ICHUUCt ) tj AaM IfUViSstad Cv55sa då Ydl SUUP Mall, MV
dermed under en längre tids förlopp sig eaflåt-
ligen befattat. — Hvad den första af de felan-
de kurskaperna beträffar eller praktisk mathematik,
så tro vi unsefår samma quantitet deraf meddelas
vid rikets gymnasier, som bäde i elementarskolan
och den vid Barnänzen. Skulle åter Förf. önska
denaa vyetenskap ännu längre drifyen, så går han
häruti förvida, då han ej stadnar vid det elemen-
tära, och gör sjelf samma fel, hvarför han beskyl-
ler d2 gamla skolorna i afseende på theologien.
Naturhistorien läses vid de gamla läroverken, tiil
fulit samma etendue som vid de omnämnde båra nya,
derden hvarken nu eller framdeles lärer komma till
någon lysande punkt i följd af dess vidunderliga
förening med ämnen, som med den alls icke sam-
manhänga. Vile man i nederskolorna med geo-
grafin förena läsningen af någon passande natur-
beskrifning ech vid gymnasierna arrangera om en
enkom, med full lön försedd lektorsbefattning i
naturvetenskaperna, så skulle detta studium snart
nog der lemna ganska vackra resultater. En sådan
lektion kunde ock vid hvarie gymnasium erhållas,
utan någon ökad utgift, ifall man ville förena de
båda närslägtade philosophiska och theologiska kun-
skaperae under en spira, då den philosoghiska 10-
nen sålunda finge användas till den nya lektorns
aflöning. !) Härigenom kunde man bereda sig
verkliga naturhistorici til lärare i dessa för allmän
bildning allt mer och mer nödiga ämnen.
Om de moderna språken har varit så mycket ta-
ladt, i detta afseende så många beskyllningar ut-
kastade mot de gamla skolorna, att man kan anse
deras bristande läsning såsom det egentliga hufvud-
gravamen mot dessa undervisningsverk. Men vi
vädja till erfarne, opartiske män, de der haft både
vilja och förmåga att jemföra den undervisning,
som nu härutinnan meddelas, med den som inhem-
tide; för mer än 20 år sedan, om detta tadel i det:
hela är rättvist. I Nederskolorna lärdes då aldrig
moderna språk, utom vid Apologistklassen, och vid
Gymneaierne lemnades en undervisning sällan hö-
gre än denu som nu meddelas i Nederskolorna. Hu-
ru förhållandet i detta fall till sin fördel blifvit
förändradt, känner hvar och en, som vill känna det,
och som verkligen tager kunskap om de äldre un-
dervisningsverken. Att ännu mycket återstär att
önska, ligger ej så mycket i sjelfva institutionens
fel, som icke fastmer i det allmänna, att moderna
språkbildningen i Sverige ej ännu hunnit den ut-;
veckling, som danandet af skickliga lärare erfor-
diar. Detta kan ej hjelpas genom förstörande !)
af de gamla skolorna; saken blott förvärras. Ty lä-
rare växa icke på träd. Derföre skulle man ock
stå der efter den stela reformationen likt jätten,
som ej kunde lyfta armarne; man hade väl skolor
efter den nya meihoden, men iärarne, som borde
gifva dem lifvet, tillhörde den gamla. Det blefve
den sanna B.byloniska förbistriogen !).
Vi hafva nu genomgått förf:s anmärkningar om
läroärmnnena i de gamla undervisningsve ken och
funnil af hvad hatt de oftast varit. Och dessa lä-
reverk, som, om ock med partiella brister, likväl i!
det hela ändamåäå senligt meddela de för bildningen;
nödvändiga kunskaper, kallar förf. onyttija för den
verlå och dn tro, vari Skaparen satt oss, säger,
at deras lärjungar i framtiden måste bli embets-
min, för att åtminstone icke svälta ihjel, sedan de
kosta! sina föräldrar vida mer, än som beböfts till
förlag att slå sig väl ut i någon näring, om de
bara i skolan fått lära hvad dertill tjenat. Vi
fråga nu: hvad är det vi icke få lära? Icke är det
de 3 ämnena, Mathematik, Naturhistoria och Lef-
vande språk, ty vi hafva visat, dels huru ogrundad,
Fels buru orättvis förf:s beskyllning bärutinnan är.
Ar der sålunda blott detta joller om agronomi, na-
vigationslära, byggnadskonst ce. som fattas, och
hvilket förf. vidunderligt nog införer bland sina
urderiissingsämnen, sedan han sjelf varit nära nog
fårdiz 2tt utesluta de moderna språken, sisom o-
behöfliga efter Boktryckarekonstens allt mer och
mer växande framsteg. Hvad vill agronomi, navi-:
gationslära och byggnadskonst säga i Nederskolor-
na !)? Endera är det ett löst prat eller rättare
charlataneri, eller ock tillhöra dessa ämnen, till
och med mera än theclogien, den speciella under-
visningen vid högre läroverk eller tillämpnings3ko-
lor.
Förf. öfvergår från läroämnena til! sättet för de-
res meddelande. Var han rättvis i förra afdelnin-
gen, så är han det ännu mera i denna. Vi kunna
dock här vara kortare, efter orättvisan faller lätta-
1e i dagen. Han kallar lärjungarne efter gamla;
11) Påstås ingenstädes; men välatt de icke kunna.
12) Något annat än dylika hugskott är likväl en
hel generations verkliga och obestridliga behofi
ett helt land.
13) Denna erfarenhet om skolor och gymnasier
har allmänheten inhemtat åtminstone ett tredje-
dels sekel. Och hvad beträffar, att på allt upp-
tänkligt sätt hafva retat allmänhe:en, så har så-
dant hvarken skett, eller behöft ske, der sakerna
tala för sig sjelf, allenast de osminkade få fram-
ställa sig.
11) Här har insändaren, sig ovetande råkat ie
på en farlig bana, emedan äfven han vill reforme-
ra gymnasium, och antingen utesluta eller högeli-
gen inskränka theologien vid dessa läroverk.
15) Icke genom förstörande, hvilket ingen menni-
ska kan åstunda, men väl genom förbättrande,
såsom insändaren här sjelf tyckes bifalla.
16) Finnes då någon här i landet, som vill inrätta
skolor efter förbättradt läsesätt, utan att ega der-
till skickliga lärare? Ett nödtvång kan göra, att
man i början vid ett nytt skolverk måst engage-
ra personer, hvilkas afvighet man först sedan lär
känna. Den förbistring, som så beskaffade per-
soner medföra, kan visrerligen vara ganska stor!
men insändaren bör dock erkänna, att den kan
hjelp2s, om icke annat genom dessa afviga per-
soners entledigande.
ee ov nn oo CC a