delsevis träffade den vän, som lemnat hbonom tidskriften med prisfrågan; inför honom framtog han den, kastade den på bordet och sade: ase här upplösningen på frågan... Vidare bekymrade han sig ej om denna sat. Kort derefter kaliades han tili prefekten, som sa de sig hafva fått befallning att skicka hans spinnmachin till Paris, och ett par veckor sednare antydde3s Jacquard att sielf bezifva sig dit och det genast. Poustvagnen var redan till hands och en gensdarm saute sig upp bredvid konstnären och erhöll befalluing att icke lemna honom ur sigte. Ankommen till Paris, infördes Jacpuard genast i Conservatorium, der de första personer, han fick se, voro Napoleon och Carnot. Den seduare frågade honom med mycken häftignet: aär det ni, som kan göra, hvad vår Herre sjelf icke förmår, slå knut på ett spändt snöre? Jacquard, redan förut brydd genom förste konsulas närvaro, förlorade vid ministerns häftiga tilltal alldeles målföret. Men Napoleon uppmuntrade honom och försäkrade honom om sin ynnest. Han anställdes nu vid konstkammaren, der de många konstskatterna för hynom utbredåe sig saom en ny verld. Man begärde af honom en machin för att sticka nät, och han byggde en sådan. En praktfull shawl skulle imedlertid tillverkas för kejsarinnan och virkades på en enkom dertill gjord väfstol, som kostat icke mindre än 23,000 francs. Detta mödosamma arbete för en lyxartikel gaf första anledningen till konstruktionen af den Du allmänt bekanta väfmachin, som gjort Jacquards namn odödligt inom slöjderna; vid åsynen af en äldre och redan bortglömd uppfianing af Vauceanson, säges hafva ingifvit sjelfva idten. På konstexpositionen 4801 såg man för första gången en aJaquardmachin.. Förste konsuln, förutseende den revolution, Jacquards uppfinning skulle åstadkomma, tillade honom ett årligt underhåll af 6000 fr.; men juryn, som hade att bedöma uppfinningens värde, gaf derom följande korta yttrande; At Jacquard, uppfianare af en mekanism, som vid väfningen af brocherade tyger gör en arbetare öfverflödig, beviljas en — bronsmedalj. I Paris mottogs Jacquards uppfinning med likgiltighet; i Lyon, der skråandan var gammal och inrotad, förföljdes den. Jacquard utpekades såsom en man, hvilken med sina uppfinningar ville bringa arbetarne till tiggarstafven, och han var tre gånger i fara att blifva ibjelslagen. Hatet steg tillen! sådan förbittring, att de, som hade tillsynen vid väfverierna, icke sågo annan utväg till dess stillande, än att låta offentligen förstöra den nya machinen. Den fördes till torget Terraux och söndertror undar hösliudt bifall af en oräknelig folkmängd. aJeraet, säger Jacquaiua ojelf, sfärsåldeg såsom skrotjern och tvädvirket såsom bränsle., Under 20 år derefter har Jacquard beständigt haft att kämpa mot afund och okunnighet. Annu 4813 hade de nya machinerna icke funnit den upp-; märksamhet, de förtjente; tio år sednare infördes de i England. Några kloka och insigtsfulla fabrikanter trotsade likväl farorna och satte den nya uppfinniagen i verkställighet. Framgången var afgjord, och de öfrige fabrikanterne måste följa exemplet. För Lyon var deita så mycket nödvändigare, som staden genom andra orters och främmande länders medtäflan redan fö lorat sitt monopolium på det enkla sidenväfveriet. Ar 41788 ägde Lyon 44,782 väfsiolar, hvaraf blott 240 för fasonneradt tyg; år! 1301, eiler vid tidpunkten af Jacquards uppfinning, !. hade nämnde antal nedsjunkit till 9800 stolar, deraf dock 2800 för fasonneradt tyg. År 4812 hede antalet redan något ökat sig eiler til 40,700, och. 4825, då jaequardsstolen var allmänneligen anta-. gen, befanns sistnämnde antal nåra tredubbladt, ty det steg redan till 30,200. För närvarande räknar Lyon och dess omgifaing 32,000 stolar, hvaraf mer c än !v, utgöres af de fullkomligaste machinerier. ! Sextiotusen personer i 7000 verkstäder finna der-! vid sin utkomst. Alla andra större fabriksorter inom eller utom Frankrike hafva dessuom tillegnat sig den Lyonesiska arbetarns mästerstycke, som användes ej blott för siden, utan äfven för alla andra slags tyg af enkla eller melerade kläden. Manchester ensamti äger 200 jacquardmachiner. Jacquard var, såsom hans likar merändels äro, anspråkslös och oegennyttig. Osktadt alla de glänsande anbud, han af ulländingar ficke mottaga, oaktadt alla de vedervärdigheter, han rönt i sin födelsestad, erbjöd och förpligtade han sig likväl att, mot ett ganska ringa arfrode, cegna all sin tid och allt sitt arbete uteslutande till stadens tjenst och att låta den begagna alla de förbättringar, som han kunde göra på sina uppfinningar. År 1849 erhöll han hederslegionskorset, om hvilket ban lixväl aldrig anhållit, och några år sednare köpte han sig ett litet hus i Quelins, 4 lieu från Lyon, och lefde j? der så ensligt, hans numera kända och berömda s namn det tillät. Mot dem, som besökte honom, var lg han artig, men tycktes ej ega sinne för de kompli--— menter, hvarmed man öfrverhopade honom; motgånarne hade lärt honom att icke öfverskatta detta mynt. Den 7 Augusti 1834 afsomnade han med detlugn, som tycks böra tillhöra hans fredliga yrke, och följande dagen beledsagade några vänner och beundrare hans stoft till Quelins kyrkogård. Den 20 i samma månad öppnade styrelsen för fa-briksväsendet i Lyon, genom ea gåfva af 200 fr., en; subskription till ett äreminne öfver Josephe Marie Jacquard. Efter 3 månaders förlopp och sedan man på alla möjliga vägar kungjort och re kommenderat företaget, steg summan blott till 9000: fr,, i dessa rika fabriksorter, som hvarje år utföra nrodukter för 420 millioner! 1 kd r l j 1 C nm