lan med Förf:s beskrifning, rörande denna märk. värdighet. aBöjligt glas har ansetts endast tillhöra dikten: eller önskningarpas område, till dess man i vår dagar fick höra, omtalas väfnader af detta ämne Men äfven detta var icke tillräckligt; man ville icke gerna tro det man ansåg vara omöjligt, och man räknade den nya uppfinningen till ae många som stadna i eit försök och aldrig blifva utförda: stort, aldrig vinna någon egentlig användbarhet Sedan många tusen personer beundrat de tillverkningar, Dubus-Bonrnel framställt på expositionen och flere vid besök hos fabrigeanten sett hans förråd af denna sällsamma vara och dess mångfaldiga användninog, så kan man icke mera neka, at hans uppfinning verkligen uteör en ny industri yren. Det är svårt att bestämma hennes framtid men säkert hade många tillverkningar, som nu all mänt begagnas, då de först blefvo kända, icke upp nätt samma grad af utveckling som derna. oo cHerr Dubus-Bonnel et C:ies etablissemen! är beläget långt bort i Feubourg S:t Astoine, rut de Charonne JM 97. Vid ett besök derstädes ble: jag införd i en salon, som jag tyckte vara tapetgerad ined brocart i iödt och guld. Gardinerne voro af samma slags tyg. Take var hvitt, med förgylda lister. En stor läunstol var klädd med ett tyg i bruat och guld; på kaminen låg en duk af mjoikhvit, skimrande färg. Då jeg uttryckte min beundran för den vackra och prakifulla imöbleringen, fick jag till icke ringa förvåning höra, att allt detta var af glas. Jag besåg då narmart så väl tapeterna, som de långa hängande gardinerna och fann, att de brocherade delarne verkligen utgjordes af glastråg. Samma förhållande var det äfven med klädseln på stolen. I det tyg, hvarmec taket var öfversgändt och hvaraf bordduken äfven var tillverkad, bestod hela den synliga delen i väfnaden endast af glass. I detta rum hefva, enligt ägarens utssgeo, flera ljus b-unnit hvarje afton under !, ärs tid, utan att eos den hviia glasvafnaden i taket förlorat det aldraminstia affargens klarhet och glans. cHr Dubus Bonnel visade mig sedan flera fårdiga tyger, hvaribland de vackraste voro: ett med grön atiasbotten och hvita blommor af glas, skimrande som silfver; ett annat med mörkbiå botten och dylika blommor; ew karmosinrödt och ett hvitt, bäda med invätda stora biommor af glastråd, i färg och glans närmast liknande guld. aJag är ledsen aw icke hafva kunnat medföra något prof af denna underbara väfnad; men alla mina bemödanden i detia afseende voro fåfänga. På mina föces:älningar om fördelen för fabrikanten deraf, att bans tillverkning blefve kand utrikes, fick jag endast till svar, av den redan är bekant nog, atvt man har flera beställningar, än man på lång tid kan fullgöra. Aila fremliingar, soi komma till Paris, vilja gerna medföra hem en bi: af denna väfsad; men Hr Bonnel finner sig icke vid eatt skicka profver deraf kriag Europa, hvarigenom han onödigtvis skulle skaffa sig mediåflarc i en industri, som han ännu kan och, så längt som möjligt, äfven vill kaila asia egen. Dev är nog ait den blir känd på hvarje ställe, der hen gjort en större försälining. cVäfnaden är naturligtvis icke lika smidig som vanliga tyger; men den emotstår likväl en temiligen stark brytning äfven tvärs öfver glastråden. I Palais Royal såg man väl bland andra kläder en nattrock af glastyg; men det är icke troligt, au denna väfnad, ätminstone ännu, kan med någon framgång användas till anmat än tapeter, gardiner, messhakar och dylikt. Den liknar mest guldoch silfverbrocart; men har åtskilliga företräden framför denna. Då glaset antager en mängd färger. kan man med dess glänsande trådar brockera tyger i flera kulörer, än med guld och silfver. Färgen på glaset förlorar sig icke med tiden, wan blir alltid oförändrad. Om således i en af silke och glastråd gjord väfned, silket efter en längre tids bruk mister sin färg, så kan kela tyget färgas om, utan att d WUairinyaste mån verkar på glastråden För att öfvertyga mig härom, visade Hr Bonne en bit glastyg, som ban färgat styckevis i 3 olika färger. De med glas väfäa blommorna hade derigenom icke undergått någon förändring. aPriset på en sådan väfnad kan icke vara särdeles billigt, aldraminsi då den ännu är py. Mer det förefaller icke heller utomordentligt högt i jemföre!se med priset på guid-, silfveroch siden-brocart de enda tyger, med hvilka denna väfnad skäligen kan jemföras. Den kostar i allmänhet från 25 till 40 francs per aune af 2 fots bredd. Det ofvannämnda gröna tyget t. ex. kostade 36 fr. Endast det karmosinröda var Rmågot dyrare, än de andra och noterades till 435 francs per aune.n JE