Article Image
var stamd Ior Ssadana iclivgldude plalvly Svin dem, med hvilka regeringen umgås, och för hvilkas realiserande hon behöfver en mera devouerad kammare. De nya valen skola vara fullbordade till den 20 December. SCH WEITZ. En korrespondensartikel från Zirich af den 9 dennes, i Allgemeine Zeitung, innehaller följande, i anledning af de sednaste bändelserna i nyssnämnde kanton: cRedan länge hade den gamla aristokratien svurit undergång atradikalerne, Straussianerne, eller huru man annars må benämna det verkligt liberala partiet i Sebwcitz, och, lifvadt af ett brinnande hat, fast föresatt sig att åter fatta stadsrodret. Denna plan har genom en statskupp fullkomligt lyckats för detta parti, på morgonstunden den 45 September 48539, och seden denna dag visar Vororten Zurich en helt ny fysionomi. Gör man sig den frågan, på hvad sätt denna revolution uppstått, så kan man derpå blott svara, att hon uppkommit precist ur motsatsen till de orsaker, som ästadkommo revolutionen i Zärich 1829 —41830. Då nemligen utbrottet af revolutionen 1829 —18530 var att söka i de patriciska familjernas missaktade regeringsmakt, i folkets allmänt kända obelåtenhet, äfvensom öfverhufvud i tidsandans obetvingbara sträfvande framåt, så ligger orsaken till revolutionen 4839 just i motsatserna. Man började frukta regeringen och såg i henne en stark representant för nya ider; folkbildningen och en allmännare folkuppfostran utvecklade sig allt lifligare och raskare, under presterskapets afundssjuka ögon; med ett ord, man insåg, att om det skulle fortfara på det sättet, så skulle det gamla Zäörich, om hvilket Goethe skref till Lavater, att han icke kunde ränka sig någon existens i denna tråkiga stad), innan kort icke vara att känna igen, i synnerhet när man kom från Baselsidan. Allt detta synes nu plötsligt hafva fått en helt arnan vändning; det orthodoxa nitet har besegrat den illa för fälttjenst rustade, blott af 30 dragoner försvarade, upplysningen, och gifvit en svår stöt åt statsbyggnaden i Zärich, hvilken hade de nya ideerna till sin bufvudgrundpelare, men icke desto mindre lofvade att blilva en mönsterstat för hela det öfriga Europa. Tio till tjugo tusen med pikar, yxor, liar, musköter, hillebarder, karbiner, hirschfängare etc. beväpnade bönder, bland hvilka befunno sig blott ytterst få verkliga landtborgare, hafva, under anförande af sina kyrkoherdar, och med det barbariska kommando-ordet: Slå ihjel Turkarne! stormat det värnlösa Zurich, och, såsom de förbländade segrarne tro, med deras förfärliga churral, återväckt till lif den af Dr. Strauss, såsom de påstå, ihjelslagna religionen. Detia är sjellva factum. Huruvida nu detsamma kommer att återverka på Edsförbundet etc., huruvida den nya regeringen komrtaer att blifva mera Talleyrand än den störtade, och hvad slutligen de 7 liberala kantonerna skola säga till detta medborgarens försmältande i menniskan — såsom den christliga dogmen bjuder — dessa frågor skall den närmaste framtiden besvara. Det synes som framkallade hvarje ny id, både i religion och politik, äfven sin motsats, och just derföre icke kunde komma till uteslutande herravälde, emedan de som hänga fast vid de gamla djupt rotade fördomarne, i tysthet regenerera sig, och anhängarne af det nya sjellve skärpa sina motståndares vapen. Ar 41829 störtade radikalerne aristokraterne, och tio år sednare (4839) hafva aristokraterne försökt störta radikalerne. Fransyske ambassadören, grefve Mortier, under hvars fönster just de vigtigaste händelserna tilldrogo sig, skall hafva yttrat sig på följande! sätt om det yttre af denna revolution: aDet är den första och förmodligen sista revolution a sitt slag, som jag känner. Der komma stora bopar, till en del beväpnade, till en del obeväpnade, och rycka an. Man skjuter å ömse sidor. Om en fjerdedels timma är regeringen sprängd. Folket är förbittradt, ursinnigt öfver sin förlust. Sedermera församlar det sig till många tusende. En svartklädd herre uppstiger i en tribun, befaller folket taga hattarna af. Alla göra det, lyssna under tystnad till hans tal, och gå sedermera helt stilla hvar och . en hem till sig.n RYSSLAND. Den afdelning af Grekiska kyrkan i Ryssland, som kallas den Grekiska-förenade, och hvilken hittills erkänt påfven för sitt andliga öf

27 september 1839, sida 2

Thumbnail