— — —
NYA UTVÄGAR FÖR DEN KONGLIGA
TEATERNS FINANSER.
I samma mån som de styrande, genom föl
bud emot enskilda teatrars inrättande och all
slags dramatiska föreställningars uppförande
hufvudstaden, söka att till vinning för de
Kongl. teatern monopolisera det ädlaste oc
mest lefvande slaget at skön konst, i samma må
måste det naturligtvis blifva mera anmärknings
värdt och förtjent af offentlig uppmärksamhe:
om denna teater, oaktadt fördelen för densam
ma, af ett sådant, af ständerna afstyrkt, fö
opinionen så vidrigt och dessutom emot grund
lagens ordalydelse stridande maktspråk, i följ
af en felaktig scenisk eller ekonomisk organisa
tion, icke vill bära sig, men ännu mer
om följderna af denna förvaltning skola ka
stas på de skattdragande i landet ). Det ä
nogsamt kändt, att Rikets Ständer uttryckliger
förklarat staten icke böra vidkännas några ut
gifter för denna teater utöfver det ganska vac
kra anslag, som redan i fri lokal och flere an
dra förmåner bestas densamma; och det skal
derföre sannolikt icke blifva utan intresse föj
läsaren att taga kännedom af nedanstående, de
5 sistlidne Oktober utfärdade och af den till
vidare tiliförordnade Statssekreteraren för fi
nansärenderna, Hr Munthe, kontrasignerade kun.
gabref, som anbefaller Statskontoret, att til
betäckande och garanterande af testerns under
sia kungliga direktion åsamkade skuld, termin.
vis ifrån och med nästa år till och med å
1843, bålla samma direktion tillhanda en summt
af icke mindre än åttatiotusen riksdaler banko
Ait detta steg vidtages just nu, under det Ri-
kets Ständers revisorer äro församlade, för att
yttra sig öfver, hvad de finna anmärkningsvärdt
i föregående års hushållning med statsmedlen,
och medan föregående anordningar på budgeten
till teaterkassans förmån ingå bland deras an-
märkningar, samt dessutom kort före en riks-
dag, är lärorikt i så måtto, som det ådagaläg-
ger, att vederbörande åtminstone icke anse sig
hafva något i räfsteväg att befara af Rikets
Ständers instundande sammanträde. Serskildt
kan det ock förtjena anmärkas, att medan re-
geriogen på detta sätt assignerar på stats-
medlen för framtiden, för att betäcka teaterns
delabrerade finanser, och derom förständigar
Statskontoret, så sitter Statskontorets egen chef,
gåson sjelf tillika chef för teaterdirektionen,
under en lingvarig tjenstledighet och medan han
i flera år, såsom alla känna, ingalunda på nå-
got verksamt sätt deltagit i teaterns sty-
relse, bebor det oaktadt en stor våning
i teaterhuset, samt disponerar en loge på
första raden i teatersalongen, genom hvilket alit
han för sin person bidragit att åtminstone öka
denna skuld med ett ej så obetydligt tusental
riksdaler, som kunde varit besparade, om dessa
aherrligheterp i stället varit använda på ett sätt,
som ländt till teaterhusens förmån. Men fältet
för reflexioner är här så rikt, att det skulle
blifva för vidlyftigt, att helt och hället ge-
nomgå detsamma. Läsaren skeall utan tvifvel
sjelf suppleera resten och vi begifva oss der-
före till meddelande af sjelfva dokumentet, så
lydande:
CARL JOHAN etc.
Wår ynnest etc. Såsom följd af Wåre under
den 4 och 45 sistlidne Maj samt denne dag vid-
tagne serskildte beslut, till betryggande af Kongl.
teaterns framtida bestånd, till en början under 8
år, räknade ifrån den 4 Juli 4839 till samma de
år 4844, bafva Wi till slutlig pröfning förebaft
frågan om sättet, att afbörda Kongl. teaterns hit-
tills ofonderade skulder, och i sådart afseende låtit
Oss föredragas:
a) Den del af direktionexs öfver Wåre hofka-
pell och spektakler den 16 Oktober 1838 i under-
) Att undvika missförstånd böra vi härvid näm-
na, att vi icke egentligen klandra Direktio-
nen för theaterns monopelium. Direktionen
har tvertom, ifall vi ej minnas orätt, vid ett
tillfälle, då Hofsekreteraren Berg sökte rät-
tighet till enskild teater, yttrat sig tillstyr-
kande för densamma, likasom, enligt hvad
dat haerättarcr hala Stiatoridat Vv