Slottsrätten har först, rörande den emot Murmä-
staren Nordahl. Snickaren Holmgren och Boktryc-
korikonstförvandten Rosenbery väckte angitvelse, ytt-
rat: att, som någon bevisning, till styrko för sam-
ma angifve!se, ersot bemälie Nordahls, Holmgrens
och Rosenbergs nekande, icka förekommit, hvadan
ock påstående icke biifvit emot dem framstäldt,
pröfvade Kongl. Slottsrätten rättvist förklara, det
Nordehl, Holmgren och Rosenberg icke gjort sig
till något ansvar i målet skyldige.
Vidgommande åter Löjnanten Höökenberg: att
aemedan af de i målet edeligen hörde vittnen, po-
lisgevaldigern A. J. Hammarqvist, samt polisupp-
syningsmännen J. E. Osson och J. P. Öserg be-
stämdt intygat, att, vid ifrågavarande tillfälle, Löjt-
nanten Höökenberg, som då befunnit sig utanföre
huset, bland den folkhop, som der afbidat Asses-
soren Crusenstolpes afförande derifrån, vid ASs-
sessorens enkomst utför trapporna, flera gånger
genom högljudda hurrarop instämt i det af hopen
förda oljud; a:l:så och då desse vittnesmål icke må,
såsom Löjtnanten Höökenberg förmenat, anses til!
sin verkan förringade deraf, att flera af Löjtnan-
ten till vittnen åberopade personer förmält sig haf-
va vid semma tillfälle bört hosom äfven uppgifva
Top. antydande afsigt att vidare oljud förekomma;
finner Kongl. Slottsrätten Löjtnanten Höökenberg
vara lagligen förvunnen, att hafva af öfverdåd å
allmän gata ropat och skriat, samt pröfvar förthy,
jemlikt allmänna lagens stadgande i 21 Kap. 8 S
Mi:ssserniogsbelken, det skall Löjtnanten för be-
rörde sin förseelse böta 3 daler silfvermynt med
4 Rdr 32 sk. Bko; äfvensom, vid denna utgång af
der emot honom väckte åtal, han kommer att vid-
kännas den ersättning, ban redan till de af honom
i målet åberopade vittnen utgifvit.
Beträffande sedermera t. f. Kopisten Sandström, hvil-
ken, förmält sig hvarken kunna bejaka eller
förneka anzifvelsen, har blott utlåtit sig: cemedan
ett vittne Advokatfiskalen C. H. Pfeffer intygat,
att då Assessoren Crusenstolpe, såsom förut är
omförmäldt, hos Kong!. Hofrätten inställdes, för
att afhöra det angående honom beslutede utslag,
Kopisten Sandström, främst bland den folkhop, som
dervid varit honom följaktig, flere gånger, jemte
hopen, i Korgl. Hofrättens förmak uppgifvit hur-
rarop, på grund af hvilket vittnesmål aktor yrkat,
det Sandström måtte med ed från åtalet i denna
del sig fria, och jemväl, efter det Sandström, i
anledning deraf, förklarat sig icke kusna denna
ed gå, påståendet om Mans förpligtande dertill
fortsatt; ty finner Kongl. Slottsrätten, med afseen-
de å den talan, hvartill aktor i denna del af må-
let sålunda sig in kränkt, skäligt i följd ef hvad,
på sätt nyss nämndt är, genom ett vittnes utsaga
emot Sandström förekommit, samt, med tillämp-
ning af 17 kap. 29 . Rättegångsbalken, förelägga
Kopisten andström att med sjelf sins ed inför
Konegl.: Slottsrätten vita och betyga, att han den
49 Juni sistlidet år, då Assessoren Crusenstolpe
hos Kong!. Maj:ts och rike:s Svea Hofrätt inställdes,
för att aftöra Kong! Hofrättens utslag uti det e-
mot Assesssoren anhängigt gjorda tryckfrihetsåtal,
icke uti Kongl. Hofräitens förmak uppgifvit hur-
rarop, till fullgörande af hvilken edgång Sand-
ström har ett å Fredagen den 22 rästkommande
November kl. 42 på dagen inför Kongl. Slotisrät-
ten sig infinn2, vid äfventyr att, om han då utan
laga förfall uteblifver, eller, tillstädeskommen, icke
gitter eden gå, varda åt saken i dennna del fälld;
viljande Kongl. Slottsrätten, sedan det visat sig,
om Sandström fullgör eden eller ej, angående ho-
nom vidare laglikmätigt utlåtande meddela.n
De af konstförvandten Rosenberg framställde re-
konventionspåståenden, dels emot uppsyningsman-
nen Olsson för angifvelsen, och dels emot aktor,
för det han i målet fört talan emot Rosenberg.
blefvo af Slottsrätten ogillade; äfvensom Slottsrät-
ten förklarade Hr Sandströms yrkande om ansvar
å aktor, för det han vid förhöret i detta mål den
49 sistlidne Julii, oaktadt detsamma varit utsatt att
förekomma kl. 40 f. m., ej förrän en timma sednare i
Slottsrättens förmak kommit tillstädes, icke kunna
föranleda till någon påföljd, emedan aktor varit
tillstädes, då målet först klockan 44 på dagen på-
topades.
Detta utslag är uppställdt i enlighet med Hr Råd-
man Eklunds votum, uti hvilket t. f. Underståthål-
laren, Hr Assessor Ungberg, samt Arr Kapilener
Lundin ech Sköldebrand till alla delar förenade
sig. De öf-ige ledamöterna yttrade sig på följan-
jande sätt:
Hr: Rådman Zander: Med den af Hr Rådman
Ezilund yttrade mening instämmer jag till alla öf-
riga delar, blott med skiljaktighet i afseende på
det Hr Löjtnant Höökenberg ålagda ansvar af
dalers böter, som jag anser i stället böra bestäm-
mas till deremot svarande kroppsstraff af fyra da-
gars fängelse vid vatten och bröd, i enlighet med
4 af Kongl. Maj:ts Plekat emot otilibörliga ex-
cesser och oordningar i Stockholm och dess för-
städer af den 4 Maj 1664.
aDet har väl blifvit å svarandernes sida anmärkt,
att nyssberörde så kallade excessplakat nu mera
icke skulle vara till efterlefnad gällande, på den
grund, att det icke, i öfverensstämmelse med före-
skriften i Kongl. Stadgan emot våldsamheter i Stock-
holm den 3 April 4757, blifvit årligen på predik-
stolarne här i staden uppläst. Sannt är väl, att
40 8 i nyssåberopade 1737 års Kongl. stadga före-
skrifver, att densamma borde, jemte ett utdrag af
4661 års excessplakat 2:ne gånger om året upplä-
sas å alla predikstolar i staden, samt att Kongl.
brefvet den 7 Nov. 4744 anbefaller dessa författ-
ningars uppläsande å predikstolarne fyra gånger
om året, men deraf följer icke, att författningarnes
gäl:ande kraft upphör, i händelse en sådan uppläs-
ning varder underlåten; ty
a) Sedan en lag en gång blifvit i föreskrifven
ordning stiftad, utfärdad och kungjord, kan denic-
ke upphöra att gälla förr än- den varder i samma
ordning upphäfven;
b) Det förnyade kungörandet sedermera en eller
flera gånger om året hörer icke till lagens väsen-
de, utan till verkställigheten deraf;
-- . -. zr I
ar mm I RR - An ss Bla än Am Pe