ridderlig anda, som öfverskylde eller förmildrad
många af hans brister. Till dessa hörde icke låg
het, egeunytta och småaktighet, men väl lättsinnig
vet, en följd dels af tidens seder och herskand
nod, dels af detia personliga behag, som gjord
segern för honom så lätt och derigenom lockad
ill dess eftersökande, ärelystnad och ett orolig
ntrigsinne, som blef den egentliga skulden till d
lesta hans missöden. Gustaf III var icke blint
ör dessa sin gunstlings fel och hade derföre beslu
it, att skilja honom från sitt närmare umgänge
stt ibland de mänga beslut, som hans förtidiga dör
ikväl hindrade att komma till verkställighet. Ha
ie Armfelt haft något mer försigtighet, något me
ifverläggning både i sina ord och handiingar, skul
je han kunnat blifya både ena god diplomat och e:
sod fältherre; nu blef han endast en käck office
och en iutagande hofman. Han var imedlertid e
af dem, som den nya regeringeoa var mest angelä
gen om att aflägsna, och han skickades derföre
ett temligen öfverflödigt uppdrag, som minister til
Neapel och de öfriga Italienska hofven. Att det
ta var ett slags höflig förvisning, insåg hvar oc
en, och han sjelf aldrabäst och han fann sig s
mycket mindre i denna nya belägenhet, som ha
räknat på att efier Konungens död komma i e
helt annan ställning och vinna makt och betyder
het, hvilka fördelar han alltigenom efiersträfvadt
men som ständigt flydde honom, alltsedan han
lyckas sel nedgick tillika med hans konungslig
vän och beskyddare. Detta begär, tillika med han
oroliga lynne, förmådde honom inleda en plana
öfverändakasta den bestående regeringen, hvilke
han inbillade sig vara mera hatad, än som verk
ligen var fallet. Forts. fölfer.,
— En piga, vid namn Årmark, som i Tis
dags afton träffats drucken af några personer, hvil
ka fört henne till sitt hem, men der lemnat henna
utan vidare tillsyn, befanns morgonen derpäå ig
gande död på gården, enligt hvad läzarebesigtnia
oven upplyst, af slag.