Ful raädCildU valid Paul IVGIUVILSLEI SRUPLUSJa UM)
Pie:re Alexieivitsch Tsaryna, den förre qvarter-
mästare och den sednare soldat vid archangelska
lancier: egementet, och att han med desse, vid det
tillfälle ban blef öfverfallen af dem, varit stadd på
en sjöresa till Rybinsk, på sin egen båt, lastad med!
lärft. Läkaren stadnade hos den sårade och kap-
ten Polubko begaf sig, utan att föriora ett ögon-
blick, till Rybinsk. Med polisens tillbjelp efter-
spanades mördarne, af hvilka kapten Polubko förut
kände grvartermästaren. Anländ till hamnen, fick
kapten Poluhko der höra, att ett litet fartyg, ila-
stadt med läsft och fördt af 2:e karlar, den 24 på
morgonen inkommit, och att hela laddningen, nå
gra timmar före hans ankomst, blifvit såld till en
armenisnsk köpman från Astraken, hvars namn
först efter anställd polisundersökning upptäcktes
vara Jerome Smilabej. Denne anträffades och be-
kände, att han köpt lärftpartiet, som var värdt
minst 20,000 rubel, för 40,000 rubel, hvaraf han:
end2sti utbetalt 4,000. De öfrige 6,000 skulle den
4 derpåföljde Maj betalas i Astracan. Till dessa
uppgifter satte likväl kapten Polubko icke något
förtroende, emedan han visste, att desse judiske:
köpmän äro angelägna att öfverskyla brott, då del
derigenom kunna påräkna någon betydlig vinst.
Hen tyckte sig hos Armenianen upptäcka en viss
oro, och frågada bonom derföre, hvar han gjort
utaf lärfiet. aJag har låtit föra det till Astra-
car,, svarade Armenianen. Kapten Poilubko fi-
xerade honom och sade: aOmöjligt! Ni har köpt
elärftet denna morgon, och något fartyg har för
adimman skull icke kunnat afresa i dag. Armee
nianen svarade då, att han, efter uppgjord han-
del, genast låtit bortföra lärftpartiet på summa båt,
uti hvilken det varit inlestad:, då han köpte det.
eHvarifrån har ni då fått roddare? frågade kapten
Polubko. Armenianen bleknade och stammade:
Jsg har dertill begagnat samma roddare, som fört
det hit. Kapten Poluhko fattade bonom nu i kra-
gen och hotade att föra honom upp i polisen, då
i detseomma dörren till kammaren, uti hvilken de
befunno sig, öppnades och en karl rusade emot
kapten Polubko med en dolk i handen. Kapten Po-
lubko igenkände qvartermästaren Hortenja, släppte
Armenianen och drog i ögonblicket sin sabel,
för a!t parera Hortenjas stötar, under det han på
samma gång stängde dörren och ropade: aMord!
lönmördare! hvaraf lyckligtvis Armenianen blef
så förskräckt, att han, i siället att bistå Hor-
terja, kröp under sängen. Folket i huset kom
genast till hjelp, då det med yttersta möda lycka-
des dem gripa Hortenjaj och binda honom, sedar
Hortenja sårat 35 menniskor och med sin dolk sön-
derrifvit kapten Poluhkos uniform och 3 gånger
sårat borom i bröstet. Armenianen drogs der-
efter fram under sängen, då ban skälfvande be
kände, att Hortenjas medbrottsling, Tsaryna, vän
tade med båten en half mil från Rybinsk. Dit af-
gändes genast några polisbetjenter, hvilka, utan
motstånd, grepo Tsaryna.
Kapten Poluhko afsände genast rapport härom
till kejserlige prokuratoren Zabarynski, och några
dagar derefter, den 26 i samma månad, böll kapten
Isprawnick Poluhko, på befallning af kejserlige pro-
kuratoren, uti byn Trehmiria följande uidersök-
ning:
alvan Prokopovitsch Semenow uppgaf, att han
var 8 år gammal och son till en köpman i Ko-
stroma, Prokop Karlowitsch Semenow, hvilken uti
guvernementet egde flere egendomar, der en mängd
lärfter, som utgjorde fadrens förnämsta bandel,
tillverkades. r 4830 ingick ban i krigstjenst vid
arcbharvgelska lancierregementet och blef är 18335 ut-
nämnd till kornett vid regementet. Han kommen-
derate der 3:e sqvadrons 2:a pluton, vid hvilken
Hortenja var qvartermästare och Tsaryna soldat
gamt ordonnans hos kornetten. År 1836 blef kor-
nett Semenow med sin pluton inqvarterad i byn
T;ehmiria. År 4837 begärde och erhöll Semenow
afsked och reste hem tillsin far. Den 42 Nov. 1838
infunno sig Hortenja och Tsaryna hos hans far i
Kostroma. Den förre uppgaf, att han tagit afsked,
och den sednare att han fått 6 månaders permis-
sion. Korneti Semenow tog vänligt emot dem, så-
som hans gamla kamrater, anställde Hortenja i tjenst
hos fadren och lemnade Tsaryna en penninggåfva
för att kunna tillbringa permissiorstiden hemma
hos sina föräldrar. Hortenja uppförde sig imedler-
tid så väl, att han tillveann sig den gamle Seme-!
nows förtroende och erhöll af honom flera vigtiga
uppdrag. På våren hade han gjort 2:ne sjöresor )
till Rybinsk med lärft och, efier att hafva sält
laddningen och båten, hade han äåtervändt med:
pecgarne och med största noggranhet redogjort för ;
uppdraget. Den 435 sistl. April skulle åter en
transaort af lärft sjöledes afgå till Rybinsk, dit äf-
ven den unge Semenow skulle begifva sig, för ett
gedan derifrån göra en resa till Astracan. Dagen:
föra afresan ankom Tsaryna och, emedan han för-
ut varit matros, bad han Kornett Semenow taga:
honom med sig såsom 2:dra matrosen, emedan hans
permission snart gick till ända, och srchangelska
lancierregemerztet var förlagdt i Nowgorod. Kor-
neti Semenow antog Tsarynas anbud, och följande
mo:2en gingo Tsaryna, Hortenie, Korret Semenow
och dess betjent tillika med första matrosen om
bord och reste. Andra dagen under resan icsjuk-
nade förste matrosen och betjenten med häftiga
plågor i magen och man blef tvungen lemna dem
qvear i byn Bahovka. I
Eit par dagar derefter eller den 49 märkte Kor-
Dett Semenow, att Ho:tenja och Tsaryna i hemlig-
het samtalada och tycktes öfverlägga med hvaran-
dra. Han lade sig frampå natten att hvila i kaju-
tan, men försökte förgäfves att somna. Han gick
derföre upp på däck och ställde sig framuti fören
af fartyget, der han efter en stunds förlopp fick se
ett ljus på långt afstånd. Vid åsynen deraf sade
han till de andra båda: cMina vänner! der ka vi
abyn Trebmiris, och jag vill hålla vad, att det är
gubben Yakow, som tåller på att laga sing nät.
De svarade ingenting. Semenow fortfor: a Vid
cGud! om den gamla fiskaren så väl kunde fånga
mAaLarna i sina Nät. som Nadieidas ögon archangelska
jt
i
FS
k
i
I
y
r
f
;
I
G
I
f
I
;
C
q
q
(