tron, att ögonblicket var kommet, då alliansen;
emellan England och Franhrike kunde sprängas;
icke så få Engelske statsmän äro verkligen af
den tankan, att denna allizns strider emot Eng-
lands intresse. Nationmal-hat, eller åtminstone!
nationalfåfänga och afundsjuka kommo härtill, j
och begagnade hvarje tillfälle att framställa den:
ringaste misshälligbet och förseelse såsom förrä-
deri emot den vänskap och allians, som äger
rum meilan England och Frankrike. Dat stri-;
diga bandlingssättet i sfseende på den Orien-
taliska politiken låg likaledes för öppen dag;
Frankrike understödjer Mehemed Ali och Eng-
land vill se hans makt inskränkt så mycket
som möjligt; England fordrade utlefvereringen
af den Turkiska flottas, och var till och ined
beredt att för detta ändamål blockera Alexan-
dria, men Frankrike vägrade rent af sin med-
verkan till detta afgörande steg. Alltnog —
England och Frankrike följa, i afseende på E-
gypten, en totalt motsatt politik: hafva fullkom-
ligt stridiga planer. Detta ingaf Ryssland för-
hoppning, att kunna spränga den Engelskt-Fran-
syska alliansen, och Hr von Brunow afskicka-
des för att försöka, om en dylik sprängning
verkligen vore möjlig. Oa England i början
lånade ett ganska villigt öra åt det Ryska ser-
skilda sändebudets förslag; om det gjorde mine
af att finna dessa förslag till hälften antagliga
och åtminstone förtjena diskussion; om man här
och i Paris icke motsade den åsigten, att
en Engelskt-Rysk allians var möjlig och kunde
förestå; om slutligen det ministerialla bladet
Morning Chronicle till hälften visade sig vän-
ligt stämdt för en dylik sakernas vändning; så
synes det, som om man härmed haft för afsigt
att verka på Frankrike, för att göra för denna
makt så klart som möjligt, ett en Engelskt-Rysk
allians icke hörde till de totala omöjlighetern2,
och på detta sätt förmå Frankrike till mera ef-
tergifvenhet. Om man också redan vunnit den-
na afsigt, äro vi icke i stånd att säga; likväl
försäkras bär, att Frankrike verkligen erbjudit
sig att förmå Mehemed Ali till mera moderata
vilkor. Såsom sakerna nu stå, synes således
Hr von Brunows försök blott hafva haft till
följd, att en gång visa huru stark den nödvän-
dighet är, som tvingar Frankrike och England
att handla i förening, då denna nödvändighet
till och med, i trots af stora inre motsägelser i
afseende på den Orientaliska frågan, ej tillät
det gamla förbundet att brytas; och sedan att
gifva England ännu mera inflytande i Orienta-
liska frågan, emedan denna makt, genom bhbotel-;
sen att öfvergifva Frankrike och förbinda sig
med Ryssland, visserligen blir i stånd att för-
må Fransyska regeringen till mycken eftergif-
venhet.,
POLEN.
Ryske thronföljaren har, enligt underrättel-
ser från Berlin, insjuknat på resan till War-
schau i Witepsk, och skulle derifrån atervändaj
till S:t Petersburg.
ORIENTEN.
En skrifvelse från Tenedos, i Smyrnabladet
Echo de VOrient, gör följande beskrifning på
den marketentarestad, som uppkommit på Tro-
janska kusten, genom de Engelska och Franska
flottornas stationerande der:
aJag tillskrifver eder från min träbarack i
den nya staden vid Besika-viken, der det gamla
Alexandria Troas stod. Besika-viken bildar en
redd, der Frankrikes och Englands eskadrar
ligga för ankar, under befäl af amiralerne Stop-
ford och Lalande. Vi äro här ungefär 400 di-
lettanter, som instinkten att göra lycka fört
till denna öde kust, för att här, i grannskapet
af de koaliserade fluttorna, kowma at francs och
guinger i utbyte emot våra varor, vår möds
och våra tjensier. Vår lilla vandrande stad är
delad i tvenae delar, fransyska och engelska
qvarteret, hvardera ungefär 3, mil skiljdt från
hvarandra. Fransyska lägret anlades i närheten
af ett moras, hvars mefitiska ångor redan haft
en ganska skadlig inverkan på invånarne; fros-
sor halva ulbrustit i barackerne, och snart skall
ingen mera undgå det skadliga inflytandet a!
deana förpestade luft. Det engelska lägret lig-
ger i ev sundare trakt, men bar den olägenbe-
ten, att det är aflägsnadt från kusten; derföre
skola vi snart flytta det till ett annat ställe. i
Byarne i nejden skola väl ännu länge minnas
de gäster från vesterlandet, som uppehöllo sig i
deras öde trakter; allt hvad invånarne hafva
att aflåta, såsom fogel, fjäderfä ete., köpes till
höga priser. Ofäcerarne på flottorna veta all-!
deles icke, huru länge de ännu komma att!
stanna qvar här. Jag tror, att man väl blir
nödsakad, att efter 30 å 40 dagars förlopp
segla vidare; ty den härvarande ankarplatsen:
kan icke begagnas af linieskepp under den fula!
årstiden, då de farliga vindarne från söder och!
sydvest blåsa. Politiken må uppställa sina for.
HL A- L oc. Gr —- TÅ oo so Mm OL KK -