DOMEN OM SVYERGE.
Mr Laings resa.
Femte Artikeln.
Vi lofvade i slutet af tredje artikeln öfver
detta arbete, att äfven meddela något af Mr
Laings resonnemanger och tankar, rörande Sven-
ska folkets belägenhet i religiöst afseende.
Detta är en af de mest kuriösa afdelningarna i
hans bok, och innebåller åtskilliga opinioner,
hvilka utan tvifvel måste förekomma oss Sven-
skar nog främmande, men som imedlertid för-
tjena eiteras, för att se huru en skarpsinnig
och forskande utlänning bedömt en af de vig-
tigaste sidorna sf vårt samhällslif. Mr Laings
utgångspunkt är alltjemt att undersöka anled-
ningarna till det ofördelaktiga förhållande i af-
seende på moraliteten, hvartill han slutat i-
från de statistiska uppgifterna, rörande brott-
målens antal. Såsom en annan orsak,, säger
han, aförekommer det mig, att emedan den
Lutherska reformationen fann folkets sinnen i
en del af Tyskland, Schweitz, Holland, Eng-
land och Scottland förberedda till dess emotta-
gande, och kräfvande en form för den kristna
lärans utöfvande, hvilken vore mera riktad till
förståndet, och mindre lill sinnligheten, än
den romersk-katolska kyrkans, så var allmänna
tänkesättet i Sverge icke så långt hunnet, när
lutherzanismen der infördes. Förändringen var
en regeringshandling, som tycktes sammanhän-
ga med den nya dynastiens politik, samt un-
derstöddes af några få upplysta, jemte det lä-
gre presterskapet, hvilket önskade befrias ifrån
förbudet mot giftermål och ifrån åtskilligt an-
nat tvång. Men opinionen synes på den tiden
varit stadd i ett slags liknöjdhet, beträffande
religiösa ämnen. Det finnes icke spår af nå-
gra sekter, schismers predikningar, möten eller
publikationer, som antyda, att någon jäsning i
sinnena varit förhanden, i likhet med dem som
förefunnos i England, Scottland och andra län-
der vid tiden för reformationen. De katolska
presterne på landet blefvo, med få undantag,
lutheraner, och några ceremonier mindre, samt
en liten skiljaktighet i kyrkans ritual utgjorde
all den förändring, man varseblef, ty mängden
af folket hade icke nog: insigt att uppfatta
skiljaktigheten i sjelfva satserna. Gustaf I er-
kände aldrig, att han egentligen hade infört
en ny lära, och i början af Johan II:s rege-
ring, säger Geyer, visste folket icke annat, än
att de ännu voro katoliker, fastän de sjöngo
messan på Svenska. Landet är för vidsträckt
och tunnt befolkadt, äfven nu för tiden, att
något egentligen verksamt religionsnit kan spri-
das genom predikningar eller tryckta skrifter.
Beträffande religionens inflytelse på sederna
och det enskilda lifvet, synes reformationen
hafva föga eller intet uträttat i Sverge, eme-
dan allmänna tänkesättet icke var känsligt för
annat än de yttre iakttagelserna af kyrkans
bruk., Detta förhållande, menar Mr Laing,
fortfar ännu i dag. Uti intet land iakttagas me-
ra noggrant än i Sverige, de yttre formerna
och anständigheten vid gudstjensten. Kyrkor-
na äro stora och vackra, och icke blott väl
underhållna, utan äfven försedda med prydna-
der, både till det inre och yttre; ja, härutin-
nan äger till och med ett slags täflan rum e-
mellan församlingarna. Presterskapet har en
anständig , bergning, bor väl, och är i allmän-
het i godt förstånd med sina församlingar. De
äro också väl uppfostrade och kunnige män,
och utgöra en korporation af stor makt i sta-
ten, emedan presteståndet sänder en fjerdedel
af representanterna till riksdagen och der ut-
gör en serskild kammare. Men oaktadt alla
dessa yttre tecken till ett fördelaktigt religiöst
förhållande och med alla de medel, öfver hvil-
ka en mäktig, såsem statsinrättning bestående
kyrka, ohämmad af alla sekter eller schismer
kan disponera, synes likväl religionen icke i
något kristet samhälle hafva mindre inflytande
på de offentliga sederna. Det rätta förhållan-
det torde vara, att ingen allmän och sann re-
digiös anda någonsin blifvit upptänd i detta land,
emedan reformationen i det -hela endast satt
en ceremoniel kyrka i stället för en annan,
och att den, som undanträngdes, om den utan
afseende på sjelfva dogmerna, betraktas såsom
en inrättning att, genom sina reglor och kon-
troller, förekomma osedlighet i det enskilda lif-
vet, vida mera än den som kom i stället kun-
de verka i egenskap af moralisk polisanstal