OM LAGA FÖRSVAR och dermed samanhang ägande ämnen.n (Forts. från JA 16.) Uti det i förra numret sist anförda stycket a Kommitteens yttrande, syntes Kommitteen åter hatva haft ett besök af sin cbättre varelsen, och tyckt, att den, som redligt försörjer sig, derut I kunde äga ett slags försvar, för det hon råkat avara tillp; inen då det pu en gång för alla är gifvet, att Kommitteens sämre genius, som törstar efer försvarslöshet, skall segra, så kommer Kommittcen för denna gång ej längre, än till beslutet att undersöka, hvad tillgöras kan, för att mildra förfatiningarne, angående försvarslösbet — fara värdt, att Kommitteea af sin onda genius dervid för!edes att bota ondt med häll. ten värre. Kommitteen anteger nu, att den närvarande lagstiftningen indelat alla Sverges inbyggare i 3 klasser: de, som kunna försvars både sig och andra; de, som blott kunna försvara sig sjelfva, och de, som icke kunna för. svara hvarken sig eller andra. Till första klassen räknar Kommitteen der, som, förstås amed behörigt tillstånd,, idka studier, fria konster, handel 0. d. eller annat dalagligt näringsfång, — hvad med ulagligt näringsfång förstås, bar Kommitteen visligen underlåtit att för sig bestäm