ridderlig anda, som öfverskylde eller förmildrad många af hans brister. Till dessa hörde icke låg het, egeunytta och småaktighet, men väl lättsinnig vet, en följd dels af tidens seder och herskand nod, dels af detia personliga behag, som gjord segern för honom så lätt och derigenom lockad ill dess eftersökande, ärelystnad och ett orolig ntrigsinne, som blef den egentliga skulden till d lesta hans missöden. Gustaf III var icke blint ör dessa sin gunstlings fel och hade derföre beslu it, att skilja honom från sitt närmare umgänge stt ibland de mänga beslut, som hans förtidiga dör ikväl hindrade att komma till verkställighet. Ha ie Armfelt haft något mer försigtighet, något me ifverläggning både i sina ord och handiingar, skul je han kunnat blifya både ena god diplomat och e: sod fältherre; nu blef han endast en käck office och en iutagande hofman. Han var imedlertid e af dem, som den nya regeringeoa var mest angelä gen om att aflägsna, och han skickades derföre ett temligen öfverflödigt uppdrag, som minister til Neapel och de öfriga Italienska hofven. Att det ta var ett slags höflig förvisning, insåg hvar oc en, och han sjelf aldrabäst och han fann sig s mycket mindre i denna nya belägenhet, som ha räknat på att efier Konungens död komma i e helt annan ställning och vinna makt och betyder het, hvilka fördelar han alltigenom efiersträfvadt men som ständigt flydde honom, alltsedan han lyckas sel nedgick tillika med hans konungslig vän och beskyddare. Detta begär, tillika med han oroliga lynne, förmådde honom inleda en plana öfverändakasta den bestående regeringen, hvilke han inbillade sig vara mera hatad, än som verk ligen var fallet. Forts. fölfer., — En piga, vid namn Årmark, som i Tis dags afton träffats drucken af några personer, hvil ka fört henne till sitt hem, men der lemnat henna utan vidare tillsyn, befanns morgonen derpäå ig gande död på gården, enligt hvad läzarebesigtnia oven upplyst, af slag.