Ae POR MS CET d ee rf ESE MYS TM MMS AR MMS RSS
rr J DH 5
till de mest betungade städernes lindring, genast
vid:agas,
Sjöförvaltningen samt Kammar- och Kommerse-
kollegium, hvika hä öfver hördes, inkomme deref.
ter i slutet af 1832 med ett gemensamt betänken-
de till regeringen, men framställde deruti betänk-
ligheten mot de af Siänderna föreslagna förbere-
daud2 åtgärder, särdeles i anscende till den tids-
utdrägt och kostnader de skulle medföra. Dere-
mot bade förvaliningen och kollegierne uppgifvit
en annan utväg, eller, just den, som gederme:a
blifvit antagen, nemligen att helt och hållet öfver
flitta båtsmanshället ifrån den förra grunden: stä-
dernes innehafvande jord, och i stället fördela det
på denna jord, på hus och tomter, samt på bor-
Igerlig rörelse tillsammans efter bevillningsbeloppet.
kring 780 hemman, Stockholm endast äger 4!,
hemman, eller !V,,,:del; samt Stockholms stads be-
På deona förändrade grund var det ock, som regerin-
gen vid sista rissdag aflät sin proposition i ämnet
till Siänderna jemte dithörande handlingar. Uti
sitt svar darpå af den 9 November 4934 yttrade
Ständerna, att det enligt Kongl. Maj:ts bref till
Amiralitetskollegiuta af den 44 Juli 4780 uttryck-
ligen vore antydt att bätsmanshållet vore grundadt
på stadsjorden och följaktligen syntes, sem om det-
ia onus jemväl borde af jorden företrädesvis och
i första rummet bäras; men Ständerna hade lik-
väl fästat afseende på de af de förvaltande ver-
ken framkastade svårigheter vid en ny refning
och beslöto för sin del, att båtsmanshållet skulle,
såsom bär ofvan blifvit gämnrdt, fördelas på jord,
på hus och tomter och på borgerlig rörelse ge
mensamt, efter bevillningsbeloppets medeltal från
åren 14828 till 1832, men med rättighet för städer-
na, att vid hvarje riksdag göra anmälan bos Ri-
kats Sländer om den förändring i regleringen, som
kunde påkallas af omvexliogen i städernes stigan
de eller sjunkande välstånd. tänderna föresiogo
då jemsäl, att regieringen häraf skulla ske utan af-
seende på de för städerne Stockholm, Carlskrona,
Wexjö m. fl. tiliförene meddeiade kungliga resoiu-
:sioner, antingen till befrielse helt och hållet eller
ill ett inskränktare deltagande i detta båtsmans-
båll.
cDet var under åberopande af denna ständernas
ucderdåniga anbållan, som Regeringen fattat sitt
beslut af d. 21 Sept. hvilket nu föredrogs.
Sedan läsningen häraf blifvit siutad, (åtskil-
liga detajer förekommo i det Kongl. brefvet,
hvilka bör icke är Ullfälle att upprepas) begär-
de Hr Majoren Moltzer ordet och uppliste ett
skriftligt anförande, hvilket i vår tanka inne-
fattar några för Stockholmsboarne så intressan-
ta uppgifier i afseende på denna sak, att det
torde förtjena i sin helbet reproduceras:
Då enligt Riksts Ständers beslut vid sista Riks-
deg, en ny allmän reglering och fördelning af stä-
dernas Båtsmanshåll bör verkställas, på sält aatt
uten afseende å de, för ätskilliga rikets städer
meddelade Kongi. Resolutioner, antingen till be-
frielse eller till ett blott inskränktare deltagsnde
deri, nämnde båtsmanshåll på städernas jord, på
hus och tomter, och på borgerlis; rörasv, efter be-
viltningsgrund fördelas; måste denna ef Kongl.
Maj:t anbefallda förrättning, såsom en följd af Riks-
degsbeslutet, anses laglig, och val till kommittera-
de försiggå. Moan då Rikets Ständer, vid deras
nämnda beslut, tillika fästat det uttryckliga vilkor,
cat regleringen må vid hvarje Riksdag, i mån af
Staändernas stisande eller sjunkande välstånd, et-
ler andra omständijheter, kunna förändras; och
då nårra förbålianden, som jag här i korthet tor-
de få antyda, synas utvisa, att ett betydligt miss-
lag måtte bafva insmygt sig i denna reglering;
vågar jog avhålla, att de nu uisedde kommitterade
biifva anmodade: all vid fulgörandet af det dem
nådigst anbrfalida uppdray, tillika söka inhemta
tiliförlitlig visshet, huruvida Stockholms stads
andel i den för Rikets städer af Ständerna fast-
ställda Båtsmansstyrka af 886 man, rättsenligt
kan utgöra elt antal af 437 båt män, eller nära
nog hälften af hela antalet. Då städerna i riket
inalles beräknas äga omkricg 28,000 Hus och Tom-
ter, hvaraf denna stadens endast utgöra ungefår
!v;:del, och af rikets hela stadsjord, utgörands om-
villninYy för hus och tomter icke utgör mera än
omkring ;:delar af samtlige städernas summa; 8y-
nes, oaktadt stadens bevillning för borgerlig rö-
relse ungefär uppgår till lika belopp med rikets
alla öfriga städers, likväl ett betydligt missfö: hål-
lande vid fördelvingen ägt rum, som ännu mera
ökes doraf, all den egentlija grunden för båts-
manshållets ursprungliga roteriny varit stadsjor-
den. All anledning är således, att något fel biif-
vit begånget vid fördelningen, och kommitterade
borde, i sådant fal!, å stadeng vägnar afleomna en
protest emot förrättningen.
Som hufvudstaden dessutom är i ett märkbart
aftegande; invåsarnes utlagor, till följd af flerfal-
diga omständirheter, högst öfserdrifoa och i grun-
den hotande det enskilda välståndet; samt den stör-
re kandeln alltmer syces taga sin riktning åt an-
dra orter af riket, torde det åter vara af yttersta
nödvändighet, ifall fördelningen befienes vara rik-
tig, att, genast vid Rikets Ständers snart skeende
sammanträde, Stockholms stad, gtnom sina Riks-
dsgsmär, sökte vipna rättelse och billig förändring
uti den, invånarnes förmåga öfverstigande, mu an-
befailda andelen i bätsmans-utdelningen, hvilken
säkert skulle komma att kosta mer än hela bevill-
ningen; till hvilket ändamål jag således anser, att!
de nu vatda Herrar kommitterade böra utreda för-
hållandet och afgifva deras yttrande
Efter Hr von Moltzer anmälde sig Kam-
marRådet Mandorff och gjorde en hemställan
derom, buruvida Stockholms invånare kunde
anses förpligtade, att uten invändning under-
kasta sig det ifrågavarande beslutet, enär den-
na nya tunga tillkommit helt och hållet utan