna i eit försök och aldrig blifva utförda:
stort, aldrig vinna någon egentlig användbarhet
Sedan många tusen personer beundrat de tillverk-
ningar, Dubus-Bonrnel framställt på expositionen
och flere vid besök hos fabrigeanten sett hans för-
råd af denna sällsamma vara och dess mångfaldi-
ga användninog, så kan man icke mera neka, at
hans uppfinning verkligen uteör en ny industri
yren. Det är svårt att bestämma hennes framtid
men säkert hade många tillverkningar, som nu all
mänt begagnas, då de först blefvo kända, icke upp
nätt samma grad af utveckling som derna.
oo cHerr Dubus-Bonnel et C:ies etablissemen!
är beläget långt bort i Feubourg S:t Astoine, rut
de Charonne JM 97. Vid ett besök derstädes ble:
jag införd i en salon, som jag tyckte vara tapet-
gerad ined brocart i iödt och guld. Gardinerne
voro af samma slags tyg. Take var hvitt, med
förgylda lister. En stor läunstol var klädd med
ett tyg i bruat och guld; på kaminen låg en duk
af mjoikhvit, skimrande färg. Då jeg uttryckte
min beundran för den vackra och prakifulla imöb-
leringen, fick jag till icke ringa förvåning höra,
att allt detta var af glas. Jag besåg då narmart
så väl tapeterna, som de långa hängande gardiner-
na och fann, att de brocherade delarne verkligen
utgjordes af glastråg. Samma förhållande var det
äfven med klädseln på stolen. I det tyg, hvarmec
taket var öfversgändt och hvaraf bordduken äfven
var tillverkad, bestod hela den synliga delen i
väfnaden endast af glass. I detta rum hefva, en-
ligt ägarens utssgeo, flera ljus b-unnit hvarje afton
under !, ärs tid, utan att eos den hviia glasvaf-
naden i taket förlorat det aldraminstia affargens
klarhet och glans.
cHr Dubus Bonnel visade mig sedan flera fårdiga
tyger, hvaribland de vackraste voro: ett med grön
atiasbotten och hvita blommor af glas, skimrande
som silfver; ett annat med mörkbiå botten och dy-
lika blommor; ew karmosinrödt och ett hvitt, bä-
da med invätda stora biommor af glastråd, i färg
och glans närmast liknande guld.
aJag är ledsen aw icke hafva kunnat medföra
något prof af denna underbara väfnad; men alla mi-
na bemödanden i detia afseende voro fåfänga.
På mina föces:älningar om fördelen för fabrikan-
ten deraf, att bans tillverkning blefve kand utri-
kes, fick jag endast till svar, av den redan är be-
kant nog, atvt man har flera beställningar, än man
på lång tid kan fullgöra. Aila fremliingar, soi
komma till Paris, vilja gerna medföra hem en bi:
af denna väfsad; men Hr Bonnel finner sig icke
vid eatt skicka profver deraf kriag Europa, hvari-
genom han onödigtvis skulle skaffa sig mediåflarc
i en industri, som han ännu kan och, så längt
som möjligt, äfven vill kaila asia egen. Dev är
nog ait den blir känd på hvarje ställe, der hen
gjort en större försälining.
cVäfnaden är naturligtvis icke lika smidig som
vanliga tyger; men den emotstår likväl en temili-
gen stark brytning äfven tvärs öfver glastråden.
I Palais Royal såg man väl bland andra kläder en
nattrock af glastyg; men det är icke troligt, au
denna väfnad, ätminstone ännu, kan med någon
framgång användas till anmat än tapeter, gardiner,
messhakar och dylikt. Den liknar mest guld- och
silfverbrocart; men har åtskilliga företräden fram-
för denna. Då glaset antager en mängd färger.
kan man med dess glänsande trådar brockera ty-
ger i flera kulörer, än med guld och silfver. Fär-
gen på glaset förlorar sig icke med tiden, wan blir
alltid oförändrad. Om således i en af silke och
glastråd gjord väfned, silket efter en längre tids
bruk mister sin färg, så kan kela tyget färgas om,
utan att d WUairinyaste mån verkar på glastråden
För att öfvertyga mig härom, visade Hr Bonne
en bit glastyg, som ban färgat styckevis i 3 olika
färger. De med glas väfäa blommorna hade der-
igenom icke undergått någon förändring.
aPriset på en sådan väfnad kan icke vara sär-
deles billigt, aldraminsi då den ännu är py. Mer
det förefaller icke heller utomordentligt högt i jem-
före!se med priset på guid-, silfver- och siden-brocart
de enda tyger, med hvilka denna väfnad skäligen kan
jemföras. Den kostar i allmänhet från 25 till 40
francs per aune af 2 fots bredd. Det ofvannämn-
da gröna tyget t. ex. kostade 36 fr. Endast det
karmosinröda var Rmågot dyrare, än de andra och
noterades till 435 francs per aune.n
JE