Såsom ett vilkor för dessa botemedel, antager betänkandet införande af kommunalstyrelser, för hvilkas bildande komimitteen afgifvit ett formligt förslag, som närmast liknar det första i Sutstidningen framställda, d. v. s. antager en svckenueller stadsoch en länsnämnd. Detta förslag öfverhoppa vi tills vidare, såsom en serskild reformfråga, och begifva oss till de egentliga botemedlers första hufvudafdelning: a Åtgärder och medel, som erfordras till främjande af förståndsodling, moralisk och religiös bildning och till undinrödjande af dessas motsalser: oförstånd och okunnighet, osedlighet och ogudaktighet. Denna är delad i tvenne hufvudpunkter, nemligen A) om föräldrars och uppSostrares skyldighbeter, och B) om orsakerna till osedlighet och om de åtgärder, som till motverkaude deraf böra vidtagas., Förra punkten, eller A), är underdelad i två frågor, den om uppfostran och den om förtidiga giftermal. I ordning förekommer alltså nu: aUtlåtande angående barnauppfostran och dermed i samband stående frågor., Betänkandet, förbigående aden underordnade omständigheten eller utbildning af barnens konstfärdighet för vissa lefnadsyrken,, 2) fäster sig blott vid förstandsodlingen och den religiösa bildningen, samt antager, att staten af hvarje samhällsmedlem har rätt att fordra, ej allenast att han är oskadlig för samhället, utan att han äger det nödvändiga kunskapsmåttet för uppfyllande af sina pligter. För att tillvägabringa detta tillstyrkes den föreskrift, att hvarje barn, före beredelsen till första nattvardsgången, må Kfärdigt läsa latinsk och svensk stil innantill, Lutheri lilla katekes med dess antagna förklaring utantill och känna bibliska historien, samt gossebarnen dessutom kunna skrifva och räkna samt känna första grunderna i geografien och fäderneslandets historia. För de fall, då föräldrarne ej kunna besörja undervisningen häri, böra folkskolor inrättas; äfven som kommunen bör besörja uppfostran för fattiga faderoch moderlösa barn, och för sådana barn, hvilkas föräldrar äro oförmögne eller oskicklige att sjelfve uppfostra dem. Allvarsam tillsyn deröfver att föräldrar, som sjelfve undervisa sina barn, verkligen fullgöra denna pligt, bör ock åligga presterskapet och socken-nämnderna. Kan sådant barn icke läsa någorlunda innantill vid nio års ålder, eller befinnes det sedermera icke göra framsteg motsvarande dess ålder, hvilket vid anställande af förhör utrönes, bör sockennämnden fråntaga detsamma föräldrar, målsman, husbonde, handtverksmästare, fabriksidkare, eller hvem det vara må, som har barnet i sitt bröd, eller i sitt arbete elier för det bör ansvara och, så vidt tillgång hos honom finnes, på hans, men eljest på fattigvårdens bekostnad, hålla barnet i skolan, till dess det inhemtat, hvad som blifvit eftersatt. Barn, hvilkas föräldrar eller uppfostrare visa sig, oaktadt erbållen varning, genom deras lefverne oskicklige att uppfostrarekallet rätt vårda, bör likaledes, då sådant blifver vederbörligen styrkt, af sockeneller stadsnämnden fråntagas föräldrarne eller fostraren, och på dens bekostnad, som för barnet har ansvaret, om tillgång hos honom finnes, men i annat fall på fattigvårdens bekostnad uppfostras.n De tär omnämnda skolor anser Kommitteen oundgängligen nödvändiga och föreslår derföre, att i bvarje pastorat, så i stad, som å landet, en elier flera fasta eller ambulatoriska skolor inrättas, efter socknemännens förslag, som af Länsnämnden pröfvas, ?). Byggnad och underhäll af de fasta skolorna, bör bekost:s af kommunen, så vidt den ej är dertill oförmögen. Lärvämnena i skolan böra blifva de ofvan föreslagna, jemte kyrkosång och, för lediga stunder, gymnastiska öfaingar. Serskildt reglemente för skola bör finnas, och presterskapet och sockennämnden vaka öfver dess efterlefnad. Vexelundervisningen bör uppmuntras på det sätt, att staten gratis tillhandabålier de derför erforderliga tsbeller och läroböcker. För lärarens aflöning tillstyrkes, att den bör vara tillräcklig för lärarens bergning med familj och bestämd i årligt anslag, utan terminspengar, samt att staten bör vidkännas en del af sflöningen, och kommunen, der ej annorlunda åsämjes, utgöra sin andel, medelst en afgilt af 6 sk. Bko på hvarie 47 år fyllda person, samt ytterligare