gen oralisa gynnare, såväl här som i orte-
XJ na, romodat mir, att i tryck utgifva mina samisde
imaromtu roömer, af hvilka satiren: Sancts Helena fRT6,
afmälande Napoeons dödsort som en himmel och skrif-
ven i den af mix då upsfunna sköna epofeer: rimmad
hexameter. redan ifiorväras gaf afslagsanledning å min
underdåniga enhållan att se Bans Majas höga namn främst
bland de ät Apolles tempelfäste tågande prenumeranter
na, innan pstamet först vore af nåzon genoms-tt, apellc-
rade jaz i somras målet åt snilletjussren, Fritiofs stald,
Biskopen, Commendören m. ra. en af de aderton i Sven-
ska Aceademien Esaiss Tegner, hvilken ef.er 3 dazar:
förlopp täcktes öpra prenumerationslistan, med sitt sferi-
ska namn, altså ämnar jag att under utdelningen af mit
praosaiska verk i norra och vestra riket samt nor2ze, da.
nemark, finnland och Petersburg, med detsamma häll?
listan på Pcörerna tillgänglig för ljusets barn, pcoösien:
älsklingar. Skulle denna, genom kanstens åtgärd reda:
prålande plan. vid min hemkomst från Petersburg lys
med ett penseldrag af folktjusaren Nicolaus ömma hand
och ora andras dom får undantröngs egen, då skulle er
enda rad i ett skaldestycke af ea norsk embetsmin, v
Sibbern: hvad var vel Buonapertes Svärd imod din Per:
du store Rist — eller en Rosenblads: offersång tll Hi
Aperh. fPON Ris: partens prössrurm supcearorum. — Dt
nordens störste Skald! du tågar, lik en komet på fäs et:
d smärre estjernor dig jag frågar, vit segrar öf-
van, hvar är det öga som ei sänkte sin blick
på dig med välbehag? den mö som ick: på dig tinkte
af vällns diucken, natt ech dag! då gudaskönt din lyrs
klingar och då du höjer upp din röst, på låta vinge
amor svingar sig magiskt in i flickans bröst, och mer
sitt ansikte i låga och med sitt hjerta i galopp, hon va
ken känner blott sin plige och uti drömmen blott si
hopp: hon då i tankans fulhet sluter sin äl:kere in!i!l si
barm, men bäst som hon sin lycka njuter så rodnar ö
stern, 0. s. v., förmå stadästa detta hopp, då komme
Carl Jobans gyllene namnteckning lita säkert att strål
vid inloppet till denna snillets hamn, som det, vid mi
återkomst från London och Kontinerten hälsade miz midt
för öresondska tullhuset, bk hvilket en oskyldiz hel
singborgare lidet så himmelskriande oförrätter, vidirlop
pet till Helsinzborgs hamn
Stoskholm den 8 Okt. 4239. H. Nic. RIS.