HIDKSKICDaI, Halva UVCKRIaRliasan YvYadilt älltior KaDnDD-
bar bekanta för nationen.
aGår man vidare till ledamöterne i den egent-
liga konseljen, hvad har man der väl att vänta för
beredandet af en bättre sakernas ordning?
H. E Hr Grefve Rosenblad går på nittiotalet
och har en bräcklig ålderdom, och äfven om han
skulle ännu besitta förmåga att bedöma en hop eko-
nomiska frågor, så är han ju notoriskt en afgjord
motståndare till alla anyheter. H
H. E. Hr Friberre Stjerneld är uppfostrad i
hofven och kabinetterna. Han må kunna repre-
septera i diplomatiens salonger och äfven, med
biträde af en utmärkt och arbetsam byråchef, fyllaj
sin plats i Konungens kabinett, ja till och med
vara engelskt liberal i sina grundsatser samt såle-
des önska en och annan af de ifrågavarande re-
formerna — men icke är det kändt, att han hvar-
ken genom erfarenhet eller studier förvärfvat sig
de flera speciella insigter, som erfordras, för att
anordna om ett lands lagstiftning, eller att han
äger den kraft och det snillets öfverlågsenbet, som
till em del kan ersätta nämnde brister.
H. E. Hr Grefve Adelsvärd upphöjdes, om vi ej
bedra oss, från ryttmästare vid gardet till häst och
bofman till president i Statskontoret och derefter
på taburetten; om bans verksamhet inom konseljen
har ingerting annat försports, än att han skall vara
stilla och lugn till lynnet, hafva ett någorlunda re-
digt hufvud och godt minne samt i vissa frågor re-
serverat sig mot impopulära åtgärder; men prof på
någon egen sjelfständig tanka har han, ioss veter-
ligen, aldrig företett, således än mindre något be-
vis på statsmannaegenskaper.
Hr Frih. Gustaf Fredric Akerhjelm, också här-
stammande från lifgardet sill häst, har varit med
om mycket, det är sanmt. Han ansågs en tid höra
till oppositionen, men försonades med teaterdirek-
törsplatsen, den han, i ästetiskt hänseende, besörjde
ganska försvarligt, hvarvid Hr Frih. dock bade tiil-
fälle att erhålla goda råd af sin numera aflidna,
lika älskvärda som bildade Fru. Hr Friherren steg
sedan till generaltulldirektör och chef för fångsty-
relsen och, till följd af hans omisskänneliga nit,
gick och gällde han till en början för en man af
dugligbet; men illusionen skingrades snart för den,
som fick tillfälle något närmare betrakta honom
och i synnerhet läsa de opera, som ursprunligen
härledde sig från bangs eget hufvud och hans egen
penna. Man fann då (vi neka ej för egen del utan
en viss förvåning: nästan idel förvirring och förbi-
string i både tankar ech språk. — Imedlertid var
Hr Frih. Å. rik på projekter: han svängde sig med
citationer i likt och olikt från en hop utländskal
författare, han passerade för filantrop och en smula
liberal, men tillika för ytterst medyörlig och blef!
derföre statsråd före sista riksdag, sedan hvilken
tid Hr Friherren varit inför opinionen specielt ina-
vecklad uti en mängd de mest olyckliga och grund-
lagsvidriga åtgärder, t.ex. den Crusenstolpeska ak-
tionen, Trollhätteaffären m. fl.
Er Friherre v. Schulzenheim utgör i så måtto!
ett slags undantag från pluraliteten af sina koile-!
ger, att han i ypgre åren erbållit ett visst målt!.
klassisk bildning; han är äfven mycket skrupulös
och noga om formerna; mon bans bana såsom hof-
kansler visar, det han sällan eller aldrig kunnat
höja sig till ett sjelfständigt motstånd, och hans
bana såsom riksdagsman företer icke några prof på
insigt i mera invecklade administrationsfrågor, enär
Frih. v. S., ehuru såsom bhbofkansler ett slags fö-
redragande af regeringens propositioner, likväl sål-
len eller aldrig var i tillfälle att i debatterne der-
öfver meddela nödiga upplysningar. t
Er Grefve Hård, helt oförmodadt från titule-:
rad häradshöfding utan tjenst, t. f. landsböfding
ch derefter nämnd till justitieråd vid några och
50 års ålder, var i Högsta Domstolen ansedd så-
som en rattrådig domare: han är äfven något bel-
Jetrist och talar ledigt fransyska, hvilket väl i sin
måo bidrog att kalla honom till taburetten; men
van är aristokratisk-prohibitif till sina grundsatser, !
tar hvearken visat sig vara vetenskapligt bildad
urist, ej eller sysselsatt sig med den adminisira-
iva lagstiftningen förr, än ban för några år sedan
ika oförmodadt kallades i rådet, hvarest, som man
vet, sedan den tiden egentligen irgenting annatänjih
. k. kuranta mål förekommit. b
Hr Friherre Gyllenhaals egenskaper äro akän-.
lan. Han lärer varit en galant Ryttmästare, min-
Ire rassande såsom Regements-Chef, en rask och
illtagsen Landshöfding. Men cn helt annan sak
ir att vora stateman eller duza till lagstiftare och
idministratör i högre mening. Br Friherre Gyl-
-nhaal torde dessutom sakna till och med de för-
;eredands studier och det allvar i karakteren, som,
hvilket fall som helst, äro nödvändiga för ati del-
aga i bedömandet af vidsträcktare lagstiftningsfrå-
or. Han måste sålunda ovilkorligen, i händelse
vlika frågor skulle komma under öfvervägande,
lifva ett echo af någon annans vilja.
aDen sednsst eller helt nyligen utnämnde leda-
roten af konseljen Friherre Lajerbjelke har man
isserligen sett lofordas för sin förvaltning af be-
ilhafvande Amiralsembetet, och vi tro äfven, att
an har sin egen tanka, likasom han i klart huf-
ud och skarpsinnighet troligen står framföre öf-
ige Hrr Statsråder — men han är af upplostran
ch vana tillgifven aristokratiska grundsatser, åt-
vinstone ingen vän af det slags framskridande.
om åt folket skulla bereda en siörre frihet och
ver inflytande på det allmänna sambhällstillståndet.
Af konseljens ledamöter återstå nu endast de
ada kanslererna. Om Hr Justitiekanslern Ner-
ans offentliga grundsatser och förderfligheten af
ans inflytande i rådslag angående regeringsären-
en, kan allmänna tänkesättet anses vara temligen
deladt. Vi betvifle, att det i väsendtlig månrub-
ats deraf, att Hr Nerman på sednare tider hållit
g något tillbaka och att han, af anledningar som
ke egentligen tillhöra offentligheten, jägtar den
dan inför allmänna opinionen objelpligt förlora-
Pt. f. Polismästaren Hultberg med förklaringar
ch åtal, som neml. aldrig bifvit afgjorde. Det
tft må hvulkaet aktaratet i de af Hr Nerman di.