dom alltför släpphändt lemsa rum at tvetydiga uppsatser och korresponiensartiklar, rörande förhållanderzra här i hufvudstaden. Ett exempel bärpå lemnas bland annat i en artikel, under rubriken Riksdagshärold, i bladet för den 43 November. Der framhålles visserligen nödvändigheten för Rikets Siänder, att vid dennaa Riksdag söka få ena annan Statsrådspersonal, för hvilken folket hyser fö:troende, och i och amed detsamma ett kraftfullt statsråd griper i astatsrodret, skall ock,, menar artikelförfattaren, aaf sig sjelf försvinna den kamarilla-styarelse, hvarom man så länge, så vidt och bredt ordat, och som är cen utvext, en vattuqvist på den konstilutioneila stammen, hafvanede sin rot i den sistnämndas sjukligheis-tillastånd, men försvinnande i och med detsamma adenna sjuklighet genom klok omvårdnad föreekommes elier upphäfves., Detta är nu allt godt och väl, och dervid bör endast erinras, att med aförsvinnandet, af utvexten icke hafver sig så lätt som man tror: det visa nästan alla monarkier, konstitutionelia eiler icke, der regenterae hafva den ideen, att de icke hemta sin rakt ifrån folket och äro skyldige taga dess röst till ledning för regeringssystemet. Men härefier kommer en annan afdelning af artikeln, hvilken oviikorligen påkallar en närmare granskning, så mycket mera, som den återgifver en jargon, den man äfven får höra här i hufvudstaden, hos den klass af personer, hvilka hvarken erfarenhet eller egen eftertanka kan bjelpa ur deras menlöshet. cHuruvida likväl heter det, adenna styrelse, (kamarilla-styrelsen) hos oss är så farglig, som man i allmänhet tyckes vilja påstå, sär hvad vii korihet skole undersöka.n aMan talar om Braheväldet, hvilket påstås vara den egentliga signatyren för Kamaril!lastyrelsen här i landet. Sveriges Konung är ej mäktig Svenska språket, måste derföre ovilkorligen hafva någon, som vid hvarjehanda tillfällen ken tjena honom såsom tolk och i denna egenskap stå i omedelbar beröring med hvar och en, som önskar tillträde till Konungens person. Brahe är denna person. Deraf torde i första rummet kunna förklaras dessa täta audienser, som hos honom af alla samhällsklasser sökas. I det andra torde böra sättas, att, genom vinnandet af Konungens gunstling, hoppet om dennes höga bifall i den eller den saken sätter en svärm af lycksökare i rörelse. En gunstling, med bufvud eller icke hufvud, med rättskänsla eller icke sådan, kan, iföljd af dessa själsattributer, uträtta lika godt som ondt. Hvad vi känna om Brahe är, att, om också mången kunde finnas, som vore bättre än han, icke heller så få äro, som kunna vara sämre. Men åt ett dylikt lotteri kan ej en hel nations öde lemnas. Derföre gifves det blott ett emda medel att förekomma dessa sidoinflytanden, och det är: ett statsråd starkt icke allenast genom sin öfverlägsna duglighet, utan äfven genom den ostörda enighet, som i nämnde duglighet har sitt tryggaste fotfäste. Den omständighet, hvaruti vår tanka här väsendtligen skiljer sig ifrån artikelförfaitarens, är den, att vi verkligen icke lika med Lonom tro, att dicke så få finnas, som i egenskap af kgunstlingar skulle vara sämre, än Hr Grefve Brahe,. Detta kommer allt an på huru man förstår det. Betraktar man nemligen bemälde grefve endast såsom enskild mean, eller i sitt förhållande såsom en länk emellan Regentens person och dem, som hafva något enskildt att söka hos honom, så kan det hafva sin riktighet. Vi betvifle till och med icke, att Grefve Brahe hyser en godhjertenhet och önskan att personligen tjena andra, som gör att han gerna lofvar och håller hvad han förmår, åt dem, som ej på något sätt förspillt ynnesten, samt att ban har ett nit och en vänfasthet mot dem, som vunnit hans tillgifvenhet, för hvilken han kanske till och med stundom gjort pekuniära uppoffringar, om också dessa ej träffat värdiga subjekter. Blir åter frågan om hans handlingar såsom offentlig man, så kunna de svärligen vara sämre eller fördömligare inför hvar och en, som det ringaste värderar borgerlig frihet eller menskliga rättigheter. Man behöfver i detta afseende icke upprepa den bekanta riktning i hans befordrings-principer, som synbart varit rådande till förmån för börd och relationer, atan afseende på företräde i duglighet och det inflytande, som med hans skyddlingar besatt så många af de högre embeoetena, och hvilka i mer än ett fall svårligen kunnat vara sämre. Man behöfver ej uppehålla sig vid den utmaning emot allmänna tänkesättet, som lig i en representants bortvisaude ifrån en kunglig middag, deri denne af sitt Stånd var, på föregående bjudning, utsedd att deltaga; en åtgärd, för hvilken Hr Grefve Brahe, i egenskap af Riksmarskalk, måste vara ansvarig; eller vid tvänne Gardesofficerares förvisning till: fästningar, till straff för det de vågat yttra sig i en för styrelsen misshaglig anda; eller vid de namnkunniga militårdemonstrationerna sistlidne somnar, ländtregementernas hitkallande och hästne oo VA oso oo Am a 2 AT a AME a: han