Sedan rörelsen något lugna at sig, tog ; Hr Ar-
guelies, det liberala partiets veteran, till ordet,
sägeande: I detta lyckiga ögonblick förgäter
jag 30 år af smärta. I dag år jag mer än nå-
goasin stolt öfver att vara Spanior, och jag
önskar nationen lycka till det storartade skåde-
spel, som här utvecklar sig ivför edra ögon;
må bon följa det efterdöme, som hennes re-
presentanter gifvit henne. (Bifall.) Mine ter-
rar, de äro goda Spanivrer, som på Bergaras
fält, efter sex år af en brodermördande strid,
hvilken blott derföre blifvit så långvarig, eme-
dan man från början ej förstatt hvaraun, ned-
lade vapaen och utan aila viikor omfamnade
bvarandra som brödar; men icke mindre goda
Spaniorer äro de, som under hettan af en lillig
dehatt, göra mer än nedlägga vapnen, som af-
lägga personliga meniogar och fördomar, för
att kunna- vara bröder, så snart de höra de
sköna orden: Fäderne lasud och enighet. Ja,
mine herrar, jag är glad och stolt öfver att
vara Spanior. Vi hafva på ett träffande sätt
vederlagt dem, som i Europa icke ansett oss
värdige friheten och ännu icke megne för dess
åtnjutande., — Deita tal följdes åter af hög-
ljudt bifall, och under den derigenom uppkom-
na rörelsen föreläste Justitieministern lagförsla-
get om fueros, som äfven enhälligt antogs. Et-
ter omröstningen beslöts, att följande dagen
icke hålla någon session, utan fira den genom
en festlig måltid, och församlingen åtskiljdes
under rop af: Lefve nationen! Lefve Alaix,
Arguelles och Olozagalp
Till förklaring af ofvanstående uppträde, tor-
de följande berättelse ur Journal des Debats
tjena. Sedan Kammaren i tva dagar diskuterat
fueros-frågan, önskade slutligen båda partierna,
ait på nagot sätt åstadkomma en förlikning.
Man föranstaltade derföre om aftonen den 6 en:
församling af de inflytelserikaste af håda par-
tiernss ledamöter. De af oppositionen för-
klara:e sig här, efter någon debatt, beredvillige
ett lata det af Hrr Oiozaga, Calatrava och an-
- dra föreslagna amendeme-ntet förfalla, om rege-
ringen deremot samtyckte. att till första punk-
ten i sitt projekt: Äde Baskicka provissernes i
och Navarras fueros bekräftas,, lägga orden:
utan förvärmande af monarkiens konstitutio-
nella enbet., Justitieministern Arrazola gick in
härpå, och i sessionen den 7 återtog också
opposilionen sitt amendement; men ett tillfäl-
ligt yttrande af mini tera, förde Hr Olozaga
på den tankan, att han ville rygga sitt gifaa
löfte och deraf förklaras den häftighet, hvarmed
han, i sessivnens börjen, uppreste sig emot det;
Mm nisteriella förslaget. Snart öfvertyg des han
likväl om sitt misstag genom justitieministerns
och isynnerbet genom general Alaixs tal, och
som dset sistnämnda gjorde ett starkt intryck
på K:mmaren samt drog med sig Hr Oloszaga
sjelf och hela oppositionen, så åstadkoras den
önskade försoningen, och lagen antogs med det
ofvsnämnda tillägge.
TYSKLAND.
I Baden har che eu för inrikes ministeren,
stars ädet N-bessus, belt oväntadt fatt afsked.
Desne minister, b kant såsom statsekonomisk
skrifiställ re, åtnjöt mycket förtroende i landes,
såsom en redlig och rättskaffens man, och den
I
I
I
I
I
der sökte att, så mycket som möjugt, upprätt-
båila det konstitutionelia systemet emo: För-
bunds - försavalingens i Frankfort fordringar.
Anled ingen att ban nu måst lemna sin plats,
skall vara att han ej kunnzt genomdrifva sine
åsigter, i sfseenie på en ny så kallad tryck-
frihois-lag, som, med hibebällande af de fjatt-
rår, diploma:erne i Frankfort ligt på den Tyska
pressar, skulla utarbetas och förelaggas ksm-
rarne. Hr Nebenii asfyång bar väckt stark sen-
såation öfverallt i l.ndet, och ban her fått emot-
taga många och smickrande bevis, att folket
höll henom räkairg för hsns konstitutionelia
sinnelag.
F.ån Berlin becötas, att prins Fredrik af!
Nederi.nd, gift med en sf konungens sf P eus-
sen döt:rar, ämnar nedligga sina emhbheten i H.l-
land, och med sin gemål fi-tts til! Borlin, för
att der stanna qvar. O saken härtill skall vara
I
miss öje med konungens hans faders tllämnadel
giftermål mel grefvinnan SO Itremont, hvilket!
väl saledes kan anses för säkert.
SCH WEITZ.
De främmande makter, som hålla ministrar i!
Schweitz, hafva nu erkänt den genom revolu-!
tionen i Zärich tillkomna nya regeringen der-:
städes såsom federal-styrelse, så att denna hvälf-
ning nu kan anses fulländad.
Det är en bekant sak, att reli gions-fanatism !
varit förnämsta verkande orsaken till den för-!,
ra kan!onal-styrelsens öfverändakast: nde. Peel
ss - ee 21 (I. SS Lilla I — Jef 2 PF I
FN — —
