de etc. cte. till trycket beifordradt på begäran af
sedermera till Götha kanat direction invalda le-
damöt r)- ---
Bemälte anförande, ehuru att anse som ett pro-
tokoills utdrag, innefattar dock egentligen Hr Bern-
hard Rosenblads handling och förhållande inom
kanal Bolaget till Commercerådet Santesson, hva-
dan han ock funnit anledning, att antingen till
öfrige direktionens ledamöters fredande, eller till
egen fromms, sjelf framträda som auctor och för-
fattare. Detta förhållande är ock det enda vec-
kra, dena enda moraliska sida som företer sig i Hr
kammarherren Rosenblads omsorgsfulla bemödan-
de att tillallmänhetens kunskap så sorgfälligt ut-
sprida (:kring-bära:) förhå:landerne mellan enskild
man och ett Bolag. Skulle Hr Rosenblads afsigt
vara att derigen.m ensamj få skörda den frukt
som fal:er af detta träd), så är hans lott ingalunda
afundsvärd; ty det är gemenligen en bitter skörd
som tadelsjukan och skadelystnaden alstrar. Men
skulle, d t oagtadt, Herr Kammarherrn likväl för
momenten kusna finna någon njutning af de insi-
nuerade svåra beskyllningar som han under såran-
de uttryck och oblida omdömen, till sin vederpasts
comprometterande och förfördelande framstäldt, så
må han med consorter gerna vara i ostörd besitt-
ning af de vedermålen som skadlystnaden förr el-
ler sednare ofelbart skall medföra.
Att här framträda till Commercerådet Santes-
sons försvar är ingalunda afsigten; authentika hand-
lingar tala noggrant i sådant fall; men motiverne
för Here Kammarherrns publicistiska åtgärd fram-
stå icke dess mindre i sin fulla dager. Det är
ock på sådan grund som man egentligen kommer
att hålla sig till aktorn och publicisten Hr Bern-
hard Rosenblad.
Uti anförende till Protokollet af den 435 Juli 1839,
der Hr Kammarhern tiltror sig rättighet att tyda
och bedöma kanalbolsgets direktions ledamöters
förhållande i sin helhet, som ock hvart och ens af
dess medlemmars sä:skildta åtgärder, anmärker
HrRosenblad (vide pag. 3) att, det stora (2) omby-
te, som under tiden ägt rum biand hela den deten
af direktionens personal, varit föranledt deraf, att
viikoret för fortfarande förtroende hos bolaget, va-
rit öfverensstämmelse med Kommercerådet Santes-
son i afsijter och förslajer; under detta förhållan-
de torde det finnas åtminstone ursägtligt, att de
direktionens ledamöter, sm bolaget ditkallat, i
dessa bevis af bolagets förtroende, trott sty finna
en ledniny för deras eget.
Det är med denna skrufvade ordställning, som
Hr Kammarherrn söker att nedsätta alla öfriga
direktionens ledamöter till blinda verktyg af Kom-
merserådet Santessons absoluta vilja, utan urskil-
ning, utan omdöme och utan sjetfständighet; men
det inga värde Herr Kammarherrns rodomontader
äga, torde vara nog för att freda direktionens 1e-
damiöter från så ohemula tillvitelser, och detär
således föga värdt att i detta fall hedra Hr Kam-
marherrns omdömen med någon tillrättavis-
ning. Deremot måste vi lemna honom det
vitso d, att hvad han anför (vide pag. 4) från och!
med orden: asåsom ordförande ä de hana - - -I
till och med aen utländsk Verkmästare - - -, sål
innefattar samma en så klar och öfvertygande fram- j
ställning om oformligheten i organisationen af Bo-:
lagets styrande personal, att meningarne derom ej:
ens tunna vara delade; men sedermera då Hr Ro-
senblad föga aktar att åter gå löst på Direktionens(
ledamöter, sålunda nemligen (vid slutet af pag. 1:1
aMåhända kunde de af BEolajet valda Dircktörer!!
under detta förhållande äga en qgillij anledning!
att så länje icke för:skrifternas obestridiija inne I!
håll frånträdd:s, ans? den man bäst kunna tyda
dem, som både föreslagit dem och i förtrocndels
till hvars åsigter och förmåga Bolaget antugivl
dem,; så torde det vara behöfligt underrätta Hrl!l
Rosenblad, att han i egenskap al Bankens ombud
i Direktionen, ingalunda blifvit vald till väktarell
öfver Direktionens ledamöters å!gärder, än mindrelt
att suppositionsvis söka tyda anledningarne till de-t
ras handlingssätt; en missaktning, sem endastlr
skulle kunna medföra ena retroaktiv verkan, omid
der förtjenade något afseende. 1
Sedan Hr Bernh. Rosenblad sålunda tilltygat sinal4
medarbetare i Direktionen, så öfvergår han till si r
egentliga syftemål, eller att i form af anklagelse l!
akt, så vidt i dess förmåza står nedsätta och för-s
tyda KommersRådet Santessons åtgärder och hand-3
r
t
lingssätt under innehafvande befattningar vid Gö-
tba kanal och Motala mekaniska Verkstad.
Att derom vidare orda torde vara obebötligt, dåjt
allmänheten, medelst tryck, fått tillgång af så väll
omförmälda anförande eller rättare anklagelse-akt,?
som KommersRådet Santessons i svar de:äå afgifnalt
förklaring; men hvad som imedlertid torde förtje-ls
na ett fästa allmänhetens eller åtminstone hvarjel4
granskares synnerliga uppmärksamhet, är He Ro- h
senblads hotelse sf målets juridiska behandling el-d
ler anställande af laglig aktion mot KommersRådet
Santesson, i afseende på hans fö hållande inomlr
Bolaget; var då Kammarherren B. Rosenblad hansid
rätta målsman? eller ägde khan ens fog att, utan!b
Bolagets hörande, huruvida någon laglig åtgärd afls
dem äskades för indrifvandet af penningar, demle
han erbjudit sig med görligaste första inbetala, och IR
hvarför han imedlertid erbjudit säkerhet eller varn
då Hr Rosenblad befullmäktigad som Bolagets fi-li
skal eller allmänna åklazare? eller ägde ej Bolags-
männen rättighet att vid den Bolagsstämma, som.
var utställd att kort derefter hållas i Stockholm,l
fästa det afseende, de för godt funno, i afseende
på KommersRådet Santessons förhållande till Bo-
laget, och med anledning deraf vidtaga sådsna mått
och steg, som de skulle kunna för godt finna?
)Nemligen Kapiten Reutersvärd och Borgmästa-
re Sandahl i Wadstena. Denna uppgift äger i
så måtto sin riktighet, att Kapiten Reutersvärd
såsom nära anforvandt till Öfverste Lagerbeim,
fannt sig föranlåten yrka tryckningen af omför-
mälte protokoll, bvilket ock af Herrar Rosenblad
och Lagerheim på det kraftigaste understöddes
och slutligen af direktionens öfriga ledamöter )
n
maAdauafs oo 4 oo To tan Af Ur MALLA