Ae POR MS CET d ee rf ESE MYS TM MMS AR MMS RSS rr J DH 5 till de mest betungade städernes lindring, genast vid:agas, Sjöförvaltningen samt Kammaroch Kommersekollegium, hvika hä öfver hördes, inkomme deref. ter i slutet af 1832 med ett gemensamt betänkende till regeringen, men framställde deruti betänkligheten mot de af Siänderna föreslagna förberedaud2 åtgärder, särdeles i anscende till den tidsutdrägt och kostnader de skulle medföra. Deremot bade förvaliningen och kollegierne uppgifvit en annan utväg, eller, just den, som gederme:a blifvit antagen, nemligen att helt och hållet öfver flitta båtsmanshället ifrån den förra grunden: städernes innehafvande jord, och i stället fördela det på denna jord, på hus och tomter, samt på borIgerlig rörelse tillsammans efter bevillningsbeloppet. kring 780 hemman, Stockholm endast äger 4!, hemman, eller !V,,,:del; samt Stockholms stads bePå deona förändrade grund var det ock, som regeringen vid sista rissdag aflät sin proposition i ämnet till Siänderna jemte dithörande handlingar. Uti sitt svar darpå af den 9 November 4934 yttrade Ständerna, att det enligt Kongl. Maj:ts bref till Amiralitetskollegiuta af den 44 Juli 4780 uttryckligen vore antydt att bätsmanshållet vore grundadt på stadsjorden och följaktligen syntes, sem om detia onus jemväl borde af jorden företrädesvis och i första rummet bäras; men Ständerna hade likväl fästat afseende på de af de förvaltande verken framkastade svårigheter vid en ny refning och beslöto för sin del, att båtsmanshållet skulle, såsom bär ofvan blifvit gämnrdt, fördelas på jord, på hus och tomter och på borgerlig rörelse ge mensamt, efter bevillningsbeloppets medeltal från åren 14828 till 1832, men med rättighet för städerna, att vid hvarje riksdag göra anmälan bos Rikats Sländer om den förändring i regleringen, som kunde påkallas af omvexliogen i städernes stigan de eller sjunkande välstånd. tänderna föresiogo då jemsäl, att regieringen häraf skulla ske utan afseende på de för städerne Stockholm, Carlskrona, Wexjö m. fl. tiliförene meddeiade kungliga resoiu:sioner, antingen till befrielse helt och hållet eller ill ett inskränktare deltagande i detta båtsmansbåll. cDet var under åberopande af denna ständernas ucderdåniga anbållan, som Regeringen fattat sitt beslut af d. 21 Sept. hvilket nu föredrogs. Sedan läsningen häraf blifvit siutad, (åtskilliga detajer förekommo i det Kongl. brefvet, hvilka bör icke är Ullfälle att upprepas) begärde Hr Majoren Moltzer ordet och uppliste ett skriftligt anförande, hvilket i vår tanka innefattar några för Stockholmsboarne så intressanta uppgifier i afseende på denna sak, att det torde förtjena i sin helbet reproduceras: Då enligt Riksts Ständers beslut vid sista Riksdeg, en ny allmän reglering och fördelning af städernas Båtsmanshåll bör verkställas, på sält aatt uten afseende å de, för ätskilliga rikets städer meddelade Kongi. Resolutioner, antingen till befrielse eller till ett blott inskränktare deltagsnde deri, nämnde båtsmanshåll på städernas jord, på hus och tomter, och på borgerlis; rörasv, efter beviltningsgrund fördelas; måste denna ef Kongl. Maj:t anbefallda förrättning, såsom en följd af Riksdegsbeslutet, anses laglig, och val till kommitterade försiggå. Moan då Rikets Ständer, vid deras nämnda beslut, tillika fästat det uttryckliga vilkor, cat regleringen må vid hvarje Riksdag, i mån af Staändernas stisande eller sjunkande välstånd, etler andra omständijheter, kunna förändras; och då nårra förbålianden, som jag här i korthet torde få antyda, synas utvisa, att ett betydligt misslag måtte bafva insmygt sig i denna reglering; vågar jog avhålla, att de nu uisedde kommitterade biifva anmodade: all vid fulgörandet af det dem nådigst anbrfalida uppdray, tillika söka inhemta tiliförlitlig visshet, huruvida Stockholms stads andel i den för Rikets städer af Ständerna fastställda Båtsmansstyrka af 886 man, rättsenligt kan utgöra elt antal af 437 båt män, eller nära nog hälften af hela antalet. Då städerna i riket inalles beräknas äga omkricg 28,000 Hus och Tomter, hvaraf denna stadens endast utgöra ungefår !v;:del, och af rikets hela stadsjord, utgörands omvillninYy för hus och tomter icke utgör mera än omkring ;:delar af samtlige städernas summa; 8ynes, oaktadt stadens bevillning för borgerlig rörelse ungefär uppgår till lika belopp med rikets alla öfriga städers, likväl ett betydligt missfö: hållande vid fördelvingen ägt rum, som ännu mera ökes doraf, all den egentlija grunden för båtsmanshållets ursprungliga roteriny varit stadsjorden. All anledning är således, att något fel biifvit begånget vid fördelningen, och kommitterade borde, i sådant fal!, å stadeng vägnar afleomna en protest emot förrättningen. Som hufvudstaden dessutom är i ett märkbart aftegande; invåsarnes utlagor, till följd af flerfaldiga omständirheter, högst öfserdrifoa och i grunden hotande det enskilda välståndet; samt den större kandeln alltmer syces taga sin riktning åt andra orter af riket, torde det åter vara af yttersta nödvändighet, ifall fördelningen befienes vara riktig, att, genast vid Rikets Ständers snart skeende sammanträde, Stockholms stad, gtnom sina Riksdsgsmär, sökte vipna rättelse och billig förändring uti den, invånarnes förmåga öfverstigande, mu anbefailda andelen i bätsmans-utdelningen, hvilken säkert skulle komma att kosta mer än hela bevillningen; till hvilket ändamål jag således anser, att! de nu vatda Herrar kommitterade böra utreda förhållandet och afgifva deras yttrande Efter Hr von Moltzer anmälde sig KammarRådet Mandorff och gjorde en hemställan derom, buruvida Stockholms invånare kunde anses förpligtade, att uten invändning underkasta sig det ifrågavarande beslutet, enär denna nya tunga tillkommit helt och hållet utan