försöka, att infiana sig vid riksdagen, så skulle till och med på Riddarbuset representanternes antal härigenom blifva så betydligt, att voteringarnas utgång i de vwvigtigaste Irågorne, icke, såsom hittills ofta varit fallet, kunde på örha:l förutsägas eller de disponibla rösiernas antal blifva bestämdt öfvervägande — det måtte sedan naturligtvis komma an pa, bvad majoriteten 1 alla fall tänkte; och det kunde åtminstone löna mödan att se, hvad eit sidant försök vid riksdagens början mäktade utratia för Utskottstullsättningarna, com i så väsendtlig mån bestämma gången af det öfriga. I alla fall kan en välsinnad och klok fosterlandsvän åstadkomma rågot, äfven under de navarande formerna; och om ban äfven stannar i minvriteten, så äro hans ord likväl icke sådda på helleberget. — Ingen kan således, mera än vi, lägga vigt derpå, att man icke för toma spekulationer försummar tillfället att bevaka de frågor, som ligga närmare för handen och inoiw kretsen af de befintliga formerna. Men om det likväl skulle visa sig, atticke alla, men väl ce flesta bemödandea för nationens sak under dessa former förblifva fruktlösa emot maktens iniiytande och intresse, eller förlamas i följd af sjeliva formernas invecklade beskaffenhet, så maste väl Författaren i Malmötidringen och alla raed honom liktänkandej medgifva, att det bör vara ett hufvudögnamärke att ia dera mera ändawalsenligt organiserade, såsom det verksawiueste mediet att vinna andra förbättringar. Och om man vill afskaffa en foråidrad eller otjenlig inrättning och sätta en annav i stället, hvad är det väl, som skall tjenå ttl ledning vid en sådan omskapning annat är kuoskapen om samhällsläran och dess theorier, lämpade på de förhållanden, som existera inom samhältet. Man bör icke derföre tänka sig diskussionen öiver samhällstheorierna såsom bestående endast af abstrakta satser. Den sanna statsmannakunskapen är tvertom, att vid hvarje organisation noga öfverväga, hvilka elementer redan finnas att skspa af; på hvilken punkt af odling de serskilda klasserna i samhället befinna sig; deras serskilda bebof, och bvilza deribland äro mest eftersatta. Det förhåller siz härmed, mutatis mutandis, såsom med barnauppfostran, att den till en viss grad måste vara olika för olika naturer och lynnen. Men otvifvelaktigt finnas dock i båda fallen vissa allmänt tillämpliga och i menniskoförnuftet på förband gifne, ifrån menniskans ock samhällets bestämmelse i allmänhet härledda reglor och sanningar, som aldrig kunna öfverskridas eller åsidosättas utan förderfliga följder. Detta lärer ingen bestrida, hvad individen beträffa ; skulle det då icke gälla äfven för samlingen af individerna, eller samhället och hvila icke alla lagar likaså på vissa allmänna, fastän mer eller mindre riktigt uppfattade och tillämpade, rättsbegrepp? Mycken villfarelse kan också uppkomma af deu sats, föfattaren i Malmötidningen framställer, catt en allmän medborgerlig anda, en vida aspridd och lihigt uppfattad känsla af rättigheaer och krafter i mycket ersätter frånvaron saf goda institutioner., Detta äri sig sjelf ganska sannt, på samma sätt, som att en stor slöjdskieklighet hos en handtverkare i mycket kan ersätta bristen på goda verktyg. Det är äfven sannt, att de bästa verktyg tjena till intet, om man ej förstår att nyttja dem; men detta hindrar likväl icke, att fall gifvas, da den största bandaskickligbet icke förstår att asvadkomma en god tiliverkning med dåliga och utnötta verktyg, äfvensom det är gilvet, att sazama grad afskicklighet ailtid åstadkommer en bätire produkt med goda, än med de dåliga verktygen. Och förj stt icke längre uppehålla oss vid denna bild, på bvad sätt är det väl, som den allmänna andan och kraften, om jag antager att de fionas hos nativnen, skola göra sig gällande 1 staten och abina väg för de bättre institutionern2,, såsom artikelförfattaren yttrar sig, annat än på det viset, att denna allmänna anda sysselsälter sig med en undersökning, burudana de bättre institutionerna böra vara och derefter gör allt hvad i dess förmåga står till deras erbållande? Här återkommer man således ändock till samhällsteorierna, som måste utgöra sjelfva grunden för en sådan undersökning. : Hvad blir då resultatet vär allt sammaalägges? Att det ena goda icke förskjuter det andra, och att det vore issäränkt alt tro, det yrkandet på ändamälseniligare inrättningar är något hinder för, att söka göra bristerna af de mindre goda så litet Lärbaira som möjligt. ENE U:i ett långt bret fran Upscela, i tidningen Göthen, hvilket hufvudsakligen bandlar om den nya Erkebiskopen, liser man derjemte äfver följande: aDet omtalas, att Professorerna Svanberg och Db