J. A. Bergström. H. G. Vougt. -J. J. Arteschoug.
N. C. Rean. E. Wendel. H. E. Bruzell.
E. ÅA. Bergman. J. Molin. A. J. Bjugg.
Christ. Ba-gman. J. Sjöström. N. Romberg.
Gust. Becksvröm. G. Sjöström. O. Ternström.
— Eadas! tva dagar återsta nu till det form-
Tiga elier officiella valet af de Elektorer, som
skola utse hulvudstadens riksdagsmän; men det
egentiiga eller bufvudsakliga valet afgöres väl
redan i morgon åtminstone inom Ledamöterne
af Grosshandelssocieteten, som lära öfverens-
koiomit att då hafva ett preliminärt samman-
träde och rådpiägning. Huruvida tankarna der-
wid förena sig till någon fullkomlig enstämmig-
het, blir intressent ait se. Hittills omtalas väl
ej många kandidater såsom varande i fråga;
men af dem som äro det, lära ett par under-
stödjas af starka partier för sig för och emot.
Sådant säges t. ex. förbållandet vara med Hr
Grosshan Jlerea Eckerman, hvars erfarenhet af
göromålen såsom Riksdagsman vid flere föregå-
ende Riksdagar samt aktningsvärda karikter å
ena sidan erkäas af alla, medan likväl hans
starkt konservativa åsigter, hans vota vid förra
Ritsdagen eiaot realisationen och inrikes vex-
larna simt hans icke deliagande i petitionen
rörande representatuionsreformen under loppet af
förra Riksdagen, ligga honom i vägen i mångas
opinion. Grosshanvdlanderne Hr Morsing, chef
för ett af de största handelshusen, Hr Schartau,
associ i bandelshuset Bibau et Wong och Hr
CC. G. Ahrderg, sägas derjemte hafva mångas
förtroende, och de båda sistnämnde serdeles
bland den yngre delen af börsen, i fall de icke
undaabedja sig. Hr August Bergman lärer äf-
ven varit tilifrågad, men i snseende till enskil-
da förhinder undanbedt sig. Doassutom har de
sista dagarna tiiats om, att aktieägarne i Troll-
hätte bolag skola mycket arbeta för Hr G.
Schwan, ene bolsgsmaznnen i Handelshuset Schön
et Kviop. För Troilhätte-bolagets enskilda in-
tresse, äfvensom för dem, hvilka tro någon lyck-
salighet för landet ligga i statslånssystemet, vo-
re Hr Schwan utan tvifvel den rätte represen-
tanten, men då han genom sina liäsonger och
sin nära slägtskap med flere personer vid hof-
vet, sisom svåger till General-Adjutantens
för Arwct:n högra hand Öfverste Peyron samt
till Adjutanten hos H. K. H. Kronprinsen, Hr
Majoren Söderberg, och dessutom genom sin
närvarande positon i anseende till Trollbätte-
frågans kiskiza beskaffenhet helt och hållet kan
anses tillhöra Regeringens parti, ännu mera än
KommerssehRådet Wijk i Götheborg, så torde
detta kanske bos en och annan anses såsom ett
hinder.
Uian att irra sig, bör man vid allt detta
kunna taga för gifvet, att medleminarne af bor-
gerskapet vid de förestående valen hafva re-
presentationsifrågan i sigte, såsom en af hufvud-
föremålen för sine ombud. Det är icke tänk-
bart, att alla de aktade män, som vid förra
riksdagen erkönde nationens rätt till denna re-
form, utan afseeude på korporationer, och hvilkas
naron finnas uppiagne i gårdagsbladet, icke skulle
göra allt hvad i deras förmåga står, för att nu
gilva kraft och verkställighet åt sina önsknin-
gar och åsigter, eller uraktiåta attinhemta sina
riksdagsmäns omdöme, buruvida desse åtmin-
stone wviija förbereda reformens praktiska utför-
barhbet på de begärda grurderna och sålunda
icks lemna ett af fosterlandets heligaste intres-
sen ur sigte. Fastmer är anledning förmoda,
att de svirigheter, som just vid de förestående
valen visat sig, att finna ett tillräckligt antal
kandidater att välja på, då man nödvändigt
maste hålla sig inom klassen ech ståndet, äro
en ökad anledning att drifva på denna angelä-
genhet, och göra den till den första, näst den,
att omkring thronen få en regeringspersonal,
för hvilken landet kan hysa förtroende. Denna
svårighet har serdeles visat sig inom handt-
verksklassen, der man ej behöfver betvifla, att
ju en mängd sjelfständige och duglige män fin-
nas, men af hvilke de fleste icke haft något
föregående tillfälls att i offentliga värf förut
göra sig kände. Samma svårigheter hafva vi-
sat sig på många ställen i provinsstäderna, och
det är derföre icke ifrån borgareståndet, som
reformen bör möta hinder, helst om, såsom vi
ej betvifle, det kan lyckas att visa någon ut-
väg till öfverensstämmelse om sättet att utfö-
ra dem.
TUE EYE
DOrOYw AT TIN NVNINECA DNA