var stamd Ior Ssadana iclivgldude plalvly Svin
dem, med hvilka regeringen umgås, och för
hvilkas realiserande hon behöfver en mera de-
vouerad kammare. De nya valen skola vara
fullbordade till den 20 December.
SCH WEITZ.
En korrespondensartikel från Zirich af den
9 dennes, i Allgemeine Zeitung, innehaller föl-
jande, i anledning af de sednaste bändelserna i
nyssnämnde kanton:
cRedan länge hade den gamla aristokratien
svurit undergång atradikalerne, Straussianerne,
eller huru man annars må benämna det verk-
ligt liberala partiet i Sebwcitz, och, lifvadt af
ett brinnande hat, fast föresatt sig att åter fat-
ta stadsrodret. Denna plan har genom en stats-
kupp fullkomligt lyckats för detta parti, på
morgonstunden den 45 September 48539, och
seden denna dag visar Vororten Zurich en helt
ny fysionomi. Gör man sig den frågan, på
hvad sätt denna revolution uppstått, så kan
man derpå blott svara, att hon uppkommit
precist ur motsatsen till de orsaker, som ästad-
kommo revolutionen i Zärich 1829 —41830. Då
nemligen utbrottet af revolutionen 1829 —18530
var att söka i de patriciska familjernas missak-
tade regeringsmakt, i folkets allmänt kända o-
belåtenhet, äfvensom öfverhufvud i tidsandans
obetvingbara sträfvande framåt, så ligger orsa-
ken till revolutionen 4839 just i motsatserna.
Man började frukta regeringen och såg i henne
en stark representant för nya ider; folkbild-
ningen och en allmännare folkuppfostran utveck-
lade sig allt lifligare och raskare, under pre-
sterskapets afundssjuka ögon; med ett ord, man
insåg, att om det skulle fortfara på det sättet,
så skulle det gamla Zäörich, om hvilket Goethe
skref till Lavater, att han icke kunde ränka
sig någon existens i denna tråkiga stad), innan
kort icke vara att känna igen, i synnerhet när
man kom från Baselsidan. Allt detta synes nu
plötsligt hafva fått en helt arnan vändning; det
orthodoxa nitet har besegrat den illa för fält-
tjenst rustade, blott af 30 dragoner försvarade,
upplysningen, och gifvit en svår stöt åt stats-
byggnaden i Zärich, hvilken hade de nya ide-
erna till sin bufvudgrundpelare, men icke desto
mindre lofvade att blilva en mönsterstat för he-
la det öfriga Europa. Tio till tjugo tusen med
pikar, yxor, liar, musköter, hillebarder, karbi-
ner, hirschfängare etc. beväpnade bönder, bland
hvilka befunno sig blott ytterst få verkliga landt-
borgare, hafva, under anförande af sina kyrko-
herdar, och med det barbariska kommando-or-
det: Slå ihjel Turkarne! stormat det värnlö-
sa Zurich, och, såsom de förbländade segrarne
tro, med deras förfärliga churral, återväckt till
lif den af Dr. Strauss, såsom de påstå, ihjel-
slagna religionen. Detia är sjellva factum.
Huruvida nu detsamma kommer att återverka
på Edsförbundet etc., huruvida den nya rege-
ringen komrtaer att blifva mera Talleyrand än
den störtade, och hvad slutligen de 7 liberala
kantonerna skola säga till detta medborgarens
försmältande i menniskan — såsom den christ-
liga dogmen bjuder — dessa frågor skall den
närmaste framtiden besvara. Det synes som
framkallade hvarje ny id, både i religion och
politik, äfven sin motsats, och just derföre ic-
ke kunde komma till uteslutande herravälde, e-
medan de som hänga fast vid de gamla djupt
rotade fördomarne, i tysthet regenerera sig, och
anhängarne af det nya sjellve skärpa sina mot-
ståndares vapen. Ar 41829 störtade radikaler-
ne aristokraterne, och tio år sednare (4839)
hafva aristokraterne försökt störta radikalerne.
Fransyske ambassadören, grefve Mortier, un-
der hvars fönster just de vigtigaste händelserna
tilldrogo sig, skall hafva yttrat sig på följande!
sätt om det yttre af denna revolution: aDet är
den första och förmodligen sista revolution
a
sitt slag, som jag känner. Der komma stora
bopar, till en del beväpnade, till en del obe-
väpnade, och rycka an. Man skjuter å ömse
sidor. Om en fjerdedels timma är regeringen
sprängd. Folket är förbittradt, ursinnigt öf-
ver sin förlust. Sedermera församlar det sig
till många tusende. En svartklädd herre upp-
stiger i en tribun, befaller folket taga hattarna
af. Alla göra det, lyssna under tystnad till
hans tal, och gå sedermera helt stilla hvar och .
en hem till sig.n
RYSSLAND.
Den afdelning af Grekiska kyrkan i Ryss-
land, som kallas den Grekiska-förenade, och
hvilken hittills erkänt påfven för sitt andliga öf-
