tron, att ögonblicket var kommet, då alliansen; emellan England och Franhrike kunde sprängas; icke så få Engelske statsmän äro verkligen af den tankan, att denna allizns strider emot Englands intresse. Nationmal-hat, eller åtminstone! nationalfåfänga och afundsjuka kommo härtill, j och begagnade hvarje tillfälle att framställa den: ringaste misshälligbet och förseelse såsom förräderi emot den vänskap och allians, som äger rum meilan England och Frankrike. Dat stri-; diga bandlingssättet i sfseende på den Orientaliska politiken låg likaledes för öppen dag; Frankrike understödjer Mehemed Ali och England vill se hans makt inskränkt så mycket som möjligt; England fordrade utlefvereringen af den Turkiska flottas, och var till och ined beredt att för detta ändamål blockera Alexandria, men Frankrike vägrade rent af sin medverkan till detta afgörande steg. Alltnog — England och Frankrike följa, i afseende på Egypten, en totalt motsatt politik: hafva fullkomligt stridiga planer. Detta ingaf Ryssland förhoppning, att kunna spränga den Engelskt-Fransyska alliansen, och Hr von Brunow afskickades för att försöka, om en dylik sprängning verkligen vore möjlig. Oa England i början lånade ett ganska villigt öra åt det Ryska serskilda sändebudets förslag; om det gjorde mine af att finna dessa förslag till hälften antagliga och åtminstone förtjena diskussion; om man här och i Paris icke motsade den åsigten, att en Engelskt-Rysk allians var möjlig och kunde förestå; om slutligen det ministerialla bladet Morning Chronicle till hälften visade sig vänligt stämdt för en dylik sakernas vändning; så synes det, som om man härmed haft för afsigt att verka på Frankrike, för att göra för denna makt så klart som möjligt, ett en Engelskt-Rysk allians icke hörde till de totala omöjlighetern2, och på detta sätt förmå Frankrike till mera eftergifvenhet. Om man också redan vunnit denna afsigt, äro vi icke i stånd att säga; likväl försäkras bär, att Frankrike verkligen erbjudit sig att förmå Mehemed Ali till mera moderata vilkor. Såsom sakerna nu stå, synes således Hr von Brunows försök blott hafva haft till följd, att en gång visa huru stark den nödvändighet är, som tvingar Frankrike och England att handla i förening, då denna nödvändighet till och med, i trots af stora inre motsägelser i afseende på den Orientaliska frågan, ej tillät det gamla förbundet att brytas; och sedan att gifva England ännu mera inflytande i Orientaliska frågan, emedan denna makt, genom bhbotel-; sen att öfvergifva Frankrike och förbinda sig med Ryssland, visserligen blir i stånd att förmå Fransyska regeringen till mycken eftergifvenhet., POLEN. Ryske thronföljaren har, enligt underrättelser från Berlin, insjuknat på resan till Warschau i Witepsk, och skulle derifrån atervändaj till S:t Petersburg. ORIENTEN. En skrifvelse från Tenedos, i Smyrnabladet Echo de VOrient, gör följande beskrifning på den marketentarestad, som uppkommit på Trojanska kusten, genom de Engelska och Franska flottornas stationerande der: aJag tillskrifver eder från min träbarack i den nya staden vid Besika-viken, der det gamla Alexandria Troas stod. Besika-viken bildar en redd, der Frankrikes och Englands eskadrar ligga för ankar, under befäl af amiralerne Stopford och Lalande. Vi äro här ungefär 400 dilettanter, som instinkten att göra lycka fört till denna öde kust, för att här, i grannskapet af de koaliserade fluttorna, kowma at francs och guinger i utbyte emot våra varor, vår möds och våra tjensier. Vår lilla vandrande stad är delad i tvenae delar, fransyska och engelska qvarteret, hvardera ungefär 3, mil skiljdt från hvarandra. Fransyska lägret anlades i närheten af ett moras, hvars mefitiska ångor redan haft en ganska skadlig inverkan på invånarne; frossor halva ulbrustit i barackerne, och snart skall ingen mera undgå det skadliga inflytandet a! deana förpestade luft. Det engelska lägret ligger i ev sundare trakt, men bar den olägenbeten, att det är aflägsnadt från kusten; derföre skola vi snart flytta det till ett annat ställe. i Byarne i nejden skola väl ännu länge minnas de gäster från vesterlandet, som uppehöllo sig i deras öde trakter; allt hvad invånarne hafva att aflåta, såsom fogel, fjäderfä ete., köpes till höga priser. Ofäcerarne på flottorna veta all-! deles icke, huru länge de ännu komma att! stanna qvar här. Jag tror, att man väl blir nödsakad, att efter 30 å 40 dagars förlopp segla vidare; ty den härvarande ankarplatsen: kan icke begagnas af linieskepp under den fula! årstiden, då de farliga vindarne från söder och! sydvest blåsa. Politiken må uppställa sina for. HL AL oc. Gr —TÅ oo so Mm OL KK