bör vara lika i slla departementer, utan nedsättas i de fattigare, hvarjemte de s. k. kapaciteterna erkännas, d. v. s. att lärde, konsträrer, national-gardesofficerare, pensionerade officerare vid armeer, prokuratorer, notarier, m. m. skulle vara valmän, hvilkas antal, för närvarande 202,603, derigenom komme att ökas till omkring 400,000. Den yttersta venstra sidans kommite, i spetsen för hvilken stå Hrr Lafitte, Dupont de PEure, Arago och Martin, utgi från demokratiska principer, men da den allmänna valrätters införande ännu icke anses möjligt, åtnöja de sig med att fordra dess medgifvande åt hvarje Fransysk borgare, som kan vara nationalgardist, bvarigenom de valberättigades antal skulle stiga till 7 å 8 millioner. Båda programme:na öfverensstämma för öfrigt deri, att hvarje valman bör vara valbar, ochl att hvarje deputerad bör erhålla ett dagtrakta mente af omkring 20 Frances. Journ. des Dedats ogillar dem båda, men glädjer sig deröfver, att valreformens vänner sins emellan äro oense om sättet, och att således icke mycket är af dem att frukta. Spannmålspriserne hafva fallit i 38 departementer och stigit endast i 45. Hr Ponthois skall redan hafva afrest tilll Marseille för att begifva sig till Konstantinopel. SPANIEN. I Madrid hafva Cortes ännu icke företagit frågan om Fueros, emedan de ej kunnat församla sig i tillräckligt antal, för att fatta ett giltigt beslut. Härtill fordras nemligen 122 iedamöter, men 443 är den största mängd, som hittills sammanträdt. De närvarande lära imedlertid vara ense om, att icke antaga hvarken det ena eller det andra af de projekter, deras Kommission förelagt, utan att genomdrifva et: amendement, hvarigenom Fueros tillförsäkras de Baskiske provinserna, med förbehåll af de modifikationer, som konventionen i Bergara antyder. Amnestien, hvarpå man arbetar, tros komma att blifva så allmän som möjligt, och enuast några få alltför mycket hatade namn : : a AA (IS llSllSlnSllnnf ffn rn fn nlnfflnf r r rI IfrnrnrfrfpIr uteslutas, såsom Cabreras, Espannas, biskopens af Leon m. fl. Såsom en ny utmärkelse åt den s. k. segerhertigen (Espartero) bar hens Fru blifvit utnämnd till drottningens statsfru och — eu hittills oerhördt bevis på kongl. nåd! — hela dekretet derom skrifvet med Drottningens egen hand! Och det är de stolte frihetsälskande Spaniorerne, som lägga vigt på en dylik hedersbevisning! Cabrera lärer hafva dragit sig tillbaka från Tarragona, förskräckt af Esparteros annalkande. I Guipuzcoa har presten Zabalos band upplöst sig, hos de Christinska auktoriteterna i Bergara, 30 soldater flytt till Frankrike och de öfrige skingrats i skogarna. Angående Don Carlos berättar franska tidningen le Temps, att han hvarje deg skickar till Paris en begäran, att bli försatt i frihet, men hvarpå men ej ger honom något svar, emedan man sannolikt vill dröja dermed, til dess frågan om fueros är afsjord och lugnet I fuilkormligt återställdt i Spanien. Alla de rätt-iI trogne legitimisier, som uppvaktat honom, ha ; genom hans åsyn och personlighet bilfvit heiti, och håilet tagna ur sin illusion. Prinsens båll-lä ning, sätt att vara, hans anletsdrag och de be-d grepp man mäste göra sig om hans förståndse gålvor, skola vara under all tänkbar väntan. Han talar ganska litet, och hvad man än må fråga honom, svarar han endast: cc bienne — ty så uttalir han orden cest bien —, och använder denna fras på allt, antingen man frigar efter hans helsa eller talar om Marotos förräderi. Sjalfve erkebiskopen fick intet ord mer till sver, ehuru han gaf honom titeln: majestät. Den ende verklige mannen vid hofvet är prinsessan af Beira; hennes anletsdreg bära ännu spår af utmärkt skönhet; om hon än saknar grazie, saknar hon likväl ieke värdighet och lättbet i umgänget. När man), säger tidnin-, gen, ser Don Carlos, när ran erinrar sig de: lod, som gjutits af en sådan menniska och för en sådan menaniskas skull, så faller man verk-), ligt i förundran och förtryteise. Men, säger man, det var ej för denna mans skull, som städer uppbrändes, provinser förhärjades och en stor ration under fem års tid lemnades till pris för alla ett inbördes krigs fasor; icke prinsen, utan principen, som han föreställer, icke konungen, utan konungavärdigheten, legitimiteten med ett ord var det, som måste försvaras med mord, brand och plundring! — Detta är verkligen tillräkligt att göra legitimiteten förhatlig). G S Mo DD mr Brad FURU ATEA AISA Ang EN SUN ta REN NNR AN AN ——-—— —Å .X.X .X. n.c.!ncmwonnmw-— q st AMA MVM IA AA me m—AA AA TYSKLAND. Erkebiskopen Dunin, som rymde från BerTin. tor väcsren till sitt et:ft Posen, dit han