försöka, att infiana sig vid riksdagen, så skulle
till och med på Riddarbuset representanternes
antal härigenom blifva så betydligt, att vote-
ringarnas utgång i de vwvigtigaste Irågorne,
icke, såsom hittills ofta varit fallet, kunde på
örha:l förutsägas eller de disponibla rö-
siernas antal blifva bestämdt öfvervägande —
det måtte sedan naturligtvis komma an pa,
bvad majoriteten 1 alla fall tänkte; och det
kunde åtminstone löna mödan att se, hvad eit
sidant försök vid riksdagens början mäktade
utratia för Utskottstullsättningarna, com i så
väsendtlig mån bestämma gången af det öfriga.
I alla fall kan en välsinnad och klok foster-
landsvän åstadkomma rågot, äfven under de
navarande formerna; och om ban äfven stannar
i minvriteten, så äro hans ord likväl icke såd-
da på helleberget. — Ingen kan således, mera än
vi, lägga vigt derpå, att man icke för toma
spekulationer försummar tillfället att bevaka
de frågor, som ligga närmare för handen och
inoiw kretsen af de befintliga formerna. Men
om det likväl skulle visa sig, atticke alla, men
väl ce flesta bemödandea för nationens sak un-
der dessa former förblifva fruktlösa emot mak-
tens iniiytande och intresse, eller förlamas i
följd af sjeliva formernas invecklade beskaffen-
het, så maste väl Författaren i Malmötidrin-
gen och alla raed honom liktänkandej med-
gifva, att det bör vara ett hufvudögnamärke att
ia dera mera ändawalsenligt organiserade, så-
som det verksawiueste mediet att vinna andra
förbättringar. Och om man vill afskaffa en
foråidrad eller otjenlig inrättning och sätta en
annav i stället, hvad är det väl, som skall tje-
nå ttl ledning vid en sådan omskapning annat
är kuoskapen om samhällsläran och dess theo-
rier, lämpade på de förhållanden, som existe-
ra inom samhältet. Man bör icke derföre tän-
ka sig diskussionen öiver samhällstheorierna så-
som bestående endast af abstrakta satser. Den
sanna statsmannakunskapen är tvertom, att
vid hvarje organisation noga öfverväga, hvilka
elementer redan finnas att skspa af; på hvil-
ken punkt af odling de serskilda klasserna i
samhället befinna sig; deras serskilda bebof, och
bvilza deribland äro mest eftersatta. Det för-
håller siz härmed, mutatis mutandis, såsom med
barnauppfostran, att den till en viss grad må-
ste vara olika för olika naturer och lynnen.
Men otvifvelaktigt finnas dock i båda fallen
vissa allmänt tillämpliga och i menniskoförnuf-
tet på förband gifne, ifrån menniskans ock sam-
hällets bestämmelse i allmänhet härledda reg-
lor och sanningar, som aldrig kunna öfverskri-
das eller åsidosättas utan förderfliga följder.
Detta lärer ingen bestrida, hvad individen
beträffa ; skulle det då icke gälla äfven för
samlingen af individerna, eller samhället
och hvila icke alla lagar likaså på vis-
sa allmänna, fastän mer eller mindre riktigt
uppfattade och tillämpade, rättsbegrepp?
Mycken villfarelse kan också uppkomma af
deu sats, föfattaren i Malmötidningen framstäl-
ler, catt en allmän medborgerlig anda, en vida
aspridd och lihigt uppfattad känsla af rättighe-
aer och krafter i mycket ersätter frånvaron
saf goda institutioner., Detta äri sig sjelf gan-
ska sannt, på samma sätt, som att en stor
slöjdskieklighet hos en handtverkare i mycket
kan ersätta bristen på goda verktyg. Det är
äfven sannt, att de bästa verktyg tjena till in-
tet, om man ej förstår att nyttja dem; men
detta hindrar likväl icke, att fall gifvas, da
den största bandaskickligbet icke förstår att a-
svadkomma en god tiliverkning med dåliga och
utnötta verktyg, äfvensom det är gilvet, att
sazama grad afskicklighet ailtid åstadkommer en
bätire produkt med goda, än med de dåliga verk-
tygen. Och förj stt icke längre uppehålla oss
vid denna bild, på bvad sätt är det väl, som
den allmänna andan och kraften, om jag anta-
ger att de fionas hos nativnen, skola göra sig
gällande 1 staten och abina väg för de bättre
institutionern2,, såsom artikelförfattaren yttrar
sig, annat än på det viset, att denna allmänna
anda sysselsälter sig med en undersökning, bu-
rudana de bättre institutionerna böra vara och
derefter gör allt hvad i dess förmåga står till
deras erbållande? Här återkommer man såle-
des ändock till samhällsteorierna, som måste
utgöra sjelfva grunden för en sådan undersökning. :
Hvad blir då resultatet vär allt sammaalägges?
Att det ena goda icke förskjuter det andra,
och att det vore issäränkt alt tro, det yrkan-
det på ändamälseniligare inrättningar är något
hinder för, att söka göra bristerna af de min-
dre goda så litet Lärbaira som möjligt.
ENE
U:i ett långt bret fran Upscela, i tidningen
Göthen, hvilket hufvudsakligen bandlar om den
nya Erkebiskopen, liser man derjemte äfver
följande:
aDet omtalas, att Professorerna Svanberg och
Db