vit: att sedan Sundqvist, dena 38 sisti. Januari blifvit hos poliskammaren inför s. f. Polismästa ren instäld och uppmanad, att bekänna nämnd stöld, men Sundqvist dertill nekat, hade ban, vi middeagstiden nedförts till Rådstufvuhäktet, di Forssberg straxt derefter, i sällskap med polisupp syningsmannen Eckermen, inkommit och, efter at bafva förgäfves sökt förmå Sundqvist till bekänne! se, sjelf påskrufvat honom heandklofvar så hårdt att de förorsekat honom mycket lidande, hvilke emot aftonen blifvit så odrägligt, att han tidt oc ofia uppgifvit högljudda klagostkri, dervid vaktmä staren vid käktet omsider tillkommit och, på Sund qvists enträgna anhållan och erbjudande af bekän neise, lossat handklofvarna något, hvarefter Sund qvist afgilvit en bekåenelse om brottet, hvilke: dock varit osannfärdig och honom på forenämnd sätt afpinad; att Sundqvist derefter under en tic af omkring 15 dygn i häktet oupphörligt haft hand klofvar på sig, ehuru desamma ej vidare tillskruf vats hårdere än vanligt, hvilket äfven skall vari omöjligt, enär Sundqvists handleder utaf den för sta missbandlingen betydligt uppsvullnat; semt at Sundqvist, oaktadt ban flera gånger anhålit ati från bandklofvear befrias, vid alla tilifållen baft dem på sig inför poliskammaren, allt intill den 44 sist! Februari, då målet till KämnersRätten remittera. des. Sundqvist hade inför KämnersRätten den 4t sistl. Mars uppvisat sina armar, på hvilka befun. nits, å högra handleden, tydliga märken efter tvi större, då nästan belade sår, samt ä den venstra ett dylikt. Desa båda pinohistorier hafva varit föremål för undersökning vid Södra KämnersRätten, der de! blifvit styrkt och Forssberg väl erkant, att han lå tis belägga Rydahl och Suodqvist med handklof:var för att förmå dem till bekänmelse, men upp: gifvit, att sådant skett till följd af Hr t. f. Polis. mästarers befallning. KämnersRätten her Jlikvä icke nu, såsom förra gången, då åtalet rörde polisbetjenterne Kretz och Wittmejer, fästet afseen de vid förberörde uppgift, utan dömt Forssberg; för bans försök att pina till bekännelse. Då ni målet inkom till HofRätten, fortsatte: Forssberg utt en till Hofrättea ingifven skrift sin sngifvels emot Hr t. f. Pollsmästaren, att hafva meddela Forssberg ofvanberörde befallnieg, rörarde hvilkei omstänighet Forssberg ti!lika, om Hr Hultber; möjligen nu mera ej sku!le erinra sig sådant, så som vittnen åberopat de Notarier, hvilka fört pre tokollerne dej dagar, då Sundqvist och Rydaehl va rit till förkör i pol:sen inställde, och, om genon dem tillräcklig upplysning i ämnet ej skulle kun Da vinnas, flere af den öfrige dåvarande pelisbe tjeringen, som uti poliskammaren varit tillstäde vid det berörde befallning meddelades, äfvensen drängarne Johan Andersson och Johan Ahlberg Bokhållaren Patersen sanrat polisuppsjningsmännei Zewtergren och Berglund, om hvilka semtlige per soners hörarde på ed inför HefRätten Forssberj derjemte anhållit. Med azrledning deraf är det, som HefRätten ni till dess Advokatfiskals-erabete remitterat angifvel sen emot Hr Hultberg, hvars förklaring öfver of vanberörde uppgifter, Hr Advokatfiskalen Pfeffer uti memoriel den 9 sistl, Septeraber yrkat oc! HofRätten derefier isfordrat. 9:0 Ifrån JustitiekanslersEmbetet den 18 sist September för ÖfverståthållareEmbetets förfarsnd ? målet rörande Bokhållaren Palmlund och Hatt makare-gesällen Rosvall, äfvensom för Öfverståt hållareEmbetets underlåtenhet att afifva infor drad förklaring. Förhållandet med detta mål, hvarom något föru blifvit anfördt, är i största kerthet följarde: Paimlund och Rosvall! hade blifvit angifna oc! häktade, den förre för olofligt tillgrepp af varor tillbörige Palmlunds busbönder, Skräddarne Lund berg och Lundqvist, och den sednare för delaktig het deruti. Stockholms Stads KämnersRätt, til hvars behandling målet remitterades, hade, efte det så väl målsäganderme som åklagaren nedlag all talan emot de tilltalade, genom Utslag den. sistl. April, frikånt Palmlund och Rosvall från all ansvar i målet, samt tillika beslutat, att de skull ur häktet lösgifvas. Detta oaktadt förordnade Po iiskammaren, att Palmlund och Rosvall skulle till vidare och intill dess annorledes stadgades, qvar blifva i häkte, samt anbefallde tillika åklagaren Stadsfiskalen Hr Assessor Salomonson, att anför besvar öfver KämnersRättens Utslag. Först p HvofRättens befallning blefvo Palmlund och Rosvai frigifne. Vid granskning af handlingarne har Justitiekans lersEmbetet dessutom anmärkt: att sedan Rosvall vid förhöret den 27 sistl. Februari, blifvit angif ven att hafva förledt Palmlund att begå det af ho nom erkända tjufnadsbrott, så har, fastän Rosval härtill nekat och bevisning derom icke förekom mit, ÖfverståthåilareEmbetet icke desto mindrein manat honom i häkte; att, ehuru Öfverståthåillare Embetet redan den 28 sistl. Februari förvisat ran saknicgens fortsättning till KämnersRätten, proto kollen i målet dock ej kommit KämnersRätten till handa förr än den 27 påföljde Mars, och sålede ej inom den i Kongl. Brefvet den 22 Maj 181 stadgade tid; samt att ÖfverståthållareEmbetet, sor den 5 påföljde April från KämnersRåtten erhålli en i öfverensstämmelse imsd KämnersRättens Utsla författad promemoria, angående Palmlunds och Ros valls frikännande och entledigande ur häktet, ej fö retagit detta ärende till pröfning, förrän den 45 samma månad. 40:0 Af JustitiekanslersEmbetet den 24 sist September för ÖfverståthållareEmbetets celebra för farande cmot Jernkramhandlanden Sandegren. Läsaren känner redan de vidriga förhandlingar ne i detta mål. Det återstår oss ännu en och annan mindre sal för att fullända detta register, och vi skola derti oförtofvadt återkomma. ERE NL r—— mee — I natt har åter en större inbrotisstöl blifvit föröfvad, nämligen hos en Juvelerare vid Drot UuInanatan undar hvarc uthvooda föneter tinfven har