Article Image
hd Maa må dock af denna kanske stränga dom icke draga den slutsats, att vi skulle frånkänna aBrefven, allt värde! Tvärtom finnes i dem mycket af värde, att det skulle berättiga en annan förlattare till en ganska betydlig rang som litteratör, observator och tänkare. Vårt onda lynne i början härleder sig från harm, att en sådan man som Hr G., som vid sitt första uppträdande icke gaf blott hopp om herrliga frukter, utan hade gena:t mogna fiukter att bjuda, skulle slumra och råka in på en afväg, den han; skarpa takt säkert sjelf genast funnit icke vara den rätta väger. Vi hoppas, att vi i det stora arbetet, skola traffa gedieget ämne allt igenom. För att visa, huru rätt vi hade att säga, det äfven stycken af stort interesse finnas i dessa aBref,, vilja vi anföra några prof, dem vi icke haft stor möda att uppsöka. Hr G:s stil kan egentligen icke få den förebråelsen att vara för ko:t, men ändock känna vi nästan ingen, som det vore svårare att förkorta. ) Ur sednare delen (som i allmänhet ä: mera värd, kanske derföre, att den icke haft någonting att skaffa med Statstidniagen) — taga vi således, nästan för hand, ett par profstycken. Min vet, att Nurdamerikanarne äro mycket rädda om tiden. Huru de nu mera förstå spa2ra denna äfven på resor till lands, har Hr G. framstä It (pag. 146 och följ.) med sin vanliga, ohärmiiga lätthet: eMen,, säger han, adet var ett ångvagnsbolag emellan Philadelphia och Baltimore förbehållet, att utsträcka denna tidsekonomisering äfven till landresorna, och dymedelst täfla med ett annat bolag, hvilken varit enfaldigt nog att tro, det den bästa tiden för resor med ängvagn var på ljusa dagen. aSålunda, sedan du, trött och mätt på dagens många bestyr och måltider — ty här äter man lika dugtigt, gom man arbetar — anser det lämpligt att gå till sängs, tegifver du dig, icke till din sangkammare, utan till railvägsstationen, ingår i en af de många huslika vagnarne, utväljer dig en af de många sängarne, hvilka du här finner uppbäddade i två rader öfver hvarandra, på båda sidor, alldeles som på en7ångbåt: öppnar din sac-de-nuit, gör din nattoilette, nickar ett resbekant god natt till grannen, kryper in och besvarar samma herres — ty man har naturligtvis serskild damsalong, eller, som det heter i ångvagnsstil, aladies cat — undran, om det icke snart skall bära af, med en förmodan att det väl snart gör det,ty det är nu cpast eleven Oclockn. Nu höres en ringklocka, derefter dörrars tillstående, sedan ropen aall right! .. ag0 ahead!, ätföljda af en elektrisk stöt genom hela vagnkedjar; derefter sn annan starkare; och nu bär det af med full brinnande fart, så att eldgnistorna flyga omkring i den kolsvarta natten. Sedan du en tid roat dig åt denna sängkammarfärd — i många fal! mera besynnerlig och otrolig, än trots någon fee-resa i Tusende och en natt — vänder du dig på sofsidan, somnar in, och vaknar nästa morgon i en annan stad öfver humdra mi! från den, hvarest du gick till sängs. cHvem skulle väl trott detta för blott två decennier sedan? Tycker du väl, att det finns ett enda af Märchbausens äfventyr, som kan jemföras med detta; eller att, om sådant blifvit skrifvet, på samma gång den muntre baronen gaf ut sin resebeskrifning, icke mången härom sagt, liksom käringen sade, då hen läste om flygfiskarne: Nej, nu agår det för långt: nog kan jag tro, att det finns afloder med mjölk och vin, men att det finns sjöar emed flygande fiskar, se det låter jag nu alldeles eicke inbilla mig! aMen detta är icke nog; man går lika långt i dessa saker om dagarne; åtminstone roade mig hvardagslifvet på de Amerikanska railvägarne lika myck t sch mera än nätterna. Det första du anmärker, då du, som nu, under: vintermånaderna inkommer i en dylik vagn, är att den är ordentligt uppeldad af en liten kamin med brinnande stenkol, stående i midten af rummet. Sedan kommer en annan, i Europa lika litet känd, beqvämlighet eller olägenhet — detta beror på tycke och omstärdigheter — den, att alla vagnarne hafva i midten en smal gång emellan sätena, på hvilken du under full fart, icke allenast kan gå från ena till andra ändan af det långa rummet, utan äfven göra visiter från den ena till den andra vagnen i den långa kedjan, hvilka alla hafva dörrar fram och bak. — aMen kan väl fan heller under farten?! — Man icke allenast kan göra det, utan jag har gjort det flera gånger. Men vänta bara, så vida du vill följa med mig — hvilket alldeles icke är farligt — skall du få se aså roliga saker,. Här i denna ucarten får du se, så vida du kan se för rök, att det här är tillåtet röka tobak. Vill du ta en cigarr, der vid bordet med lampan säljas de. — aTack skall du ha,, men jag kan icke röka på fastande; mage,. — Åh! är det intet annat som hindrar, så fins väl hjelp derför. Kom med till en annan car. Der vid skänken kan du få både mat och dryck, så mycket du behagar; och behöfver du något annat, så kan du gå litet längre bort till en annan vagn. l aHvad tycker du väl om allt det här, min he-! ders vän? Man har ju nästan så mänga beqvämligheter, som på ett paquetfartyg. Skilnaden är blott den, att man åker på land, i stället för att flyta på vattnet, och att man rullar åstad med tjugo (Eng.) mils fart, i stället för att plaska med tio. Hvart det här skall sluta, är svårt att gissa; men hvad jag med säkerhet tror mig kunna förutse, är alt nästa gång vi komma till detta underland, så äter man vid dukadt bord i ångvagnarne, alldeles som ;

15 november 1839, sida 3

Thumbnail