delsevis träffade den vän, som lemnat hbonom tid-
skriften med prisfrågan; inför honom framtog han
den, kastade den på bordet och sade: ase här upp-
lösningen på frågan... Vidare bekymrade han sig
ej om denna sat.
Kort derefter kaliades han tili prefekten, som sa
de sig hafva fått befallning att skicka hans spinn-
machin till Paris, och ett par veckor sednare an-
tydde3s Jacquard att sielf bezifva sig dit och det
genast. Poustvagnen var redan till hands och en
gensdarm saute sig upp bredvid konstnären och
erhöll befalluing att icke lemna honom ur sigte.
Ankommen till Paris, infördes Jacpuard genast i
Conservatorium, der de första personer, han fick se,
voro Napoleon och Carnot. Den seduare frågade
honom med mycken häftignet: aär det ni, som kan
göra, hvad vår Herre sjelf icke förmår, slå knut på
ett spändt snöre? Jacquard, redan förut brydd
genom förste konsulas närvaro, förlorade vid mi-
nisterns häftiga tilltal alldeles målföret. Men Na-
poleon uppmuntrade honom och försäkrade honom
om sin ynnest. Han anställdes nu vid konstkam-
maren, der de många konstskatterna för hynom ut-
bredåe sig saom en ny verld. Man begärde af ho-
nom en machin för att sticka nät, och han bygg-
de en sådan.
En praktfull shawl skulle imedlertid tillverkas
för kejsarinnan och virkades på en enkom dertill
gjord väfstol, som kostat icke mindre än 23,000
francs. Detta mödosamma arbete för en lyxartikel
gaf första anledningen till konstruktionen af den
Du allmänt bekanta väfmachin, som gjort Jacquards
namn odödligt inom slöjderna; vid åsynen af en
äldre och redan bortglömd uppfianing af Vaucean-
son, säges hafva ingifvit sjelfva idten. På konst-
expositionen 4801 såg man för första gången en
aJaquardmachin.. Förste konsuln, förutseende den
revolution, Jacquards uppfinning skulle åstadkom-
ma, tillade honom ett årligt underhåll af 6000 fr.;
men juryn, som hade att bedöma uppfinningens vär-
de, gaf derom följande korta yttrande; At Jac-
quard, uppfianare af en mekanism, som vid väf-
ningen af brocherade tyger gör en arbetare öfver-
flödig, beviljas en — bronsmedalj.
I Paris mottogs Jacquards uppfinning med lik-
giltighet; i Lyon, der skråandan var gammal och
inrotad, förföljdes den. Jacquard utpekades såsom
en man, hvilken med sina uppfinningar ville brin-
ga arbetarne till tiggarstafven, och han var tre gån-
ger i fara att blifva ibjelslagen. Hatet steg tillen!
sådan förbittring, att de, som hade tillsynen vid
väfverierna, icke sågo annan utväg till dess stillan-
de, än att låta offentligen förstöra den nya machi-
nen. Den fördes till torget Terraux och sönder-
tror undar hösliudt bifall af en oräknelig folk-
mängd. aJeraet, säger Jacquaiua ojelf, sfärsåldeg
såsom skrotjern och tvädvirket såsom bränsle.,
Under 20 år derefter har Jacquard beständigt
haft att kämpa mot afund och okunnighet. Annu
4813 hade de nya machinerna icke funnit den upp-;
märksamhet, de förtjente; tio år sednare infördes de
i England. Några kloka och insigtsfulla fabrikan-
ter trotsade likväl farorna och satte den nya upp-
finniagen i verkställighet. Framgången var afgjord,
och de öfrige fabrikanterne måste följa exemplet.
För Lyon var deita så mycket nödvändigare, som
staden genom andra orters och främmande länders
medtäflan redan fö lorat sitt monopolium på det
enkla sidenväfveriet. Ar 41788 ägde Lyon 44,782
väfsiolar, hvaraf blott 240 för fasonneradt tyg; år!
1301, eiler vid tidpunkten af Jacquards uppfinning, !.
hade nämnde antal nedsjunkit till 9800 stolar, der-
af dock 2800 för fasonneradt tyg. År 4812 hede
antalet redan något ökat sig eiler til 40,700, och.
4825, då jaequardsstolen var allmänneligen anta-.
gen, befanns sistnämnde antal nåra tredubbladt, ty
det steg redan till 30,200. För närvarande räknar
Lyon och dess omgifaing 32,000 stolar, hvaraf mer c
än !v, utgöres af de fullkomligaste machinerier. !
Sextiotusen personer i 7000 verkstäder finna der-!
vid sin utkomst.
Alla andra större fabriksorter inom eller utom
Frankrike hafva dessuom tillegnat sig den Lyone-
siska arbetarns mästerstycke, som användes ej blott
för siden, utan äfven för alla andra slags tyg af
enkla eller melerade kläden. Manchester ensamti
äger 200 jacquardmachiner.
Jacquard var, såsom hans likar merändels äro,
anspråkslös och oegennyttig. Osktadt alla de glän-
sande anbud, han af ulländingar ficke mottaga, o-
aktadt alla de vedervärdigheter, han rönt i sin fö-
delsestad, erbjöd och förpligtade han sig likväl att,
mot ett ganska ringa arfrode, cegna all sin tid och
allt sitt arbete uteslutande till stadens tjenst och
att låta den begagna alla de förbättringar, som han
kunde göra på sina uppfinningar. År 1849 erhöll
han hederslegionskorset, om hvilket ban lixväl al-
drig anhållit, och några år sednare köpte han sig
ett litet hus i Quelins, 4 lieu från Lyon, och lefde j?
der så ensligt, hans numera kända och berömda s
namn det tillät. Mot dem, som besökte honom, var lg
han artig, men tycktes ej ega sinne för de kompli--—
menter, hvarmed man öfrverhopade honom; motgån-
arne hade lärt honom att icke öfverskatta detta
mynt. Den 7 Augusti 1834 afsomnade han med
detlugn, som tycks böra tillhöra hans fredliga yr-
ke, och följande dagen beledsagade några vänner
och beundrare hans stoft till Quelins kyrkogård.
Den 20 i samma månad öppnade styrelsen för fa-
-briksväsendet i Lyon, genom ea gåfva af 200 fr.,
en; subskription till ett äreminne öfver Josephe
Marie Jacquard. Efter 3 månaders förlopp och se-
dan man på alla möjliga vägar kungjort och re
kommenderat företaget, steg summan blott till 9000:
fr,, i dessa rika fabriksorter, som hvarje år utföra
nrodukter för 420 millioner! 1
kd
r
l
j
1 C nm