de etc. cte. till trycket beifordradt på begäran af sedermera till Götha kanat direction invalda ledamöt r)--Bemälte anförande, ehuru att anse som ett protokoills utdrag, innefattar dock egentligen Hr Bernhard Rosenblads handling och förhållande inom kanal Bolaget till Commercerådet Santesson, hvadan han ock funnit anledning, att antingen till öfrige direktionens ledamöters fredande, eller till egen fromms, sjelf framträda som auctor och författare. Detta förhållande är ock det enda veckra, dena enda moraliska sida som företer sig i Hr kammarherren Rosenblads omsorgsfulla bemödande att tillallmänhetens kunskap så sorgfälligt utsprida (:kring-bära:) förhå:landerne mellan enskild man och ett Bolag. Skulle Hr Rosenblads afsigt vara att derigen.m ensamj få skörda den frukt som fal:er af detta träd), så är hans lott ingalunda afundsvärd; ty det är gemenligen en bitter skörd som tadelsjukan och skadelystnaden alstrar. Men skulle, d t oagtadt, Herr Kammarherrn likväl för momenten kusna finna någon njutning af de insinuerade svåra beskyllningar som han under sårande uttryck och oblida omdömen, till sin vederpasts comprometterande och förfördelande framstäldt, så må han med consorter gerna vara i ostörd besittning af de vedermålen som skadlystnaden förr eller sednare ofelbart skall medföra. Att här framträda till Commercerådet Santessons försvar är ingalunda afsigten; authentika handlingar tala noggrant i sådant fall; men motiverne för Here Kammarherrns publicistiska åtgärd framstå icke dess mindre i sin fulla dager. Det är ock på sådan grund som man egentligen kommer att hålla sig till aktorn och publicisten Hr Bernhard Rosenblad. Uti anförende till Protokollet af den 435 Juli 1839, der Hr Kammarhern tiltror sig rättighet att tyda och bedöma kanalbolsgets direktions ledamöters förhållande i sin helhet, som ock hvart och ens af dess medlemmars sä:skildta åtgärder, anmärker HrRosenblad (vide pag. 3) att, det stora (2) ombyte, som under tiden ägt rum biand hela den deten af direktionens personal, varit föranledt deraf, att viikoret för fortfarande förtroende hos bolaget, varit öfverensstämmelse med Kommercerådet Santesson i afsijter och förslajer; under detta förhållande torde det finnas åtminstone ursägtligt, att de direktionens ledamöter, sm bolaget ditkallat, i dessa bevis af bolagets förtroende, trott sty finna en ledniny för deras eget. Det är med denna skrufvade ordställning, som Hr Kammarherrn söker att nedsätta alla öfriga direktionens ledamöter till blinda verktyg af Kommerserådet Santessons absoluta vilja, utan urskilning, utan omdöme och utan sjetfständighet; men det inga värde Herr Kammarherrns rodomontader äga, torde vara nog för att freda direktionens 1edamiöter från så ohemula tillvitelser, och detär således föga värdt att i detta fall hedra Hr Kammarherrns omdömen med någon tillrättavisning. Deremot måste vi lemna honom det vitso d, att hvad han anför (vide pag. 4) från och! med orden: asåsom ordförande ä de hana -I till och med aen utländsk Verkmästare -, sål innefattar samma en så klar och öfvertygande framj ställning om oformligheten i organisationen af Bo-: lagets styrande personal, att meningarne derom ej: ens tunna vara delade; men sedermera då Hr Rosenblad föga aktar att åter gå löst på Direktionens( ledamöter, sålunda nemligen (vid slutet af pag. 1:1 aMåhända kunde de af BEolajet valda Dircktörer!! under detta förhållande äga en qgillij anledning! att så länje icke för:skrifternas obestridiija inne I! håll frånträdd:s, ans? den man bäst kunna tyda dem, som både föreslagit dem och i förtrocndels till hvars åsigter och förmåga Bolaget antugivl dem,; så torde det vara behöfligt underrätta Hrl!l Rosenblad, att han i egenskap al Bankens ombud i Direktionen, ingalunda blifvit vald till väktarell öfver Direktionens ledamöters å!gärder, än mindrelt att suppositionsvis söka tyda anledningarne till de-t ras handlingssätt; en missaktning, sem endastlr skulle kunna medföra ena retroaktiv verkan, omid der förtjenade något afseende. 1 Sedan Hr Bernh. Rosenblad sålunda tilltygat sinal4 medarbetare i Direktionen, så öfvergår han till si r egentliga syftemål, eller att i form af anklagelse l! akt, så vidt i dess förmåza står nedsätta och för-s tyda KommersRådet Santessons åtgärder och hand-3 r t lingssätt under innehafvande befattningar vid Götba kanal och Motala mekaniska Verkstad. Att derom vidare orda torde vara obebötligt, dåjt allmänheten, medelst tryck, fått tillgång af så väll omförmälda anförande eller rättare anklagelse-akt,? som KommersRådet Santessons i svar de:äå afgifnalt förklaring; men hvad som imedlertid torde förtje-ls na ett fästa allmänhetens eller åtminstone hvarjel4 granskares synnerliga uppmärksamhet, är He Roh senblads hotelse sf målets juridiska behandling el-d ler anställande af laglig aktion mot KommersRådet Santesson, i afseende på hans fö hållande inomlr Bolaget; var då Kammarherren B. Rosenblad hansid rätta målsman? eller ägde khan ens fog att, utan!b Bolagets hörande, huruvida någon laglig åtgärd afls dem äskades för indrifvandet af penningar, demle han erbjudit sig med görligaste första inbetala, och IR hvarför han imedlertid erbjudit säkerhet eller varn då Hr Rosenblad befullmäktigad som Bolagets fi-li skal eller allmänna åklazare? eller ägde ej Bolagsmännen rättighet att vid den Bolagsstämma, som. var utställd att kort derefter hållas i Stockholm,l fästa det afseende, de för godt funno, i afseende på KommersRådet Santessons förhållande till Bolaget, och med anledning deraf vidtaga sådsna mått och steg, som de skulle kunna för godt finna? )Nemligen Kapiten Reutersvärd och Borgmästare Sandahl i Wadstena. Denna uppgift äger i så måtto sin riktighet, att Kapiten Reutersvärd såsom nära anforvandt till Öfverste Lagerbeim, fannt sig föranlåten yrka tryckningen af omförmälte protokoll, bvilket ock af Herrar Rosenblad och Lagerheim på det kraftigaste understöddes och slutligen af direktionens öfriga ledamöter ) n maAdauafs oo 4 oo To tan Af Ur MALLA