och hvar öre de blifvit citsatta. Naturligtvis
h:de byggwästaren, förr än arbetet börjades,
studerat ofvannämnde inodell med dertill hö-
rande beskrifoing, och det oförklarligaste i sa-
ken är således, att han der kunde förbise just
hvid hin egentligen sökte, eller på hvad sätt
slussen vid reparationer skulle kunna tömmas.
FATTIGVÅRDSKOMMITTENS BETÄN-
KANDE.
(Forts. från Af 245.)
Reservationer: Mot det bestämda minimun
för tolkbildningen reserverade sig Hr v. Kon-
traktsprosten Astrand i sa motto, att han fann
deiwa för högt, och antog ej mer böra fordras
än cdatt barnen, vid den tid, då deras religiö-
sa uppfostran skall, genom beredningen till de-
ras första nattvardsgång fullkomnas, kunna läsa
försvarligt i bok och Lutberi lilla katekes; med
dess antagna förklaring, utantill. Hr Prosten
ansåg ingen kunna tvingas att inhemta ett kun-
skapsmått öfverstigande hans behof, och an-
märkte, att kommitterades förslag skulle leda
till fattigvårdens synnerliga betungande, eme-
dan många föräldrar, som sakna kunskap att
sjelive meddela sina barn det af kommitteen
fordrade minimum, äfven sakna medel att be-
kosta skolgång. Hr Biskop Heurlin, General-
direktören Livijn, Doktor Anjou och Mijor
Palander instämde i denna reservation. Herr
Grefse Sparre reserverade sig äfven mot kom-
mitterades beslut; i hvad hänseenden är ej sagdt.
Hr Greive v. Hermansson reserverade sig lika-
ledes och föreslog: att barnen böra stå under
föräldravård till 8 å 9 år, samt derefter hållas
i skola och der lära aläsa, skrifva och räkna,
en kort verlds- och naturbeskrifning, utförliga-
re öfver fiderneslandet, dess lagar och alster,
samt ett lämpligt utdrag af dess historia och
samhällsförfattning äfvensom religionen och mo-
raler;, derefter öfverlemnas barnen åt presier-
skopet och ingå seden efter aflagdt prof isam-
hället.
f fråga om småbarnskolor skiljde sig Herr
Grefve Hamilton äfven så tillvida från korm.,
att han ansåg stälerna böra åläggas att inrät-
ta smabarnskolor.
I afseende på frågan om statens bidrag tili
lön for folkskollärare var åter Hr Prosten Å-
strand skiljaktig och ansåg kommunerne sjelfva
böra bekosta sina skolor, bland annat af det
skäl, att aden högre bildningsgrad, hvartill folk-
skolan lkemnar tillfälle, afser icke statens, uten
kommunens fördelx.
2) Om för tidigt och obetänksamt ingångna
giftermål. Friga hade uppstått om ait före-
slå, det irgen borde tillåtas träda i äktenskap,
som j fyllt 25 år, och ingen, som ej ägde an-
nat raedel till bergning än sin arbetskraftp;
men komm. stadnade slutligen vid följande för-
slag: att ingen, som ej fyllt 24 år, må utan
Korgl. dispense ) träda i äktenskap; att äkten-
skap ej utan suckennämnds bifall må tillåtas
meansperson, som saknar laga försvar, är fattig
bjon, eller vanför och derjemte så medeilös, att
han ej utan andras understöd kan sig försörja,
samt att man, genom äktenskapet, ikläder sig
full faderlig försörjningsskyldighet emot de barn,
som förut tillhöra hans bustru — hvilket sed-
nare stadgande föreslås till förekommande af be-
räkningen att gifta sig med en qvinna, hvars
baru njuter fattigunderstöd, för att derigenom
åtkomma detta. )
Ehuru recensionen af betänkandet i sin hel-
het lämpligen bör sparas tiil dess dess afdel-
ningar först blifvit genomgångna, torde det lik-
väl finnas beqvämast att omedelbart till hvarje
afdelning foga den anmärkning, hvartill den gif-
ver speciel anledning. Kommitteens utlåtande
angående barrauppfostran etc. synes lemna en
sådan speciel anledning. )
f) Det är eljest en bekant sak, att de Kongl. dis-
penserna i äktenskapsmål gjort i alla hänseen-
den mer skada en gagn.
Sannolikt en allt för sällsynt händelse iSverige
för att föranleda ett så vigtigt stadgande.
t) Man skall måhända finvända,Zatt dessa anmärk-
ningar lämpligen bort framställas under Kom:s
sammanvaro; men man måste eninra sig, att kom-
mittns sessioner voro slutna — ordföranden vil-
le till och med lägga en persons ansökning att,
på grund af tryckfrihetslagen, få del af protokol-
lerna, på bordet, — att dessa protokoller voro
nakna register, att när dessa ändtligen hunno ju-
steras och blefvo tillgängliga, man deraf blettin-
hemtade antingen snart sagdt ingenting, eller ock
att kommitten redan fattat sitt beslut. — Entid
voro kommittåns beslut gällande blott etills vi-
dare; ofta såg man åberopas reservationer, Som
ej ännu voro tillgängliga, och hvaraf den märk-
ligaste var ordförandens egen generalreservation,
som gafs genast i början af af Komm:s samman:
träden, omtalades ända från början till slutet och
var så otillgängligt stor, att dem endast i utdrag
kunnat få rum bredvid betänkandet,