HIDKSKICDaI, Halva UVCKRIaRliasan YvYadilt älltior KaDnDDbar bekanta för nationen. aGår man vidare till ledamöterne i den egentliga konseljen, hvad har man der väl att vänta för beredandet af en bättre sakernas ordning? H. E Hr Grefve Rosenblad går på nittiotalet och har en bräcklig ålderdom, och äfven om han skulle ännu besitta förmåga att bedöma en hop ekonomiska frågor, så är han ju notoriskt en afgjord motståndare till alla anyheter. H H. E. Hr Friberre Stjerneld är uppfostrad i hofven och kabinetterna. Han må kunna represeptera i diplomatiens salonger och äfven, med biträde af en utmärkt och arbetsam byråchef, fyllaj sin plats i Konungens kabinett, ja till och med vara engelskt liberal i sina grundsatser samt således önska en och annan af de ifrågavarande reformerna — men icke är det kändt, att han hvarken genom erfarenhet eller studier förvärfvat sig de flera speciella insigter, som erfordras, för att anordna om ett lands lagstiftning, eller att han äger den kraft och det snillets öfverlågsenbet, som till em del kan ersätta nämnde brister. H. E. Hr Grefve Adelsvärd upphöjdes, om vi ej bedra oss, från ryttmästare vid gardet till häst och bofman till president i Statskontoret och derefter på taburetten; om bans verksamhet inom konseljen har ingerting annat försports, än att han skall vara stilla och lugn till lynnet, hafva ett någorlunda redigt hufvud och godt minne samt i vissa frågor reserverat sig mot impopulära åtgärder; men prof på någon egen sjelfständig tanka har han, ioss veterligen, aldrig företett, således än mindre något bevis på statsmannaegenskaper. Hr Frih. Gustaf Fredric Akerhjelm, också härstammande från lifgardet sill häst, har varit med om mycket, det är sanmt. Han ansågs en tid höra till oppositionen, men försonades med teaterdirektörsplatsen, den han, i ästetiskt hänseende, besörjde ganska försvarligt, hvarvid Hr Frih. dock bade tiilfälle att erhålla goda råd af sin numera aflidna, lika älskvärda som bildade Fru. Hr Friherren steg sedan till generaltulldirektör och chef för fångstyrelsen och, till följd af hans omisskänneliga nit, gick och gällde han till en början för en man af dugligbet; men illusionen skingrades snart för den, som fick tillfälle något närmare betrakta honom och i synnerhet läsa de opera, som ursprunligen härledde sig från bangs eget hufvud och hans egen penna. Man fann då (vi neka ej för egen del utan en viss förvåning: nästan idel förvirring och förbistring i både tankar ech språk. — Imedlertid var Hr Frih. Å. rik på projekter: han svängde sig med citationer i likt och olikt från en hop utländskal författare, han passerade för filantrop och en smula liberal, men tillika för ytterst medyörlig och blef! derföre statsråd före sista riksdag, sedan hvilken tid Hr Friherren varit inför opinionen specielt inavecklad uti en mängd de mest olyckliga och grundlagsvidriga åtgärder, t.ex. den Crusenstolpeska aktionen, Trollhätteaffären m. fl. Er Friherre v. Schulzenheim utgör i så måtto! ett slags undantag från pluraliteten af sina koile-! ger, att han i ypgre åren erbållit ett visst målt!. klassisk bildning; han är äfven mycket skrupulös och noga om formerna; mon bans bana såsom hofkansler visar, det han sällan eller aldrig kunnat höja sig till ett sjelfständigt motstånd, och hans bana såsom riksdagsman företer icke några prof på insigt i mera invecklade administrationsfrågor, enär Frih. v. S., ehuru såsom bhbofkansler ett slags föredragande af regeringens propositioner, likväl sållen eller aldrig var i tillfälle att i debatterne deröfver meddela nödiga upplysningar. t Er Grefve Hård, helt oförmodadt från titule-: rad häradshöfding utan tjenst, t. f. landsböfding ch derefter nämnd till justitieråd vid några och 50 års ålder, var i Högsta Domstolen ansedd såsom en rattrådig domare: han är äfven något belJetrist och talar ledigt fransyska, hvilket väl i sin måo bidrog att kalla honom till taburetten; men van är aristokratisk-prohibitif till sina grundsatser, ! tar hvearken visat sig vara vetenskapligt bildad urist, ej eller sysselsatt sig med den adminisiraiva lagstiftningen förr, än ban för några år sedan ika oförmodadt kallades i rådet, hvarest, som man vet, sedan den tiden egentligen irgenting annatänjih . k. kuranta mål förekommit. b Hr Friherre Gyllenhaals egenskaper äro akän-. lan. Han lärer varit en galant Ryttmästare, minIre rassande såsom Regements-Chef, en rask och illtagsen Landshöfding. Men cn helt annan sak ir att vora stateman eller duza till lagstiftare och idministratör i högre mening. Br Friherre Gyl-nhaal torde dessutom sakna till och med de för;eredands studier och det allvar i karakteren, som, hvilket fall som helst, äro nödvändiga för ati delaga i bedömandet af vidsträcktare lagstiftningsfråor. Han måste sålunda ovilkorligen, i händelse vlika frågor skulle komma under öfvervägande, lifva ett echo af någon annans vilja. aDen sednsst eller helt nyligen utnämnde ledaroten af konseljen Friherre Lajerbjelke har man isserligen sett lofordas för sin förvaltning af beilhafvande Amiralsembetet, och vi tro äfven, att an har sin egen tanka, likasom han i klart hufud och skarpsinnighet troligen står framföre öfige Hrr Statsråder — men han är af upplostran ch vana tillgifven aristokratiska grundsatser, åtvinstone ingen vän af det slags framskridande. om åt folket skulla bereda en siörre frihet och ver inflytande på det allmänna sambhällstillståndet. Af konseljens ledamöter återstå nu endast de ada kanslererna. Om Hr Justitiekanslern Nerans offentliga grundsatser och förderfligheten af ans inflytande i rådslag angående regeringsärenen, kan allmänna tänkesättet anses vara temligen deladt. Vi betvifle, att det i väsendtlig månrubats deraf, att Hr Nerman på sednare tider hållit g något tillbaka och att han, af anledningar som ke egentligen tillhöra offentligheten, jägtar den dan inför allmänna opinionen objelpligt förloraPt. f. Polismästaren Hultberg med förklaringar ch åtal, som neml. aldrig bifvit afgjorde. Det tft må hvulkaet aktaratet i de af Hr Nerman di.